Artificiell intelligens – din digitala kompanjon

Den mest omvälvande tekniken det här århundradet kommer att vara artificiell intelligens (AI). Tekniken kommer att bli vår digitala kompanjon och vi kommer att arbeta sida vid sida. Det säger Peter Siljerud, författare till boken AI för offentlig sektor: Insikter, inspiration och möjligheter. Här berättar han om möjligheterna med AI och varför vi måste förstå tekniken åtminstone på en grundläggande nivå.

Vad skulle du säga är AI:s främsta styrka?
Det mest fantastiska med AI är att det är användbart inom så många olika områden. Det kan identifiera benbrott på röntgenbilder, generera fantasifulla texter eller analysera en CV från en jobbsökande. Vi kommer att se AI appliceras inom vitt skilda områden och branscher.

Det som är viktigt att veta är att AI bygger sin intelligens på historiska data. I och med det kan man inte säga att AI är nyskapande. Ska man till exempel använda AI för att skriva en jobbannons där man vill nå andra sökanden än de man brukar nå, då behöver man ge AI annan data än sina gamla annonser att basera den nya annonsen på.

Vad behöver jag göra för att hänga med i utvecklingen?
Bristen på AI-kompetens är just nu det största hindret för ett bredare införande av tekniken. Man måste öka sin kompetens om såväl möjligheterna som de utmaningar det innebär. Alla behöver inte bli djupt tekniskt kunniga, men en ökad generell kunskap är en bra grund för att skapa en större delaktighet på arbetsplatsen. En bra grund hjälper också till för att få uppslag på nya användningsområden!

Behöver jag vara orolig för att AI ska ta mitt arbete?
Den nya AI-baserade tekniken kan innebära att vissa arbeten inte behöver utföras av människor längre. Men samtidigt kommer andra typer av arbeten och tjänster att utvecklas. Tänk bara på när maskiner och teknik kom in i jordbruket. Det innebar att arbetet som bonde förändrades och att inte heller lika många människor behövdes i jordbruket. Den förändringen ser jag som positiv med tanke på att arbetet kunde vara ganska slitsamt.

Har du några exempel där man använt AI på ett effektivt sätt?
I boken studerar vi föregångare som på olika sätt har dragit nytta av AI för att utveckla sin verksamhet. Riksarkivet arbetar till exempel med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera deras stora flöden av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Hur ska man förhålla sig som ledare när det kommer till AI?
Dagens ledare behöver motivera för sina anställda varför man för in ny teknik och på ett pedagogiskt sätt förmedla hur det kommer att förändra arbetsuppgifterna. Inom de närmaste åren kommer AI att vara förstärkande snarare än ersättande. Vi människor kan slippa en del rutinmässiga och möjligen tråkiga uppgifter och kan frigöra tid till mer kreativa och stimulerande arbetsuppgifter.

Som det ser ut nu så kommer AI att införas gradvis inom olika sektorer och nischer. I och med det kommer ständiga förbättringar och uppgraderingar att bli ett normaltillstånd. Som chef behöver du bli förändringsledare med kommunikativ fingertoppskänsla och de anställda behöver acceptera att arbetet över tid förändras.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken

AI är den största tekniska omställningen för offentlig sektor

Efter 20 år som trendspanare och framtidsanalytiker vågar jag påstå att AI kommer att bli den mest omvälvande tekniken under detta århundrade. Det är ett område som utvecklas så snabbt, att den som inte följer forskningsfronten har svårt att förstå i vilken oerhörd hastighet utvecklingen faktiskt sker. Precis som maskiner automatiserade många manuella arbetsuppgifter förra århundradet, kommer AI att ersätta många arbetsuppgifter som kräver tankearbete och beslutsfattande. För offentlig sektor kommer detta paradigmskifte att innebära en enorm omställning.

I motsats till vad många tror måste man inte vara ett stort IT-bolag för att dra nytta av AI. Man behöver inte anställa hundratals dataingenjörer och investera miljontals kronor i infrastruktur. Vad man däremot behöver är en djupare förståelse för vad AI innebär och hur man kan dra nytta av tekniken. Att fördjupa sin kunskap är det första steget för att starta sin AI-resa.

I boken AI i offentlig sektor studerar vi föregångare som på olika sätt drar nytta av AI för att utveckla verksamheten. Det kan handla om effektiviseringar, kvalitetsförbättringar eller i många fall nya helt unika tjänster. Riksarkivet arbetar exempelvis med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera de stora flödena av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Att ta sig an modern teknik som AI kan kännas övermäktigt för de som fortfarande försöker få till en grundläggande digital infrastruktur. Men om man ska välja någon våg att surfa på under 2023 så är det AI. Att ignorera detta monumentala teknikskifte, vore lika illa som att tidigare avfärda datorernas intåg eller internets genomslag.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken

Kinas digitala ekosystem

I år väntas Kina bli det första landet i världen där en majoritet av detaljhandeln sker online. Kina är redan idag världens största e-handelsmarknad och den näst största ekonomin efter USA. En hög digital mognad bland kinesiska konsumenter tillsammans med hög acceptans och trovärdighet för mobila betalningar är två anledningar till varför utvecklingen har kunnat ske så snabbt. Redan 2020 var 70 procent av Kinas befolkning – alltså närmare en miljard människor – aktiva online och främst via sina mobiler. Av dessa använde närmare nio av tio mobila betalningar (ref CNNIC).

I Kina sätts användarens sömlösa digitala upplevelse i centrum – och det är bland annat detta du får läsa om i boken Contentfabriken. I Kina är online-shopping mycket mer en social företeelse än en renodlad transaktion, vilket är möjligt tack vare landets digitala ekosystem. Det är till sociala medier kinesiska konsumenter vänder sig för att lära sig om varumärken och produkter, socialisera och shoppa. Inte på någon annan marknad spelar produktrekommendationer från KOLs – Key Opinion Leaders –, vänner och familj en så stor roll som på den kinesiska vilket gör content och det digitala innehållet till en så central del i köpresan.

New Retail, Social Commerce, livevideo-shopping och C2M är bara några av de digitala trenderna vi ser just nu i Kina. I Contentfabriken lär du dig hur varumärken säljer produkter och marknadsför sig online i världens mest avancerade och konkurrensutsatta digitala marknad. Vi har skrivit boken för att du som arbetar inom e-handel, sälj, marknadsföring eller kommunikation ska få nya idéer och perspektiv på internets möjligheter – från contentproduktion och kampanjer, till logistik och mobila betalningar.


Om författarna

Författarna Emma Hellbom Ajoje och Emma Lindgren har båda bott och arbetat i Kina och kombinerar i boken sina erfarenheter av den svenska kommunikationsbranschen och av att hjälpa svenska varumärken in på den kinesiska marknaden.

Contentfabriken

Läs mer och köp boken

Välkommen till Apparnas Planet – brytpunkten mellan människa och maskin

I början av 1500-talet målade konstnären Michelangelo Buonarroti ”Adams skapelse” i takfresket i Sixtinska Kapellet. Inte visste han att det skulle bli en av de mest kända bilderna i mänsklighetens historia. När Michelangelo fick i uppdrag att måla tavlan av påven Julius II var målet att fånga skapelsen, ett mästerverk där Adams hand, människan, får liv genom att beröra Guds hand. Men flera hundra år senare kom en upptäckt som många inte sett tidigare.

1990 lanserade Dr. Frank Lynn Meshberger en teori om att det som i flera hundra år setts som Gud kanske är något helt annat, att det finns ett gömt budskap. I bilden som länge setts som Gud och änglarna ser man tydligt formen av en mänsklig hjärna. Men vad betyder det? Upptäckten är fascinerade och tolkningen är som i all konst upp till betraktaren. Vad menade egentligen Michelangelo? Kan det vara så att det som är ”Gud” egentligen är vårt intellekt? En resa mot vår inre röst?

Drygt 500 år senare står mänskligheten återigen vid en brytpunkt. Guds hand är dock, genom en teknologisk evolution människan aldrig tidigare skådat, nu ersatt med en robothand. Denna gudomliga hand lämnar inget och ingen oberörd. Vi är i en tid där bransch efter bransch i en svepande fart upptäcker att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.

Det tog telefonen 75 år att nå 50 miljoner användare och för Pokemon Go tog det bara 19 dagar. När så sker söndras sedan länge cementerade sanningar. Vad är då sant, mänskligt och äkta? Vad händer med det icke-digitala? Men samtidigt, i en värld där allt fler möten blir digitala, tenderar det mänskliga mötet att bli desto viktigare. Banker, hotell och butikskedjor tränar sin personal i att bli magiskt skickliga på kundmöten eftersom det är där man får chansen att göra skillnad – människor emellan. För oavsett vad den mest digitalt törstande än säger, så är vi fortfarande människor av kött och blod. Sakta men säkert börjar det gå upp för världen att det som teknik, robotar, algoritmer och mjukvara inte kan ersätta – det djupt mänskliga – faktiskt stiger i värde. För i en värld där allt digitaliseras, ökar värdet på det som inte kan digitaliseras.

I vår nya bok Apparnas Planet söker vi efter den magiska brytpunkten mellan människan och maskin. Vi utforskar det faktum att människa och maskin kommer att leva och samexistera i symbios med varandra i framtiden som väntar. Människan klarar sig inte utan maskinen och vice versa, vi har olika uppgifter och är bra på olika saker. Det gäller att först förstå och därefter göra allt vi kan för att kapitalisera på våra komparativa fördelar.

Detta är en tid då analogt födda bolag som H&M och IKEA gör allt för att bli digitala, och digitalt födda bolag som Amazon och Alibaba gör allt de kan för att bli analoga genom att etablera fysiska butiker. Sanningen är dock inte antigen eller – den är både ock – och de som lyckas hitta brytpunkten mellan digitalt och fysiskt kommer hitta gnistan i kundupplevelsen. Det är där kunden vill vara och det är så kunden vill bestämma – vad den vill, när den vill och när den KÄNNER för det.

Välkommen att utforska ämnet tillsammans med oss – välkommen till Apparnas Planet!

Om författarna

Arash Gilan är VD för marknadsföringsbyrån Viva Media och aktuell med nya boken Apparnas Planet – människans roll i en digital värld. Besök hans personliga hemsida här.

Jonas Hammarberg är en av landets mest anlitade föreläsare inom kultur, ledarskap och digital transformation. Jonas är medgrundare till ett av Sveriges största affärssystemskonsultbolag och senior partner i Awesome Group.

Apparnas planet

Läs mer om boken här

Chefer är inte längre att lita på

Ledarskap, affärsutveckling och sättet att organisera verksamheter är i snabb förändring. Att luta sig mot auktoriteter, branschlogik eller historik duger inte när vi utmanas av digitala startups. Det kan fungera i sammanhang där förändring kan förutses men då tempot i utvecklingen ökar måste vi kontinuerligt ompröva våra ståndpunkter. Och när konkurrenter erbjuder helt nya lösningar på våra kunders problem står vi där med powerpoints, excelark och föråldrade affärsmodeller.

 

Digital transformation

 

Läs mer om boken här

I en digital värld är det inte självklart att intellektuella argument eller kalkyler har samma betydelse som tidigare. Erfarenheter, upplevelser och kundinsikter är viktigare som beslutsunderlag. Att tvivla, vara nyfiken, ta små steg i taget och att våga prova sig fram är nya ingredienser i modernt ledar-skap. Det nya guldet är talanger med en ”learnability”, en förmåga att ständigt lära nytt.

När mogna bolag utmanas av unga digitala entreprenörer behöver ledarskap, organisation och pro-cesser förändras. Företag behöver vara snabba, flexibla och målmedvetna för att dra fördel av de nya förutsättningar som digitaliseringen för med sig. Grunden för det är att visa ett mycket större intresse för kundernas behov och situation, än vad som är vanligt. Att vara lösningen på kundernas problem måste vara företagens mantra i jakten på nya digitala affärer.

I samband med att jag skrev min bok gjorde jag många intervjuer med företagsledare om hur de jobbar med digital affärsutveckling. En av dem inledde samtalet med att säga: ”det är inte säkert att jag står för det jag nu säger om ett halvår”. Det är ett förhållningssätt som fler ledare bör ta efter, när digitaliseringen förändrar allt. I framtiden får vi vänja oss vid att ledarna inte står för sina ord.

Om författaren

Patrik Widlund är ekonom med lång erfarenhet av företagsledning inom mediebranschen samt styrelseledamot hos företag i flera olika branscher. Han driver idag egen konsultverksamhet med inriktning på strategi, affärsutveckling och kundinsikt. Bland uppdragen finns företag inom IT, energi, media, finans, e-handel, handel och utbildning.

Så når du framgång genom digital kommunikation

Du är säkert utled på alla människor som pratar om den digitala transformationen. Som säger att företaget måste digitalisera sin affär och förändra – nu! Många högljudda röster driver på dessa frågor, men få ger konkreta råd om hur man faktiskt ska göra.

I min bok Maxa snacket vill jag på ett lättillgängligt sätt dela med mig av mina erfarenheter av att driva förändring för att maximera möjligheterna med det digitala. Idag kan man inte fatta beslut i stängda rum för att därefter skapa kommunikation. De två hänger ihop och sker samtidigt. Ett företag med VD i spetsen måste förstå och anamma kommunikation i beslutsfattande, ha koll på det som sker och föra dialog med både medarbetare, kunder och omvärld. Det är i den dagliga dialogen man på riktigt förstår sina kunders behov och önskemål, det är där man produktutvecklar och bygger relationer. Och VD och ledningsgrupp måste gå i bräschen och bli kommunikativa för att maxa snacket fullt ut.

Boken vänder sig till dig som vill göra ditt företag mer kommunikativt och rustat för framtiden. Den innehåller konkreta råd och praktiska exempel så att du lär dig maxa snacket helt enkelt.

/Karin Zingmark

Läs mer om Maxa snacket här >>

Om författaren
Karin Zingmark har över tjugo års erfarenhet av att driva förändring inom området kommunikation från bl.a. Microsoft, Viasat och MTG. Hon är en flitigt anlitad rådgivare och föredragshållare inom digital kommunikation och ledarskap. Maxa snacket är hennes debutbok.

Sida 1 av 212