Styrning och mänskliga tillkortakommanden

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne gick i år till en ekonom vars forskning handlar om mänskliga tillkortakommanden. Vi ser redan idag att de organisationer som utvecklar sina processer för planering och beslutsfattande i samklang med såväl affärsrytm som mänskligt beteende når bättre resultat. Än så länge är dessa organisationer i minoritet, men kanske är erkännandet av Richard M Thalers forskning precis det som behövs för att knuffa majoriteten i rätt riktning.
 
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne gick i år åter till en ekonom vars forskning handlar om mänskliga tillkortakommanden. Han får ekonomipriset för att ha ”inkorporerat psykologiskt realistiska antaganden i analyser av ekonomiskt beslutsfattande”. I motiveringen skriver Kungliga vetenskapsakademin att Thaler ”utforskat konsekvenser av begränsad rationalitet, sociala preferenser och brist på självkontroll” och hur dessa faktorer påverkar både privatekonomiska beslut och marknader.
 
Vi är uppenbarligen inte så rationella som de teorier vi lär oss i skolan vill göra gällande. Vi värdesätter som exempel våra egna saker och områden högre än andras och söker på olika sätt legitimera våra beslut oavsett om informationen för beslutet är irrelevant eller om mönster är felaktiga. Vi är påverkade av våra hjärnor som allt för ofta agerar impulsivt, myopiskt (närsynt) och manipulativt. Våra preferenser är inkonsekventa och vi är mer otåliga i det korta perspektivet än i det långa. Vi föredrar som exempel ett beslut som innebär att vi får behålla 90 procent före ett beslut där vi förlorar 10 procent trots att de två alternativen är identiska. Vi föredrar också 100 kronor idag framför 110 nästa vecka, samtidigt som vi föredrar 110 kronor om 52 veckor före 100 kronor om 52 veckor.

 
Jag frågar mig om uppmärksammandet av Thalers forskning kommer att bidra till att utveckla hur vi styr och leder våra företag och organisationer utifrån den nu erkända vetenskapen om vårt mänskliga beteende. Pristagaren Richard M Thaler menar ju att det går att knuffa (nudge) eller påverka våra beteenden för att bli mer effektiva och rationella i vårt beslutsfattande genom att utveckla sättet att tänka och de processer som stödjer våra planer och handlingar.

 
Låt oss titta lite närmare på det mest framträdande ekonomiska styrmedlet – den traditionella budgetprocessen. En process som i sin själva utformning förstärker vår tendens till kortsiktighet och uppmuntrar till manipulativa beteenden. Som exempel kommer en chef som har en kostnadsbudget alltid vilja förbruka alla resurser som tilldelats eftersom sannolikheten då ökar för att få samma tilldelning eller högre nästa år. Den som har en försäljningsbudget kommer på samma sätt alltid vilja förhandla ned budgeten (målet) så att det blir lättare att nå. Om försäljningen och eventuellt bonustak är uppnått kommer hen försöka flytta försäljning till nästkommande år för att få en bra start på året. Den som når sin budget (prognos) visar dessutom att den är bra på att prognostisera och bra på att leda, vilket ökar sannolikheten för att lyckas i framtida förhandlingar.

Decembereffekten som uppstår i många organisationer är bara ett exempel som i ett längre perspektiv leder till sämre prestationer av medarbetare och minskad avkastning till ägare och finansiärer. Budgetspelet kan alltså verka rationellt, men saknar bevisligen helt förankring i verkligheten. En chef som baserar budgeten på fakta och realistiska antaganden riskerar minskade anslag, viket reducerar ansvar och makt.

Styrning handlar om att påverka beteenden och för att göra det krävs att de traditionella styrmodellerna baserade på antaganden om rationalitet utmanas. Om modellerna utmanas och utvecklas är förhoppningen att våra planer och beslut kan leda till handlingar som är mer förankrade i dagens komplexa verklighet. Vi ser redan idag att de organisationer som utvecklar sina processer för planering och beslutsfattande i samklang med såväl affärsrytm som mänskligt beteende når bättre resultat. Än så länge är dessa organisationer i minoritet, men kanske är erkännandet av Richard M Thalers forskning precis det som behövs för att knuffa majoriteten i rätt riktning.

/Knut Fahlén

Beyond Budgeting i praktiken

Läs mer om boken här

Omedvetenheten är det största hotet mot förändringsvilja

Utdrag ur boken Hela bilden av Azita Shariati:

Jag skulle hinna jobba femton år inom Sodexo, på en lång rad olika chefsbefattningar, innan jag blev varse att min ålder, mitt kön och mitt tidigare medborgarskap kunde upplevas som faktorer som har påverkat mitt avancemang inom företaget. Innan dess hade jag aldrig någonsin tänkt på att jag skulle ha blivit företagets vd för att jag är relativt ung, kvinna eller född i ett annat land. Jag har jobbat hårt, lagt ner min själ i mitt arbete, utvecklat mitt ledarskap, stöttats, fått chanser och tagit dem.

Men så fick jag, under en intervju med Sveriges Radio frågan som gjorde mig helt paff, som för första gången ställde mig inför känslan att jag var annorlunda. ”Hur känner du kring att du lyckats som kvinna och invandrare i den ledningsgrupp du just blivit ansvarig för?” frågade reportern. Jag var, och är fortfarande, övertygad om att jag fick min roll på grund av kompetens. Men plötsligt ifrågasattes den. Lyckligtvis kunde jag snabbt hämta mig från frågan, men den gjorde mig uppmärksam på något som jag tidigare inte riktigt förstått vidden av: människors fördomar. ”Om den här reportern har den här fördomen, hur ser det då inte ut hos alla andra?” tänkte jag. Det är att placera människor i boxar. Vi gör det hela tiden. Den som får reda på att jag kommer från Iran kanske tänker ”jag känner ju en annan person från Iran”. Sedan överförs den andra iranierns egenskaper på mig. ”Om hon är från Iran så står hon för det här, då tänker hon på det här sättet.” Men alla som kommer från samma land är inte lika alla andra som kommer därifrån. Det är så banalt att det nästan tar emot att skriva. Men likväl har vi fördomar. Och många av oss tillskriver andra människor egenskaper utifrån varifrån de kommer, vilket kön de har eller hur de ser ut.

Fördomar handlar inte om ondska. Det handlar snarare om rädsla. Och hjärnans strävan efter att göra världen så begriplig som möjligt till en så liten energikostnad som möjligt. Hjärnan vill hellre att vi ska jämföra upplevelser med sådant som vi känner till sedan tidigare än att vi ska försöka föreställa oss något helt nytt. Det nya är okänt, det gamla känner vi till. Ibland när jag pratar med människor om fördomar och förutfattade meningar brukar jag använda mig av ett exempel: jag berättar om en av mina medarbetare, som är lokalvårdare och som trivs bra med sitt jobb. Hen har arbetat hos oss i nästan tio år och älskar sitt jobb och sprider glädje omkring sig. Sedan ställer jag frågan: ”Vem ser ni framför er, kan ni beskriva personen?” Ofta blir det tyst och ingen svarar. Jag fortsätter och frågar: ”Såg ni Johan, 42 år, framför er?” Blickarna fastnar i golvet, tystnaden fortsätter. Johan passar inte in i boxen ”lokalvårdare”. Många är inte medvetna om sina fördomar. Omedvetenheten är det största hotet mot förändringsvilja.

Fem steg att arbeta med värderingsstyrd rekrytering

Vad är egentligen det viktigaste att mäta vid en rekrytering? Vilka faktorer är det som är avgörande för om en människa kan prestera eller ej? Det finns vissa kända faktorer som avgör detta, kompetens, attityd och miljö. Vad är lättast att förändra hos en individ? Svaret på den frågan är kompetens. Det är svårare att ändra på attityd och personlighet än på kompetens. Rätt person kan alltid ta till sig nya kunskaper om viljan finns. Lönsamma beteenden får vi om vi hittar medarbetare med rätt attityd och inställning som passar in i företagskulturen.

Det svåra är inte att hitta rätt kompetens, utan att hitta personer som passar in i företagskulturen.

Genom värderingsstyrd rekryteringsmetodik mäter du attityder (värderingar) och drivkrafter. Det som många gånger är det avgörande för huruvida en person passar in i en företagskultur eller ej och är avgörande för en långsiktig personalpolitik. Om vi hittar personer med rätt attityd och värderingar som passar in i företagskulturen, kommer de att agera enligt de rådande värderingarna och på så sätt skapar det lönsamma beteenden. Personer med rätt beteenden är mer självstyrande, man vet vad företaget förväntar sig och kan därmed fatta rätt beslut.

Fem steg vid en rekrytering:
1. Omfördela intervjun att handla mer om attityd, värderingar och drivkrafter än formell kompetens
2. Cv:t och kompetens kan säkerställas vid en telefonintervju
3. Kartlägg vad som motiverar individen. Arbetsuppgifter, miljöer, sammanhang, förutsättningar som individen presterar och levererar som bäst.
4. Identifiera olika dilemma situationer i ert företag. Hur förväntar vi oss attityd och beteende i dessa situationer?
5. Utifrån värdeord och förväntade beteenden skapa frågeställningar som passar er verksamhet

/Viveka Holm

Läs mer om Värderingsstyrd rekryterings om affärsstrategi här >>


Om författaren

Viveka Holm är personalvetare och en av grundarna till rekryterings- och bemanningsföretaget First Reserve, där hon fortfarande är delägare. Hon har femton års erfarenhet av att rekrytera till tjänster på medarbetar- och chefsnivå.

Nu finns det evidens för att vi har skapat en ledningsform som inte går ihop

Författaren till boken Ledarintelligens har nyligen gjort en vetenskaplig studie vid Högskolan Väst där hon fått evidens för det hon sett under 30 år som organisationspsykolog och ledarutvecklare. Vi har för få ledare och för många chefer!

Studien baseras på 307 chefer på alla organisationsnivåer. Syftet med studien var främst att undersöka balansen mellan chefs-och ledarrollen utifrån teorin om ledarintelligens. För detta skapade författaren ett frågeformulär. Studien ingår i ett forskningsprojekt för en ny svensk ledarskapsmodell – Ledarintelligens.

Resultatet visar att en majoritet av chefer uppfattar sig som ledare men använder 72 procent av sin arbetstid till att vara chefer. Idag talas det om kommunikativt ledarskap, coachande ledarskap och självledarskap. För allt detta krävs ledare som har tid för att utifrån sin ledarroll använda alla sina färdigheter som enligt författaren är ett medmänskligt ledarskap.

Teorin om ledarintelligens bygger på att vara grundad i ett medmänskligt ledarskap som bygger på själslig och emotionell intelligens. Ledarrollen är central för att leda människor. Den utgör basen för chefsrollen där den rationella intelligensen behövs för att styra verksamheten.

Vad skulle hända om chefer använde 72 procent av sin tid till att leda istället för att som nu, för att styra verksamheten?

Vi har skapat en ledningsform som inte går ihop.

Genom att läsa boken får du grundtankarna för ett postmodernt ledarskap.

Till hösten 2017 kommer Leader Intelligence Questionnaire vara färdigvaliderat.

LIQ3 är marknadens första vetenskapliga test som visar balansen mellan chefs-och ledarrollen vilket är en förutsättning för ett hållbart ledarskap.

Testet kan för närvarande göras utan kostnad genom att du kontaktar marika.ronthy@amforadialog.se

 

Läs mer om Ledarintelligens >>

 

Om författaren
Marika Ronthy, leg. psykolog med över 30 års erfarenhet av handledning av chefer, driver ett konsultbolag, Amfora FutureDialogue AB, som är ett nätverk av människor från forskarvärlden, offentlig verksamhet och näringslivet. Kombinationen av samtida forskning och många års praktisk tillämpning av ledarutveckling har bl.a. dokumenterats i hennes tidigare utgivna böcker:

• Utvecklingssamtalets 7 nycklar
• LQ – Ledarskapets intelligens
• Samtal som utvecklar

Har du förmågan att släppa loss kraften i gruppen och agera direkt när gruppen tappat kraften?

Om du är gruppfacilitator är det extra viktigt att förstå vad du kan göra för att utveckla gruppen. Har din grupp nått samhörighetsfasen? Finns det dolda konflikter i gruppen? Vad kan du som facilitator göra för att gruppen ska mogna snabbare?  Om du är mötesledare eller gruppfacilitator har du en rad frågor att ta ställning till. Kommer du att leda en grupp mötesdeltagare som redan känner varandra väl? Är det en homogen eller heterogen grupp? Finns konflikter mellan några av mötesdeltagarna?

Låt oss titta närmare på två heterogena grupper där gruppdynamiken borde vara stor. Den ena gruppen har helt tappat kraften. De uppnår aldrig ”Samhörighetsfasen” utan söker sig till ett lugnt läge av gemytlighet för att undvika meningsskiljaktigheter. Den andra gruppen har genomgått en helt annan utveckling. I inflytandefasen har roller och ansvar klargjorts, spelregler har etablerats tidigt och målet för gruppen är tydligt. Snabbt tar gruppen sig vidare till ”Samhörighetsfasen”.

Oavsett vilken ledarroll, inom gruppen, du har behöver du kunskaper i grupprocesser och färdigheter i facilitering för att gruppen ska utvecklas positivt. Du tillåter inte motsättningar och cyniska yttrande i gruppen. Du ingriper direkt när gruppen tappar kraften och vidtar åtgärder som gör gruppen effektiv igen.

När alla förstår att det är olikheterna inom gruppen som skapar framgång, måste de också lära sig att värdesätta varandras olikheter och vara villiga att kompensera för varandras ”svaga sidor”.

Ingen är perfekt, men en grupp kan bli det.

/Krister Forsberg

 

Läs mer om Workshops och arbetsmöten här >>

Om författarna
Krister Forsberg är facilitator, kursledare och expertkonsult. Han har tidigare arbetat på Ericsson där han ingått i flera ledningsgrupper. Idag driver han egen verksamhet med inriktning på ledarskap och facilitering. Krister har tidigare skrivit ”Målbaserat ledarskap” och ”Leda genom mål”.

 

Hela bilden – en personlig ledarskapsbok

Vi är så stolta över att kunna presentera den här boken. När jag kontaktade Azita för lite drygt ett år sedan så var jag nyfiken på hennes ledarskap. Jag ville att hon skulle dela med sig av sina tankar om förändringsarbete när det gäller kommunikation, jämställdhet och människors lika värde. Men hennes bok blev så mycket mer. Vi fick hela bilden av en människas liv fyllt av både motgång och framgång, hinder och kärlek, sorg och glädje. Det blev en personlig ledarskapsbok som jag hoppas kommer att inspirera många att våga tro på sig själva och stå fast vid det man tror på. Azitas målmedvetenhet och inställning att ”allt är möjligt” gör henne till en förebild för oss alla.

/Helga Laurin, förläggare

Läs mer om boken här 4712242ot

Om författarna
Azita Shariati kom till Sverige utan nätverk och utan att kunna språket. Idag är hon vd för Sodexo i Sverige, ett av världens ledande service managementföretag. Hon har blivit utsedd till Sveriges mäktigaste affärs kvinna av Veckans Affärer, Årets superkommunikatör av tidningen Resumé och vunnit Inspirational Role Model of the Year på European Diversity Awards. Hela bilden är hennes debutbok.

Hon har skrivit boken tillsammans med Fredrik Emdén.

Sida 1 av 1512345...10...Sista »