Tala som en coach – 5 vägar till bättre samtal!

Sitter du ofta i samtal med andra människor? Då har du nytta av att lära dig ett coachande förhållningssätt. Det är en metod som professionella coacher använder för att hjälpa klienter i mål. Men det är inte bara coacher som har glädje av den – alla relationer blir bättre om du kan utveckla ditt lyssnande, dina frågor och ditt sätt att skapa närhet till andra.

Målet med coachning är att den som behöver stöd ska komma på svaren själv, snarare än att du ger tips, råd eller förslag. Forskning visar att den som själv kommer med en lösning är mer motiverad att genomföra och vidareutveckla den. Detsamma gäller i alla samtal, oavsett om du pratar med kollegor, medarbetare eller tonåringen hemma.

I Coachboken beskriver Anja Lindberg och Maria Gerlofson de elva färdigheter en coach behöver kunna för att bli certifierad. Samma förmågor kan du använda i ett coachande förhållningssätt.

Här är några av dem:

  1.  Skapa förtroende. Har inte den du pratar med förtroende för dig, spelar det ingen roll hur bra du lyssnar eller hur bra frågor du ställer. Du skapar förtroende genom att visa respekt för den du talar med och hens uppfattningar och person. Du gör det också genom att använda de andra coachfärdigheterna.
  2. Lyssna. När du lyssnar fokuserat känner sig den andra sedd och du förstår lättare vad det är som verkligen sägs. Att lyssna aktivt innebär att du följer den andres dagordning för samtalet och att du summerar och återspeglar det som sägs för att öka tydligheten och förståelsen.
  3. Fråga. Våga släpp dina egna idéer om vad som är bästa sättet att göra saker på. Ställ öppna frågor istället för att ge råd. Det kan göra stor skillnad. Vi tar större ansvar och hittar lättare motivation när vi får frågor och hittar lösningar själva. Fråga på ett sätt som visar att du lyssnar aktivt och försöker förstå den du talar med.
  4. Var närvarande. Mer närvaro i stunden ger bättre kontakt och högre effektivitet. Släpp allt annat, så du kan vara flexibel och fånga ögonblick i samtalet. Strunta i att försöka styra samtalet, låt det flöda fritt.
  5. Lär känna dig själv. Ju mer medveten du är om dina behov och dina ömma tår, ju mer fokus kan du ha på andra. Annars är det lätt hänt att du hamnar i egna tolkningar utifrån dina erfarenheter och stereotypa föreställningar om hur saker ska vara, istället för att se och förstå den du pratar med.

Att följa de fem tipsen är en bra början om du vill bli mer coachande. Coachfärdigheter är som muskler, du behöver träna dem regelbundet för att de ska fungera. Ju mer du använder dem ju starkare blir du. I Coachboken hittar du ännu fler sätt att träna och utveckla dina färdigheter.

/Anja Lindberg och Maria Gerlofson

Om författarna

Maria Gerlofson är ICF Associate Certified Coach (ACC) och internationell civil ekonom, dramapedagog, journalist samt utbildad inom ACT stresshantering. Maria driver före taget Act and Grow, där hon coachar och tränar individer och grupper i ledarskap, kommunikation och kreativitet.

Anja Lindberg är ICF Professional Certified Coach (PCC) och ICC-certifierad coach, KBT-terapeut och utbildare samt fil. mag. i organisationspsykologi. Anja driver företaget Coachutbildning Sverige AB och har i många år arbetat med att utveckla individer, grupper och organisationer i svenska och internationella företag och verksamheter.

 

Kunskap föder framgång

Min nya bok ”Förändringshandboken” bygger på min mångåriga erfarenhet av förändringsledning i rollen som chef, utbildare och konsult. Syftet med boken är att ge praktisk vägledning som bygger på forskning och som är flexibel nog för att kunna anpassas till olika typer av verksamheter, sammanhang och situationer. Boken ger en bild av vilka modeller, verktyg och metoder som fungerar bäst, och varför. Den som förstår teorin bakom kan lättare avgöra när det är lämpligt att göra undantag, och när det är oklokt att blint följa en viss modell eller metod. Det är avgörande att den som ska leda förändring har god kunskap om förändringsledning, och förstå om sin egen roll i processen. Det är inte ovanligt att verksamhetsledare undrar varför viktiga förändringar som de har initierat inte lyckas – utan att se att det är de själva som är orsaken. De kanske inte inser att de vet alldeles för lite om vad förändring egentligen handlar om för att kunna vara ett stöd för medarbetarna. Eller så inser de inte att även medarbetarna behöver få en chans att lära sig mer om vad förändring – verklig, bestående förändring – innebär. Långt ifrån alla är bra på uppföljning och lär sig av sina misstag. För att göra det måste man stanna upp, reflektera och försöka förstå vad som gick snett så att man kan göra bättre nästa gång.

I dag finns det mycket kunskap och mängder av metoder och verktyg till hjälp för den som vill driva igenom förändringar med lyckat resultat. Några saker, några ”sanningar” återkommer:

• Förändring handlar om att förbättra något för någon.
• Förändring handlar om förändrade beteenden.
• Det finns ett strukturellt perspektiv och ett beteendeperspektiv på förändring, och det är det senare som är svårast.

Vad gäller den tredje punkten så strävar jag i boken efter en balans mellan de båda perspektiven.

Om författaren
Kelly Odell
är strategikonsult med inriktning mot förändringsledning. Han har mångårig erfarenhet av ledarrollen, bland annat som chef för Telia Mobile och försäljningsdirektör på Volvo Personbilar. I dag är han verksam som konsult och utbildare med inriktning mot ledarskap, förändring och motivation. Kelly har tidigare skrivit den uppmärksammade boken Mänskligt ledarskap (Liber, 2014).

Förändringshandboken

Läs mer om boken här

Vårstäda kommunikationen med en egen redaktion

De blir fler och fler nu: Företagen, myndigheterna och organisationerna som skaffar sig ett nytt sätt att arbeta med redaktionellt innehåll. Redaktioner och nyhetsdeskar är något som på allvar har fått fäste i moderna kommunikationsavdelningars sätt att arbeta och på alla reaktioner jag har fått på min bok Följarna först har jag förstått att det är fler som är i startgroparna.

Det som många läsare och andra professionella kommunikatörer i mitt nätverk har förstått, är att det redaktionella sättet att organisera sig runt kanaler och innehåll inte bara handlar om att planera artiklar och publicering. Till min stora glädje verkar många förstå att det i grunden handlar om ledarskap och effektivitet; att ett smart sätt att jobba kan bli en motor för hela kommunikationsavdelningen. Mer energi, bättre fokus, större förmåga att prioritera och ställa krav på den organisation man verkar i är exempel på positiva erfarenheter som jag allt oftare får höra talas om.

Och det är så roligt att så många försöker, att många vill ställa om sina kommunikationsorganisationer. Trots att många kommunikatörer så klart behöver kämpa för att genomföra förändringar.

Vad jag ofta får höra är att många börjat i det lilla, i det skalbara – och att det verkligen funkar. Kommunikatörerna har känt att något skaver, att deras sätt att arbeta med innehåll och kanaler blivit en börda istället för något lustfyllt. Och så har de börjat ställa om bit för bit, rensat bort gamla uppkörda hjulspår som inte längre behövs, fräschat upp sina rutiner, testat nya sätt att producera innehåll, börjat mäta sitt arbete - och plötsligt känt sig mycket mer tillfreds.

Ungefär som man kan känna sig efter en rejäl vårstädning.

 

Om författaren
Staffan Ekengren är en erfaren ledare och föreläsare inom redaktionell kommunikation. Som chef för Scania Newsdesk har han byggt upp en av Sveriges mest uppmärksammade och framgångsrika inhouseredaktioner. Staffan Ekengren har tidigare arbetat som journalist och redaktör inom både dagspress och radio, samt varit presschef på ICA-gruppen.

 

Följarna först

Läs mer om boken här

Stolthet som strategi: Employer branding all inclusive!

Vare sig känslan av stolthet är hög eller låg så känns den och kommuniceras mellan människor som möts. Det syns om medarbetare är stolta över sin arbetsplats. För att vara en attraktiv arbetsgivare och ett varumärke som arbetstagare vill förknippas med behöver känslan av stolthet få uppmärksamhet.  I en stolt organisation vill människor gärna arbeta!

Vår forskning visar att stolthet har effekter på hälsa och välmående, inspiration och motivation, trovärdighet och ärlighet, kreativitet och kundfokus; för att kunna arbeta för måluppfyllelse och framgång.

När man börjar arbeta strategiskt med stolthet måste man först skapa kunskap om vad stolthet är – begreppets verkliga innebörd – så att det inte förväxlas med vare sig självförhärligande eller med självförnekande. Med kunskap kan modet att uttrycka stolthet växa. Stolthet som strategi handlar om organisatorisk utveckling på individnivå, som sedan växer till att arbeta med stolt bemötande i par, i lag och i hela organisationen. Det finns tydliga processverktyg och reflektionsfrågor i boken Stolthet som strategi – dessa kan stötta på er stolta resa och kan vara en kickstart för att påbörja en stolt strategi!

Att arbeta med stolthet som en del av employer branding är att börja i rätt ände. Vi vågar påstå att det är employer branding all inclusive. Stolt bemötande spelar roll på alla plan för organisationer som vill attrahera och behålla kompetenta människor.

Välkomna att lyssna när bokens författare Elin Alsiok & Caroline Stenbacka Nordström föreläser om Stolthet som strategi på Personal & Chef – Kistamässan den 21 februari. Boken går att köpa till mässpris i anslutning till föreläsningen. Mer information om mässan.

Stolthet som strategi

Läs mer om boken här

Utvecklas utbildningen av butikspersonal i samma takt som konkurrensen ökar?

Det är två saker som alla som är verksamma inom detaljhandeln verkar vara överens om, och det är dels att konkurrensen aldrig tidigare varit lika hård som nu, dels att den kommer bli ännu hårdare framöver.

Den här ökande konkurrensen har fört med sig att det nu är roligare än någonsin att vara konsument. Svunna är de tider då kunder var tvungna att tolerera dåliga bemötanden eller allmänt halvtrista butiker, för nu finns det alltid andra alternativ. Och om de bättre alternativen inte står att finna bland fysiska butiker, så finns ju hela världens utbud av varor bara ett knapptryck bort.

Så för att den fysiska butiken ska stå sig i konkurrensen mot såväl andra fysiska aktörer som e-handeln, krävs det att den presterar i toppklass.

Men frågan är: utvecklas utbildningen av butikspersonal i samma takt som konkurrensen – och därmed även kraven – ökar?

Att jobba i butik är inte att bara slå upp dörrarna på morgonen och sedan serva och ta betalt av kunder. Butiksarbete av idag är ett komplext yrke som kräver stora kunskaper inom många olika områden.

Men samtidigt som det blivit svårare att arbeta i butik, har det också blivit roligare, förutsatt att man som personal ges de rätta förutsättningarna. Som det brukar heta: Ju mer man vet om något, desto roligare blir det, och ju mer man förstår, desto enklare blir det.

Den personal som förstår detaljhandelns mekanismer, som kan analysera varma och kalla ytor i butiken, som har förmågan att läsa av och bemöta olika sorters människor, som förstår innebörden av elementära nyckeltal och butiksekonomi, som känner sig säkra och trygga i sina försäljarroller plus allt annat som hör till handelsyrket, tycker per automatik att yrket blir både enklare och roligare. Och en butik med sådan personal har skaffat sig en konkurrensfördel som är svår att överträffa.


Om författarna

Torbjörn Elbe är försäljningschef på Pocket Shop och har varit mycket delaktig i att ta företaget från två butiker till den stora kedja det är idag. Han har arbetat inom detaljhandeln i hela sitt yrkesliv och har bred erfarenhet från de flesta områden inom retail, både i Sverige och utomlands.

 

 

Lönsam affär

Läs mer om boken här

Human up! Det är dags att sätta människorna i centrum

I en tid när vi inte längre konkurrerar om varor och tjänster, utan snarare om känslor och upplevelser, blir människors betydelse för framgång allt viktigare. Det är människor som ger liv åt alla verksamheter och beslut, och som ger företaget ett mänskligt ansikte. Det är trots allt inte företag vi gör affärer med – utan människor!

Att satsa på företagskulturen och medarbetarna är alltså fullständigt logiskt och glädjande nog ser vi tydligt att någonting håller på att hända. Vi har visserligen hört uttryck som ”människorna är vårt absolut viktigaste kapital” så länge att det nästan börjar kännas som en klyscha, men nu märks det att det inte längre bara är floskler och tomma ord. Nu pratas det om employee experience, employee advocacy, talent branding, personal branding, executive branding, purpose, culture branding, growth culture och thought leaders. Alla de här uttrycken handlar om den mänskliga aspekten av varumärkesbyggandet. Äntligen!

Makten har definitivt flyttat från marknadsavdelningarna till människorna. Vad folk tycker och tänker om företaget de jobbar på kan stärka eller sänka ett varumärke. Och en sak är helt säker: det spelar ingen roll hur kreativ marknadsföring ni gör, hur snygga filmklipp ni publicerar eller roliga poddar ni producerar – om inte det viktigaste kapitalet, människorna, trivs och gör bra ifrån sig så är alla andra insatser slöseri med tid och pengar. Det är människorna som bygger varumärket, inte yta och glassiga reklamkampanjer. Nu handlar det om att skapa mänskliga arbetsplatser och att sätta medarbetarna i centrum – det är det enda sättet att bygga lojalitet och att få dina kunder att köpa, och att köpa igen.

Human Up är en bok för dig som vill jobba för en mänskligare arbetsplats, som vill utveckla ditt ledarskap och som förstår poängen med att rikta in strålkastarljuset på medarbetarna.


Om författarna

Pia Lanneberg är utbildad journalist med över 20 års erfarenhet av kommunikation, ledarskap och varumärkesarbete. Hon grundade en nordisk PR-byrå där hon arbetade som vd i många år. Hon är även ett flitigt anlitat bollplank för chefer, ledare och entreprenörer och har tidigare skrivit boken Ett starkt varumärke – din vassaste konkurrensfördel.

Kristina Bexelius är journalistutbildad statsvetare och har en bakgrund från bok- och tidningsförlag. Hon har arbetat som PR- och kommunikationschef på ett utbildningsföretag på både strategisk och operativ nivå. Hon är idag affärscoach och kommunikationsstrateg med gedigen erfarenhet av att facilitera workshops inom bland annat visions- och värderingsarbete.

Retorik inför publik

Under 1970-talet arbetade jag som säljare, försäljningschef, marknadschef och sedermera som företagsledare. Tidigt växte intresset fram för varför vi blir övertygade om något eller inte. Berodde det på talarens namn, kunskap eller engagemang? Eller berodde det på något annat?

I slutet av 1980-talet hade jag turen och glädjen att träffa Magnus Härenstam och professor Lennart Hellspong. Kunskapen växte fram om att ibland är talarens namn det avgörande. Jag har åtskilliga gånger upplevt hur Magnus namn öppnade dörrar. Vid andra tillfällen fick Magnus arbeta i uppförsbacke tills åhörarna övertygades om att bakom komikern fanns det en oerhört kunnig och seriös person. Även titeln professor har för många av våra åhörare varit garantin för kunskap och seriositet.

Ibland är det omöjligt att övertyga den andra parten. Vi behöver bara titta på dagens politiska situation, där partierna har totalt låsta positioner. Fanatikern är det ofta omöjligt att övertyga.

Jag har många gånger upplevt att talarens starka engagemang och inlevelse har varit det avgörande för att övertyga. En övertygad talare kan gå genom eld och vatten för att lyckas! Eller att tiden har varit mogen för budskapet. Det spelar ingen roll vem som framfört budskapet eller hur det har framförts. Tidpunkten har varit den rätta.

Det som också har överraskat mig är kulturens betydelse. Det kan gälla kläder, språk eller sätt att föra sig som är det avgörande. Den som har förmågan att anpassa sig efter den kultur som råder har också större möjligheter att lyckas.

I min bok, Retorik inför publik, försöker jag ge praktiska råd och tips om hur man övertygar. Råden och tipsen är inga garantier för att lyckas, men möjligheten ökar väsentligt. Dessutom är det bra att ha kunskapen som åhörare, så man inte faller offer för den okunnige, men vältalige, charmige kändisen eller gurun. Eller att man missar den kunnige, men tråkiga och oengagerade talaren.

Med kunskap i retorik ökar möjligheterna att övertyga andra och skapa nya möjligheter.

 

Om författaren

Peter Haraldsson är en av Sveriges mest anlitade föreläsare och kurslärare. Han har arbetat med retorik sedan 1984 och utbildat mer än 25 000 människor.

Retorik inför publik

Läs mer om boken här

Ett smart kretslopp

Cirkulärt ledarskap är en flört med begreppet cirkulär ekonomi, som handlar om att skapa långsiktigt hållbara ekonomiska modeller och affärsmöjligheter, där fokus ligger på kretsloppet snarare än på att konsumera, slita ut och slänga. Grunden i ett cirkulärt ledarskap är att sluta göra konstanta uttag från den egna energireserven och i stället etablera ett smart kretslopp, där energin kan flöda. Och det måste vara ett kretslopp som är anpassat utifrån dig, din kapacitet och dina behov. Ett kretslopp som gör ditt liv enklare, som ger dig trygghet och tydlighet. Och som du, om du belastar det hårt emellanåt, också vet hur du ska göra för att återställa. Det skulle kunna jämföras med att när vi ruckar vårt eget system genom att ge blod får järntabletter med oss hem. Det är inte farligt för oss att ge blod, men det är något vi gör med en högst kontrollerad regelbundenhet och med en kompensation i form av järntabletterna.

 

Ett väl fungerande kretslopp ger dig förutsättningarna att i nästa steg kunna utöva ett cirkulärt ledarskap. Ett ledarskap där du nyttjar allt som är du, hela dig. Som utgår från det som ger dig energi, det som du tycker är lustfyllt, meningsfullt och som du är bra på. Och där dina superkrafter framför allt består av förmågan att lyssna, vara närvarande och mycket tydlig – kring vad du står för och vart ni är på väg.

 

Om författaren

Frida Lundh har lång erfarenhet på ledande positioner inom internationella mediekoncerner och har bland annat varit försäljningsdirektör inom Schibsted-koncernen och vd för mediebyrån PHD. Hon är idag verksam som senior rådgivare på konsultbolaget Curamando och som utbildare och föreläsare.

Cirkulärt ledarskap : får förändring att hända och chefen att hålla

Läs mer om boken här

Vilken är din belöningsfilosofi?

Vid första påseendet är lönen ofta oproportionerligt viktig och antas få oss att göra det vi ska. Men när vi skrapar på ytan så är det annat som får människor att bidra och prestera. Som chef har du mycket att vinna på att börja i rätt ände, med de sociala och psykologiska behoven istället för med lönen.

 

När vi träffade medarbetare från ett stort svenskt industriföretag frågade vi vad som gjorde att de gick till jobbet. En av deltagarna räckte upp handen och sa ”Det är lönen som gör att jag går till jobbet. Jag skulle aldrig i livet jobba om jag inte fick någon lön.” Följdfrågan blev, ”när ni väl är på jobbet, vad får er att prestera då?” Svaren handlade om att få utvecklas, möjligheten att få bidra och att tillsammans med kollegorna skapa en verksamhet som levererade bra resultat.

 

Det vi menar är att du som chef ska skapa ett eget tankesätt kring hur du tillgodoser behoven hos dina medarbetare. Ett arbetssätt i vardagen som är belönande i sig.

 

I din belöningsfilosofi finns tre perspektiv du kan använda.

 

  1. De sociala belöningarna rör arbetsklimat och sammanhang. Här handlar det om samarbete och känsla för det gemensamma i din arbetsgrupp. Att tillsammans skapa en attraktiv bild av verksamheten som gör att medarbetarna vill gå till arbetet. Se till att regelbundet lösa problem tillsammans, prata om varför verksamheten finns och varför kunden ska välja er.
  1. De psykologiska belöningarna syftar till att tillfredsställa individens grundläggande, psykologiska behov. Den allra enklaste formen av psykologisk belöning är regelbunden återkoppling. Att få uppmärksamhet och bli sedd helt enkelt!
  1. När du utgår från dina medarbetares grundläggande behov och använder hela paletten av belöningar skapar du förutsättningar för uthålliga arbetsprestationer och kan använda de monetära belöningarna för att bekräfta det ni pratar om i vardagen. Uppmärksamma löpande de beteenden som leder verksamheten rätt. Lyft upp goda exempel i arbetsgruppen och belöna med lönesättningen.

 

/AnnCharlotte och Johan

 

Om författarna

AnnCharlotte Bretan och Johan Thesslin utbildar chefer på alla nivåer och i alla branscher i lönesättning och ledarskap. AnnCharlotte är ledarskapsutvecklare och löneexpert på Tidningen Chef. Johan är verksam som konsult och har mångårig erfarenhet av lönefrågan bland annat som chef, förhandlare och löneexpert.

Lön och motivation : chefens handbok för att belöna och utveckla medarbetare

Läs mer om boken här

Har ni mötesmani på ditt jobb?

En drömchef tillåter inte meningslösa möten utan prioriterar tiden på ett smartare sätt. Ändå är många och meningslösa möten en stor orsak till stress på jobbet. Det är som att vi tror att vi måste ha en massa möten för att verka proffsiga och kommunikativa. Att främja delaktighet är bra. Problemet är att alldeles för många möten är ogenomtänkta, ineffektiva och ibland faktiskt helt meningslösa. 

 

Men möten behöver inte leva sina egna liv – det är du och dina kollegor som bestämmer och sätter ramarna. Se till att prioritera och ha möten som för verksamheten eller gruppen i önskvärd riktning. Fråga dig/er och förmedla svaren:

 

  • Vad är syftet och målet med mötet?
  • Måste vi verkligen ha ett möte om detta just nu? Om inte – ställ in eller skicka information via mail eller en gruppchat.
  • Vilka måste faktiskt vara med på mötet och vilka kan få information via mejl?
  • Hur lång tid behöver mötet ta för att vi ska hinna det vi behöver? Det finns ingen lag som säger att möten måste vara en timme!
  • Vilken är den bästa tiden för mötet utifrån andra arbetsuppgifter?
  • Vilka frågor behöver vi prioritera på mötet?
  • Kan vi göra mötet på ett nytt kreativt sätt istället för att sitta och titta på powerpointbilder och lyssna på en person?
  • Vad behöver göras innan mötet för att det ska bli bra?
  • Vad förväntas deltagarna i mötet göra efteråt?

 

Om andra kallar dig till ett möte – fråga alltid om syfte och mål. Om den som kallat till mötet inte kan svara – ifrågasätt om du behöver vara med. Möten ska ge inspiration, öka engagemanget och driva jobbet framåt!

 

I boken Drömchef eller stressmakare? 9 vägar till hållbart ledarskap hittar du flera verktyg och checklistor för att få en mer lönsam, hälsosam och hållbar jobbvardag. Du får även mängder av tips och verktyg du kan använda direkt för att bli mindre stressade som chef och för att förebygga negativ stress hos din personal. Allt baserat på senaste forskningen inom neurovetenskap och psykologi.

 

/Maria Gerlofson coach, handledare och facilitator

 

Om författaren

Maria Gerlofson är journalist, ekonom, konsult och ledarcoach. Hon har tidigare skrivit boken Mod – stå upp för dig själv samt Coachboken tillsammans med Anja Lindberg. Hon har länge arbetat med och skrivit om ledarskap och psykologi i flera tidningar och magasin. Sedan 2012 driver hon företaget Act and Grow, som utvecklar individer, grupper och chefer. Maria är också bokredaktör för tidningen Chef.

Drömchef eller stressmakare - 9 vägar till hållbart ledarskap

 

Läs mer om boken här

Sida 1 av 2612345...1020...Sista »