Vadå agilt?

VADÅ AGILT? är en fråga som många i såväl näringsliv som offentlig sektor ställer sig. Begreppet agilt är diffust och kan vara svårt att koppla till hur en organisation ska jobba. Samtidigt har det blivit alltmer vanligt att arbeta agilt när man ska utveckla nya tjänster, varor eller arbetssätt.

I grund och botten handlar agilitet om att arbeta smartare, inte hårdare. Det handlar om att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt, få feedback från målgrupper och vara beredd att ändra inriktning när man får ny information. Det handlar också om att löpande testa din lösning i liten skala.

För många ses den agila metoden som ostrukturerad och oförutsägbar. Men om du har en tydlig förståelse för de fyra principer som ligger till grund för den kan du faktiskt strukturera ditt arbete på ett mycket effektivt sätt.

Princip 1. Använd befintliga resurser
Princip 2. Interagera med målgrupper och omvärld: loopa
Princip 3. Ändra riktning baserad på feedback från målgrupperna: pivot
Princip 4. Testa i liten skala löpande

På det hela taget är agilt arbete ett utmärkt sätt att organisera och fokusera ett utvecklingsarbete. Att arbeta i sprintar, korta fokuserade perioder, med tät återkoppling från målgruppen gör det möjligt för dig och ditt team att hitta kreativa lösningar i snabb takt.

Författarna till boken Vadå agilt? ger konkreta exempel på hur du kan arbeta agilt och en tydlig struktur för att implementera det i verksamheten, i ett projekt eller i en process. De delar med sig av sina erfarenheter och tips, som bygger på såväl forskning som decennier av praktisk erfarenhet av att leda människor i agila processer.


Om författarna

Mariah ben Salem Dynehäll är vd för Drivhuset Göteborg och metodansvarig för Drivhuset Norden.

Leif Denti är universitetslektor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, och forskar om förändring och innovation i både den privata och offentliga sektorn.

Anna Lärk Ståhlberg är förbundsdirektör på Fyrbodals kommunalförbund som arbe¬tar med välfärds- och samhällsutveckling för att bidra till och skapa en hållbar framtid i Västra Götaland.

”JAG TYCKER ATT VI SKYLLER PÅ ÅKE OCH SEDAN SKITER VI I DET HÄR!”

Tookiga projekt präglas av oförutsägbarhet och att mål och handlingsplaner ibland behöver ändras. Detta i sig bidrar till osäkerhet och frustration hos de som arbetar i projektet. Under senare år har verksamheter i både näringslivet och i offentlig sektor delvis anpassat sitt arbetssätt genom att införa agila metoder, men trots det är det många utvecklings- och innovationsprojekt som misslyckas.

Vi menar att den pusselbit som saknas är ledarskapet. När osäkerheten ökar reagerar människor, inklusive ledare, instinktivt med att försöka skapa kontroll genom att försöka etablera tydliga förutsägbara, kända, linjära processer. Istället för att hantera och använda osäkerhet, försöker man minimera den genom att påföra ökad struktur. Kort sagt leder man människor som om processen ändå vore förutsägbar trots att den inte är det. Många leder den här typen av projekt som om uppgiften är att skriva en affärsplan, när det i själva verket handlar om att uppfinna en ny affärsmodell.

Vadå tookig? Vi har utvecklat en ny ledarskapsmetod baserad på såväl decenniers praktiska erfarenheter som på forskning kring innovation, ledarskap, motivation och pedagogik mm. Ledarskapsmetoden är till hjälp i kontexter som är …

Tvetydiga – Svårt att veta vad som är god respektive mindre god information. Svårt att veta vad som är sant, vad som är fakta och därmed vad som skulle kunna ingå i en bra lösning.

Obekväma – Förändringen är konstant. Vi får sällan en chans att vila utan behöver ständigt vara på tårna.

Omvälvande – Nya händelser och ny information som kommer fram gör att man snabbt behöver tänka om och vända på en femöring.

Komplexa – Svårt att skaffa sig en överblick. Många delar kan hänga samman på ett svåröverskådligt sätt. Orsakssambanden i vad som påverkar vad är oklara.

Instabila – Svårt att fastställa vilka trender, attityder och beteenden som kommer att finnas kvar imorgon. Svårt att bestämma vad man ska prioritera på längre sikt.

Gåtfulla – Framtiden är nyckfull. Helt oväntade tekniksprång, lagstiftningar, globala konkurrenter eller andra makrohändelser kan komma in från sidan och dra undan mattan.

Exempel på tookiga kontexter är till exempel innovationsprocesser, utvecklingsprocesser kopplade till stora samhällsutmaningar eller den osäkra resan för den enskilde, som vill ta en idé från något relativt otydligt till ett konkret och värdefullt för någon annan på en marknad eller i samhället.

När vi människor upplever hög osäkerhet känner vi ofta behov av att ta kontroll, skapa förutsägbarhet och formulera konkreta handlingsplaner som lätt kan bockas av – detta för att ta sig från osäkerhet till trygghet. När saker och ting inte blir som det var tänkt hittar människor på fler och tydligare riktlinjer, policyer och rutiner för att minimera misstag och oväntade, oönskade händelser. Behovet av att skapa kontroll, rutiner och handlingsplaner påverkar också hur vi leder människor i mycket stor utsträckning.

Vad händer när du befinner dig i ett tookigt sammanhang där det inte går att sätta upp tydliga mål, konkreta handlingsplaner, rutiner eller strategier? Hur ska du och dina medarbetare kunna göra ett bra jobb utan tydliga uppdrags- och rollbeskrivningar eller arbetsrutiner? Hur vet du om ni har lyckats med ett projekt, när du inte vet vilka mål ni ska sätta upp från början? I boken TOOKIG – att leda i osäkerhet får du verktyg för att kunna leda andra framåt.

LÄR DIG ATT LEDA TOOKIGT!
Drivhuset erbjuder utbildning i TOOKIG. Under våren kan du välja mellan 3 kursstarter i Göteborg. Kursen innehåller 2 halvdagars utbildning, boken TOOKIG – att leda i osäkerhet, luncher och fika. Mer information hittar du på www.drivhuset.se/goteborg/