En vägledning för att frigöra företagets fulla förmåga

En förutsättning för allt policyarbete är att man har kunskap om vad man vill åstadkomma med en viss policy och förstår hur den ska anpassas till organisationen. Dessutom behöver man veta vad som krävs av information och utbildning för att nå önskat resultat. Till sist krävs en insikt i att policyer behöver harmonisera med företagets verksamhetssystem och att de utgår från, och bidrar till att forma den kultur som är så avgörande för företagets framgång.

Ett alternativ till de dokument som föreslås är att genomföra en ISO-certifiering, kanske till någon standard för informationssäkerhet, miljö eller kvalitet. Införandet är vanligen en årslång process. Revisorer gör därefter årliga genomgång av att rutinerna upprätthålls. Det är en dyrbar process som starkt ingriper i företagets övriga verksamhet. Många är inte intresserade av att gå den vägen. De kan genom Policyhandboken få stöd och vägledning för att utveckla egna regelverk med likartat innehåll. Men behovet av information och utbildning är detsamma oberoende av om valet faller på certifiering eller införande av egna regelverk.

När frågan om certifiering kommer upp är det ett uttryck för att ledningen anser att det valda området ska vara i centrum för uppmärksamheten. Certifiering bygger på antagandet att beteende i organisationer kan styras med hjälp av standardiserade manualer, blanketter och information samt dokumentation av att rutinerna följs.

Det lyckas vanligen, men det är ofta en mödosam process innan de anställda verkligen tar till sig betydelsen av att leva upp till ambitionerna med certifieringen. De måste nämligen införliva dem med sina värderingar. Men de administrativa rutinerna står på många sätt i vägen för ett sådant införlivande. Det är först när idéerna inlemmats i värdegrunden som de får genomslag i organisationens beteende. Det paradoxala är emellertid att då behövs certifieringen inte längre annat än som bevis inför omgivningen att företaget har rutiner som lever upp till de krav som certifieringen ställer.

Resonemanget visar det centrala temat i boken, nämligen samspelet mellan styrande dokument i form av policyer, riktlinjer, anvisningar och instruktioner och den kultur eller värdegrund som finns i företaget samt hur de alla måste samverka med företagets verksamhetssystem.

Läs mer om Policyhandboken här >>

Om författaren
Författaren Gustaf Wettergren är civilekonom och har varit verksam inom bland annat Johnsonkoncernen, Marabou, Telia Mobile och Svenska Spel. Boken bygger på erfarenheter från ett långt yrkesliv som ekonomiansvarig i både stora och små företag.

Alla vill ha lojala kunder

 

De flesta företag är mycket koncentrerade på sina produkter i strävan att nå lojala kunder. Man gör reklamkampanjer och fint utformade utskick. Allt detta är mycket viktigt och trevligt för kunderna. Det elektroniska verkar vara i centrum, men effekten av allt man gör borde vara det mest intressanta i företag. Är det så? Hur är det med effekten på kundlojaliteten av allt man gör i företag?

Öppningsgraden på det som skickas ut elektroniskt är en form av lojalitet och den är slående låg överlag. Mottagarlistan, kunderna, är däremot mycket stor. Här finns ett stort arbetsfält. Utskicken finns, mottagare finns, men de som öppnar och läser kan bli många fler.

Detta med utskick och öppnande och klickande testade vi på Telia i ett 3-årigt projekt och fick otroligt positiva resultat genom att omforma texten utifrån logiken kring aktiva och passiva kunder. Vi byggde kommunikationen på vår förståelse kring kundernas bytesbeteende, som vi fått genom att enträget följa dem under många år. Detta gav insikten om att kunderna kan delas in i två stora grupper; aktiva och passiva.

Telia skrev själva om vårt samarbete. Du kan läsa om det här >>

Det är tiden mellan kundmöten som är intressant, där sker så mycket hos kunderna. Kundernas åsikt kan variera mycket mellan två kundmöten. Utan att man också tar med den tiden i förståelsen av kundrelationen tappar man en stor del av kundrelationsförståelsen. Förståelsen är inte statisk därför måste angreppssättet vara dynamisk; annars tappar man mycket av förståelsen.

Läs mer om Lojala kunder här >>

Om författaren
Inger Roos är docent i företagsekonomi vid CTF, Karlstad universitet och konsult vid I & H Roos Ab Oy, Finland.

 

Gå inte på myten om alla dessa metoder och verktyg

Jag slås ofta av hur många gemensamma nämnare det finns i framgångsrika verksamhetsutvecklingsprojekt samtidigt som många verksamheter lägger sitt fokus på valet mellan vilka metoder och verktyg som man ska använda.

De gemensamma nämnarna är, oavsett verksamhet eller bransch, ett engagerat, drivande och långsiktigt ledarskap, ständigt förbättringsarbete med starkt delaktiga medarbetare och kundfokus som styrning. Inget nytt under solen med andra ord! Och ändå letar många ständigt efter metoden med stort M eller verktyget som ska förändra allt. För många är argumentet för detta sökande att de är så speciella och unika. Men kvalitetsarbete ser ofta likadant ut oavsett bransch. Det handlar om att maximera kundnyttan och samtidigt minimera resursslöseriet. Att förstå och formulera problem. Att ta fram fakta. Att föreslå och genomföra åtgärder. Att följa upp och kvalitetssäkra. Så lägg inte energi på att söka unika lösningar utan använd redan befintliga och beprövade metoder.

Lägg istället tid på att öka din verksamhets kompetens och kunskapsnivå i kvalitets- och förbättringsarbete. På alla nivåer. Inte bara på ledningsnivå eller hos någon person med kvalitetsansvar. Utan satsa på de som i vardagen bidrar till att avgöra om kvalitetsarbetet blir en framgång!

Läs mer om Lean är bara ett namn här >>

Om författaren
Åsa Meland har lång erfarenhet av att arbeta med organisationsutveckling och förändringsledning däribland kaizen och lean. Hon har arbetet med stora och små företag, offentliga förvaltningar och privata företag. Hennes styrka är implementering, att införa, förverkliga och levandegöra förbättringsinsatser i verksamheten. Det här är hennes tredje bok i ämnet.

Så får smarta kommunikationsexperter ett budskap accepterat – det handlar om tajming

För-påverkan utgår från beteendevetenskapen och bygger vidare på den med fakta och information som är relevant, intressant och aktuell i läsarens dagliga liv. Boken avslöjar hur smarta kommunikationsexperter gör för att få ett budskap accepterat innan de skickar iväg det. Det handlar mycket om exakt tajming. Det har redan för länge sedan framgått att det arbete som görs innan är avgörande för framgång.

Den kinesiske militärstrategen Sun Tzu pekar på betydelsen av tidig planering när han hävdar: ”Varje slag är vunnet innan det utkämpas.” Konsulter lär sig att de lättare får en klient på kroken om de framstår som ”betrodda rådgivare”. Dale Carnegie menar att: ”Du kommer att lyckas få fler vänner på säg två månader om du är genuint intresserad av andra människor än om du försöker få andra människor att bli intresserade av dig.” Det är kloka råd, men det finns ett litet aber: Det krävs dagar, veckor och till och med månader av förarbete för att lyckas.

Men är det möjligt att få effekt direkt (precis innan budskapet skickas iväg) och slippa det tidskrävande förarbetet? Det är inte bara möjligt, utan till och med vederlagt. Kommunikationsexperter kan få ökad effektivitet genom att veta vad de ska säga eller göra precis innan de gör det. Marcus Tullius Cicero, den romerske retorikern och filosofen, satte fingret på hur även ett långvarigt beteende hos människan kan svänga genom sitt yttrande: ”Dessa tider! Dessa seder!” För-påverkan fokuserar på en mer omedelbar och hanterbar källa till inflytande: ”Detta nu!”

Läs mer om För-påverkan här >>


Om författaren

Robert Cialdini är äntligen tillbaka med en ny bok efter världssuccén med boken Påverkan (Influence). Han är Regents’ Professor of Psychology and Marketing vid Arizona State University och en av världens främsta experter inom konsten att påverka.

Välkommen till en smartare värld

Världen blir smartare.
Det är en utveckling som syns överallt och inte lämnar någon bransch eller sektor oberörd. Ta till exempel en sådan gammal och väletablerad industri som fiskenäringen. Även om folk har fiskat sedan tidernas begynnelse var det inte förrän på 1500-talet som fiskarna hade båtar som gick att gå till sjöss med. Detta framsteg förändrade radikalt villkoren för fisket och för första gången blev det möjligt att få stora, lönsamma fångster. Med de nya båtarna kunde man ge sig ut till fiskevattnen med inte mycket mer än en kompass, en sextant och lite ”insiderkunskap” som förts vidare från den ena generationen till den andra i fiskefamiljerna. Om man seglade på natten kunde man använda sig av astronomisk navigering och sätta kursen med hjälp av stjärnorna för att komma till rätt plats. När fiskarna kom till fiskevattnen kastade de sedan sina nät och hoppades på det bästa.

I slutet av 1800-talet hade fisket kommersialiserats. Små fiskebåtar gav vika för gigantiska trålare där man kunde bearbeta fångsten ombord. När man började orientera sig med längd- och breddgrader förenklades navigeringen avsevärt, och under de senaste decennierna har tekniken förvandlat fisket från konst till vetenskap. Moderna fiskebåtar är teknikintensiva och styrs med avancerade navigationssystem och GPS. Ofta är små sensorer fästa vid fisken så att man alltid kan spåra var stimmen befinner sig, och ekolod används för att precisera hur omfattande stimmen är samt var och när man bör kasta ut näten. Moderna fiskare vet var fisken är just nu, var den kommer att vara imorgon och när de ska kasta ut sina nät för bästa tänkbara fångst av den fisk de är ute efter. Fisket har utvecklats och blivit smartare. Och det är bara ett exempel. Idag är världen smartare inom allt från idrott till vård i hemmet. Till och med kärleken och föräldraskapet håller på att bli smartare!

Läs mer om boken Big data här >>

Om författaren
Bernard Marr är en av världens mest respekterade röster när det gäller data i affärer.
Översättning: Manne Svensson

Fem steg att arbeta med värderingsstyrd rekrytering

Vad är egentligen det viktigaste att mäta vid en rekrytering? Vilka faktorer är det som är avgörande för om en människa kan prestera eller ej? Det finns vissa kända faktorer som avgör detta, kompetens, attityd och miljö. Vad är lättast att förändra hos en individ? Svaret på den frågan är kompetens. Det är svårare att ändra på attityd och personlighet än på kompetens. Rätt person kan alltid ta till sig nya kunskaper om viljan finns. Lönsamma beteenden får vi om vi hittar medarbetare med rätt attityd och inställning som passar in i företagskulturen.

Det svåra är inte att hitta rätt kompetens, utan att hitta personer som passar in i företagskulturen.

Genom värderingsstyrd rekryteringsmetodik mäter du attityder (värderingar) och drivkrafter. Det som många gånger är det avgörande för huruvida en person passar in i en företagskultur eller ej och är avgörande för en långsiktig personalpolitik. Om vi hittar personer med rätt attityd och värderingar som passar in i företagskulturen, kommer de att agera enligt de rådande värderingarna och på så sätt skapar det lönsamma beteenden. Personer med rätt beteenden är mer självstyrande, man vet vad företaget förväntar sig och kan därmed fatta rätt beslut.

Fem steg vid en rekrytering:
1. Omfördela intervjun att handla mer om attityd, värderingar och drivkrafter än formell kompetens
2. Cv:t och kompetens kan säkerställas vid en telefonintervju
3. Kartlägg vad som motiverar individen. Arbetsuppgifter, miljöer, sammanhang, förutsättningar som individen presterar och levererar som bäst.
4. Identifiera olika dilemma situationer i ert företag. Hur förväntar vi oss attityd och beteende i dessa situationer?
5. Utifrån värdeord och förväntade beteenden skapa frågeställningar som passar er verksamhet

/Viveka Holm

Läs mer om Värderingsstyrd rekryterings om affärsstrategi här >>


Om författaren

Viveka Holm är personalvetare och en av grundarna till rekryterings- och bemanningsföretaget First Reserve, där hon fortfarande är delägare. Hon har femton års erfarenhet av att rekrytera till tjänster på medarbetar- och chefsnivå.

Sida 1 av 1512345...10...Sista »