Hur kan något som är så enkelt, vara så svårt?

Vi har alla erfarenhet av det. Vi har alla försökt att göra det. Vi har alla misslyckats. Med vaddå?

Att vara goda lyssnare.

Men vi lyckas då och då med konsten att lyssna. Att lyssna borde kanske vara den enklaste saken i världen, men i praktiken visar sig detta vara svårt. Vi behöver bara gå till en så enkel sak som kommunikationen i familjen. Hur ofta lyssnar du verkligen på henne eller honom utan att avbryta, utan att fokusera på dig själv och dina tankar? Hur ofta ger du den andra tid och utrymme att utveckla sina tankar medan du bara lyssnar. När vi sedan går till ett professionellt sammanhang vet vi att tillfällena är många när vi inte har lyssnat på kollegor, chefer, kunder, medborgare eller andra personer. Det finns forskare som menar att det ser riktigt illa ut med organisationers lyssnande – det råder en lyssnandekris. Det är synd att lyssnandet i organisationer inte har prioriterats tillräckligt mycket.

Lyssnande bidrar med stora värden som förbättrade relationer, ökat förtroende, engagemang, innovationsförmåga, lärande och produktivitet. I boken Strategiskt lyssnande: Så blir chefer, medarbetare och organisationer bättre på att lyssna diskuterar vi hur organisationer kan uppnå dessa goda värden genom att lyssna mer. Vi pekar ut hinder och föreslår sätt att hantera dem. Vi föreslår även en modell för hur organisationer systematiskt kan arbetar för att utveckla det strategiska lyssnandet.

Om författarna

Anette Svingstedt är universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Mats Heide är professor vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Strategiskt lyssnande

Läs mer och köp boken

Intern kommunikation – ett outnyttjat kapital för organisationens stora utmaningar

Som ny i arbetslivet fick jag ansvar för intern kommunikation. Först en intern tidning och sedan ett intranät. Uppgifterna hade ingen större koppling till det mina kollegor på kommunikationsavdelningen arbetade med och ansågs heller inte lika viktiga som att skriva pressmeddelanden, ta fram reklamkampanjer eller att arrangera mässor. Som nybörjare var jag visserligen både entusiastisk och ambitiös, men med mycket begränsade kunskaper om verksamheten och få kontakter bland ledande befattningshavare, var det svårt att driva ett projekt som hade potential att förbättra verksamheten i grunden. Men det var självklart inte så min uppgift beskrevs. Jag skulle skapa en intern nyhetskanal. Det här var för över tjugo år sedan, men fortfarande arbetar många med intern kommunikation på samma sätt.

En vanlig strategi för intern kommunikation är att distribuera mer information från ledning till medarbetare. Men mer information leder ofta till mer osäkerhet. Intern kommunikation behöver istället ha starkt fokus på att skapa gemensam förståelse för mål och bidra till att de uppfylls. Det skulle vilken ledning och chef som helst skriva under på, men det är fortfarande ganska få som lever som de lär. Och kvar finns då den ensamma interna kommunikatören som kämpar för att fylla det hungriga nyhetsflödet på intranätet med ännu en framgångshistoria. Och ännu värre, en hel organisation av förvirrade och oengagerade chefer och medarbetare som inte förstår hur saker och ting hänger ihop eller vet hur de ska agera för att bidra på ett vettigt sätt, som suboptimerar och jobbar i silos med fel saker.

Intern kommunikation är ofta ett outnyttjat kapital som har stor potential att hantera organisationens största utmaningar, oavsett om de stavas konkurrens, globalisering, förändring, kompetensförsörjning, engagemang, effektivisering eller ökad tillväxt. Lösningen är ett större engagemang från ledningen och kommunikationschefen, helhetssyn och att det som skapar mest värde också prioriteras. Läs mer i vår bok Strategisk intern kommunikation.

Strategisk intern kommunikation

Läs mer om boken här