Digitalisering

Så når du framgång genom digital kommunikation

Du är säkert utled på alla människor som pratar om den digitala transformationen. Som säger att företaget måste digitalisera sin affär och förändra – nu! Många högljudda röster driver på dessa frågor, men få ger konkreta råd om hur man faktiskt ska göra.

I min bok Maxa snacket vill jag på ett lättillgängligt sätt dela med mig av mina erfarenheter av att driva förändring för att maximera möjligheterna med det digitala. Idag kan man inte fatta beslut i stängda rum för att därefter skapa kommunikation. De två hänger ihop och sker samtidigt. Ett företag med VD i spetsen måste förstå och anamma kommunikation i beslutsfattande, ha koll på det som sker och föra dialog med både medarbetare, kunder och omvärld. Det är i den dagliga dialogen man på riktigt förstår sina kunders behov och önskemål, det är där man produktutvecklar och bygger relationer. Och VD och ledningsgrupp måste gå i bräschen och bli kommunikativa för att maxa snacket fullt ut.

Boken vänder sig till dig som vill göra ditt företag mer kommunikativt och rustat för framtiden. Den innehåller konkreta råd och praktiska exempel så att du lär dig maxa snacket helt enkelt.

/Karin Zingmark

Läs mer om Maxa snacket här >>

Om författaren
Karin Zingmark har över tjugo års erfarenhet av att driva förändring inom området kommunikation från bl.a. Microsoft, Viasat och MTG. Hon är en flitigt anlitad rådgivare och föredragshållare inom digital kommunikation och ledarskap. Maxa snacket är hennes debutbok.

Välkommen till en smartare värld

Världen blir smartare.
Det är en utveckling som syns överallt och inte lämnar någon bransch eller sektor oberörd. Ta till exempel en sådan gammal och väletablerad industri som fiskenäringen. Även om folk har fiskat sedan tidernas begynnelse var det inte förrän på 1500-talet som fiskarna hade båtar som gick att gå till sjöss med. Detta framsteg förändrade radikalt villkoren för fisket och för första gången blev det möjligt att få stora, lönsamma fångster. Med de nya båtarna kunde man ge sig ut till fiskevattnen med inte mycket mer än en kompass, en sextant och lite ”insiderkunskap” som förts vidare från den ena generationen till den andra i fiskefamiljerna. Om man seglade på natten kunde man använda sig av astronomisk navigering och sätta kursen med hjälp av stjärnorna för att komma till rätt plats. När fiskarna kom till fiskevattnen kastade de sedan sina nät och hoppades på det bästa.

I slutet av 1800-talet hade fisket kommersialiserats. Små fiskebåtar gav vika för gigantiska trålare där man kunde bearbeta fångsten ombord. När man började orientera sig med längd- och breddgrader förenklades navigeringen avsevärt, och under de senaste decennierna har tekniken förvandlat fisket från konst till vetenskap. Moderna fiskebåtar är teknikintensiva och styrs med avancerade navigationssystem och GPS. Ofta är små sensorer fästa vid fisken så att man alltid kan spåra var stimmen befinner sig, och ekolod används för att precisera hur omfattande stimmen är samt var och när man bör kasta ut näten. Moderna fiskare vet var fisken är just nu, var den kommer att vara imorgon och när de ska kasta ut sina nät för bästa tänkbara fångst av den fisk de är ute efter. Fisket har utvecklats och blivit smartare. Och det är bara ett exempel. Idag är världen smartare inom allt från idrott till vård i hemmet. Till och med kärleken och föräldraskapet håller på att bli smartare!

Läs mer om boken Big data här >>

Om författaren
Bernard Marr är en av världens mest respekterade röster när det gäller data i affärer.
Översättning: Manne Svensson

Vad gör dig bättre än en robot?

Välkommen till framtiden. Här styr vi vårt arbete digitalt med hjälp av en dator i form av en klocka eller glasögon som vi verbalt kommunicerar med, vilket ger oss friheten att motionera, dammsuga eller gå en långpromenad medan vi arbetar. Att ”prata” med föremål i vår omgivning är lika självklart som det en gång var att sköta sina bankärenden med hjälp av sin smartphone på bussen eller i tv-soffan. Att kunna instruera datorn, likt en assistent, att skriva mejl eller bocka av saker i att-göra-listan ger oss en ny arbetssituation och förändrar våra arbetsuppgifter.

Hur påverkas din vardag av att en superintelligent dator reglerar världsekonomin? Eller av att du har en digital assistent som sammanfattar böcker, film eller artiklar utifrån vad just du behöver veta? Av att du har omedelbar tillgång till betydligt mer information än du har i dag? Kommer vi att få se en exceptionell ökning av kunskapsnivån hos människan eller kommer vi att låta datorer driva den intelligensen framåt och vara våra utmanare?

Nu är du så klart helt bekväm med att robotar sköter en mängd uppgifter som i förr utförs av människor. Att robotar hjälper till med vardagssysslor, löser problem, håller koll på din hälsa eller din ekonomi och kör din bil. Robotar som dygnet runt och utan att klaga jobbar både snabbare och med större precision än vad en människa klarar av. Och då är frågan – hur ska du nu fortfarande vara anställningsbar?

Vad gör dig bättre än en robot?

Fem saker att göra nu för att förbli konkurrenskraftig mot en robot

  • Träna dig och ditt team på att samarbeta och att snabbt anpassa er till förändring.
  • Träna upp din innovationsförmåga. Stretcha hjärnan från att fastna i rätt och fel och utmana dig och din omgivning på att tänka nytt.
  • Kontinuerligt utveckla dig själv. Influeras, vidareutvecklas, utmanas och utveckla dig själv.
  • Omvärldsbevaka, förbered dig på vad som komma skall och nyttja fördelarna av att vara i framkant.
  • Lägg tid på att bli bäst på det som robotar inte är bra på, empati, läsa och förstå mänskliga relationer, bygga personliga nätverk och socialisera.


Läs mer om boken Framtidsrusta ditt ledarskap här.
4712222ot
Om författaren

Emma Pihl är en av Sveriges mest efterfrågade föreläsare och har skrivit flera böcker på temat ledarskap och personlig utveckling. Hon har också coachat tusentals chefer i hur de kan bli bättre på att leda generation Y, födda på 1980- och 90-talet, och om vad som gör en arbetsgivare attraktiv i framtiden.

Silicon Valley-modellen – lärdomar från världens mest innovativa företag

Företag, precis som livsformer, måste anpassa sig och utvecklas. Detta är särskilt sant i dagens värld där flera krafter samtidigt skapar nya möjligheter för tillväxt, medan befintliga produkter snabbt förlorar marknadsandelar och blir föråldrade. Många stora företag belastas med ett grundläggande problem som hotar deras överlevnad. Deras ledningsmodeller är föråldrade.

Dessa företag är organiserade och drivs som byråkratier. De har rigida strukturer och hierarkier, tillsammans med komplexa regelverk som föreskriver vad varje person och enhet ska göra och hur allt ska samverka. Denna modell för industriåldern är bra för att samordna stora grupper av människor och för att utföra väl definierade arbetsuppgifter. Men som ångfartyget Titanic, är den inte avsedd för att förändras snabbt. Ledningsmodellen tillåter inte heller användningen av människors kreativa talanger fullt ut. Idéer som avviker från etablerade sätt att göra saker är svåra att genomföra. Kulturen belönar människor för att uppfylla satta mål, men hindrar ofta dem som försöker att tillgodose företagets mer kritiska behov att utveckla nya vägar in i framtiden.

Den nuvarande digitala tidsåldern kräver en fundamentalt annorlunda ledningsmodell. Våra studier, i kombination med andra ledande forskares insikter, tyder på att en sådan modell redan finns, och fungerar. Denna nya modell har praktiserats och förfinats under flera årtionden av olika företag i branscher från textilier till livsmedelsindustrin. Vi kallar den ”Silicon Valley-Modellen” därför att den praktiseras i stor utsträckning just där.

Vårt arbete började med en fördjupad studie av Googles ledningsprinciper och praxis. Det blev då uppenbart att andra stora företag i Silicon Valley använder sig av mycket likartade principer och praxis. Vi studerade därför ytterligare fem ”fallföretag” som inkluderar Facebook, Twitter, Linkedin samt Tesla Motors och Apigee, en ledare inom öppna API och plattformar.

Den naturliga frågan är om Silicon Valley-modellen kan användas av alla företag, oavsett bransch eller storlek? Svaret är ja! Modellen i sig innehåller inga funktioner som är specifika för IKT-industrin. I ett företag där modellen inte har utvecklats ”naturligt” från dag ett, innebär den dock en mycket stor kulturell förändring samt omstrukturering av bolaget. Ett första steg för företaget är att verkligen förstå att bolaget behöver förändras. Många företag har inte ens tagit det steget. Istället fortsätter ledningen att justera den gamla byråkratiska modellen med tilläggsprogram och moderna förbättringar och tror att detta är tillräckligt. Men det är det inte. Ett sådant tillvägagångssätt är som att försöka att behålla en gammal dator för länge, trots att den inte längre kan hantera dagens behov. Det är som att som att ”flytta om däckstolar på Titanic”. Det har blivit dags att i grunden ompröva och göra om gamla sätt att leda. Silicon Valley-modellen visar hur!

Vår bok, tar mer i detalj upp ett antal grundläggande principer av denna nya företagsledningsmodell samt praktiska exempel på hur våra fallföretag men även andra mer traditionella företag har gjort för att skapa en ökad snabbhet, agilitet och innovationstakt.

Boken är en ögonöppnare om digitaliseringens effekter på inte bara näringslivet utan på samtliga former av organisationer i det svenska samhället!

Läs mer om boken Silicon Valley modellen – lärdomar från världens mest innovativa företag härLäs mer om boken Silicon Valley modellen – lärdomar från världens mest innovativa företag här

Om författarna4712224ot

Annika Steiber är tekn.dr från Chalmers tekniska högskola. Hon har 18 års erfarenhet av att leda såväl start up-företag som större företag inom high-tech-sektorn. Idag är hon Managing Director på Berkeley Research Group samt grundare av och vd för svenska bolaget Innoway, ett företag med missionen att utveckla ny vetenskap inom området Management och Organisation.

Sverker Alänge är docent vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers tekniska högskola. Hans forskningsintresse är hållbara innovations- och förändringsprocesser inom företag och innovationssystem, entreprenörskap och hållbar affärsutveckling.