Fem steg att arbeta med värderingsstyrd rekrytering

Vad är egentligen det viktigaste att mäta vid en rekrytering? Vilka faktorer är det som är avgörande för om en människa kan prestera eller ej? Det finns vissa kända faktorer som avgör detta, kompetens, attityd och miljö. Vad är lättast att förändra hos en individ? Svaret på den frågan är kompetens. Det är svårare att ändra på attityd och personlighet än på kompetens. Rätt person kan alltid ta till sig nya kunskaper om viljan finns. Lönsamma beteenden får vi om vi hittar medarbetare med rätt attityd och inställning som passar in i företagskulturen.

Det svåra är inte att hitta rätt kompetens, utan att hitta personer som passar in i företagskulturen.

Genom värderingsstyrd rekryteringsmetodik mäter du attityder (värderingar) och drivkrafter. Det som många gånger är det avgörande för huruvida en person passar in i en företagskultur eller ej och är avgörande för en långsiktig personalpolitik. Om vi hittar personer med rätt attityd och värderingar som passar in i företagskulturen, kommer de att agera enligt de rådande värderingarna och på så sätt skapar det lönsamma beteenden. Personer med rätt beteenden är mer självstyrande, man vet vad företaget förväntar sig och kan därmed fatta rätt beslut.

Fem steg vid en rekrytering:
1. Omfördela intervjun att handla mer om attityd, värderingar och drivkrafter än formell kompetens
2. Cv:t och kompetens kan säkerställas vid en telefonintervju
3. Kartlägg vad som motiverar individen. Arbetsuppgifter, miljöer, sammanhang, förutsättningar som individen presterar och levererar som bäst.
4. Identifiera olika dilemma situationer i ert företag. Hur förväntar vi oss attityd och beteende i dessa situationer?
5. Utifrån värdeord och förväntade beteenden skapa frågeställningar som passar er verksamhet

/Viveka Holm

Läs mer om Värderingsstyrd rekryterings om affärsstrategi här >>


Om författaren

Viveka Holm är personalvetare och en av grundarna till rekryterings- och bemanningsföretaget First Reserve, där hon fortfarande är delägare. Hon har femton års erfarenhet av att rekrytera till tjänster på medarbetar- och chefsnivå.

Beräkna värdet av företagets viktigaste resurs

Är det möjligt att lägga ett ekonomiskt perspektiv på de mänskliga tillgångarna i ett företag eller en organisation, det vill säga på det levande området?

Humana skäl har alltid funnits för att ta hand om och satsa på människor i arbetslivet. Uppenbarligen har dessa dock inte varit tillräckliga. Det kan därför finnas anledning att använda även ekonomiska argument, att göra ekonomiska kalkyler för att åstadkomma en bättre hushållning med människor. I många årsredovisningar, personalpolitiska riktlinjer och andra dokument står att personalen är vår viktigaste resurs. Men behandlas den därefter? Den viktigaste resursen borde kunna behandlas mycket bättre än som sker idag. Det finns en risk att så länge vi inte sätter pris på vissa resurser kommer dessa att betraktas som förbrukningsvaror i stället för tillgångar.

Det ekonomiska språket används ibland som maktspråk, även om avsikterna inte alltid är onda, eller för att markera revir. En del ekonomer använder också kalkyler för att manipulera andra, mer oskuldsfulla offer. Egentligen är det inte begreppen, metoderna som är det viktiga, utan snarare tankesättet och ytterst vårt sätt att bete oss. Med ekonomi avses hushållning med resurser på rätt sätt. Vad som är hushållning och rätt sätt, beror på våra mål eller syften med den verksamhet som avses. Det är en värderingsfråga. Alla resurser är på något sätt begränsade, oavsett om vi avser pengar, olja, skog, tid eller mänsklig energi. Det gäller att hushålla med resurser. Och därmed satsa på åtgärder som ger ett bra resultat på lång sikt.

Tyvärr är det ekonomiska tänkandet idag mycket inriktat på maskiner, inventarier och fastigheter. Inte lika ofta stöter vi på ekonomiskt tänkande inom det mänskliga området.

Det är viktigt för chefer, fackliga representanter, anställda på personal- och utbildningsavdelningar, personal på företagshälsovården och alla andra som arbetar med och för människor att lära sig att:

  • förstå det ekonomiska språket
  • kunna använda sig av ekonomiska perspektiv (som komplement till psykologiska, humana eller andra) för att argumentera för viktiga idéer,
  • hushålla med begränsade mänskliga resurser.

/Ulf och Anders

Läs mer om Personalekonomi idag här >>
4712254ot

Om författarna
Ulf Johanson är professor emeritus i företagsekonomi, anknuten till Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Han har skrivit många vetenskapliga artiklar, böcker och bokkapitel, ensam eller tillsammans med andra.

Anders Johrén är föreläsare, utredare och analytiker på Nyckeltalsinstitutet. Han är medförfattare till flera böcker inom ämnet ekonomi.

Alla älskar innovation, så vad är du rädd för?

Alla verkar älska innovation. Det är långt mellan dem som inte har konceptet med i sina ”visions”, ”missions” eller ”values”. De flesta strategiska planer hanterar frågan på något sätt och företag kämpar hårt för att ligga i framkant med ny teknik och nya produkter. Alla är överens om att den som står stilla kommer att dö.

Entusiasmen är dock inte gränslös. När det gäller innovation och nytänkande kring ledarskap och management ersätts entusiasmen ofta av rädsla. ”Management innovation” är farligt. Få är intresserade av att sticka ut och ligga steget före. Tvärtom. Här handlar det mer om att göra exakt samma sak som man alltid har gjort, och på exakt samma sätt som alla andra. När man talar om ”best practice” betyder det egentligen ”common practice”.

Så inleder Bjarte Bogsnes (Vice President, Performance Management Development, Statoil), förordet till boken Beyond Budgeting i Praktiken – vägledning till dynamisk ekonomi- och verksamhetsstyrning). Management innovation är alltså farligt även om det leder till ökad konkurrenskraft och bättre resultat. Detta visar åtminstone allt fler företag oberoende av varandra.

Dessa företag har på ett radikalt sätt gjort upp med sina traditionella styrmodeller och inser att de måste ta såväl den externa som interna verkligheten på allvar. Dessa företag inser att världen är mycket mindre förutsägbar än tidigare och svårare att planera för. De inser också att kompetens inte bara är en angelägenhet bland andra, utan en helt central fråga för ökad konkurrenskraft.

Få verkar nöjda med den gamla managementmodellen där budgeten står i centrum. Det klagas över att den tar tid, är ett förhandlingsspel, utgår från föråldrade antaganden, saknar flexibilitet och leder till suboptimeringar och dysfunktionella beteenden. Listan är lång. Trots det fortsätter den stora majoriteten av företag med budgetering, år efter år till begränsad eller negativ nytta för ägare och andra intressenter. Rädslan att lämna den falska tryggheten är starkare än övertygelsen att göra rätt. Att våga släppa taget kräver en radikal uppgörelse med den traditionella budgeten.

Att våga släppa taget kan kräva professionell hjälp. Att inspireras av andra som gjort samma resa kan vara ett steg på vägen. Överväg åtminstone alternativen innan du lägger allt för mycket tid på något som knappast är innovativt eller hjälper dig eller ditt företag på väg mot en ljusare framtid.

/Knut4711226ot

Läs mer om boken Beyond budgeting i praktiken och köp den här.

Om författarna
Knut Fahlén är verksam som managementkonsult på Ekan Management och har doktorerat i företagsekonomi. Sedan 2010 är han aktiv som föreläsare och inspiratör inom området Beyond Budgeting och nätverket Beyond Budgeting Round Table (BBRT).

 

Våga släpp taget om budgeten som bara ger en falsk trygghet

Den årliga regndansen är igång. Under långa budgetförhandlingar kommer ekonomer och chefer försöka spå vad som kommer hända under hela nästkommande år. Ju mer tid som läggs på dansen, desto säkrare och tryggare tycks många tro att framtiden kan bli. Processen har för några redan börjat och för vissa kommer den hålla på fram till någon gång i oktober-november. Då fattas beslut om resursfördelning mellan olika ansvarsområden och hur stora intäkter m.m. som krävs för att verksamheten ska nå övergripande mål, så som avkastning till ägarna eller nytta till kunder.

Under processen kommer ni bland annat höra att ”verksamhetens budget måste bantas” (ett mål om att kostnader ska minskas), ”budgeten för nästa år ökar med 5 procent” (ett beslut, löfte eller mål om att verksamhetens intäkter kommer öka) eller ”vi har vidtagit åtgärder som gör att budgeten ser bättre ut” (ett löfte om att aktiviteter vidtas och att prognosen är positiv). Budgetprocessen startar ofta med någon form av strategisk målsättning för att övergå i ett förhandlingsspel kring fördelning av resurser. När beslut är fattade handlar prognosarbetet om att se till att mål och fördelning av resurser stämmer överens med vad som beslutats. Allt arbete kring beslut om resursfördelning, prognos och mål handlar om att nå en och samma på förhand förhandlade siffra, som sannolikt är fel redan när året för budgeten har startat. Det blir svårt för att inte säga omöjligt att styra på ett sätt som är anpassat till omvärldens krav på dynamik.

Att ett så viktigt ord som budget betyder flera olika saker, och hanteras i en och samma process – budgetprocessen – är ett stort problem för många organisationer. Inte bara semantiskt. När framtiden är förutsägbar har den traditionella budgetprocessen möjligtvis fungerat, men när framtiden är förutsägbart osäker kan det vara direkt skadligt. Då gäller det att styra i takt med verkligheten och fatta beslut snabbt och så nära handlingarna som möjligt.

Genom att separera processerna för mål, prognos och beslut om resursallokering, som principerna i Beyond Budgeting förespråkar, kan styrningen bli mer dynamisk och effektivare. Låt prognoserna vara just prognoser och sträcka sig så långt vi kan se och så långt som vår reaktionshastighet kräver. Att prestera bättre än konkurrenterna är också ett bättre mått på en god prestation än att nå ett på förhand fast mål. De fasta målen kan till och med ha förhandlats fram till att bli så enkla att nå som möjligt. Styrning Beyond Budgeting handlar om att se bortom budgetens fiktiva deadline och den 31 december. Bortom kan betyda såväl längre som kortare prognoshorisont. Huvudsaken är att den är anpassad till affärsrytmen och reaktionshastigheten.

/Knut Fahlén

 

Läs mer om Beyond budgeting och kör boken här4711226ot

Om författaren

Knut Fahlén är verksam som managementkonsult på Ekan Management och har doktorerat i företagsekonomi. Sedan 2010 är han aktiv som föreläsare och inspiratör inom området Beyond Budgeting och nätverket Beyond Budgeting Round Table (BBRT).

 

Hur blir man en framgångsrik konsult?

Du kan bli framgångsrik genom att fokusera på dina egenskaper och kompetenser. För några år sedan gjorde jag en omfattande studie där jag bland annat rankade framgångsfaktorer hos framgångsrika konsulter och konsultföretag som presenterades i boken ”Framgångsrik Konsult”. Sedan dess har många konsulter använt den som en självskattning av hur de står sig gentemot topplistan. Nu har jag tagit fram en uppdaterad ranking-lista över framgångsfaktorer:

Topp 10-faktorer för framgång:

  1. Förmågan att skapa förtroende
  2. Förmågan att kommunicera
  3. Förmågan att lyssna
  4. Problemlösningsförmåga
  5. Självständig – att kunna leda sig själv
  6. Social förmåga
  7. Erfarenhet
  8. Förändringsbenägenhet
  9. Vilja lära sig nya saker och utvecklas
  10. Bra självförtroende

Vilken är din främsta framgångsfaktor och varför? Min har alltid varit att kommunicera, skapa förtroende och förmågan att leda mig själv. Ofta bygger vår framgång som konsulter och konsultföretag på en kombination av faktorer. Vad är du bäst på och vad kan du utvecklas inom för att bli en ännu bättre konsult?

Read More

Ekonomi i centrum för alla

Ibland hör man att ekonomi är tråkigt, och det kan man förstås tycka. Den vanligaste anledningen är dock att man inte förstår vad som sägs eller vad det innebär. På samma sätt hade jag för några år sedan en uppfattning att ishockey var tråkigt. Jag förstod det inte och kunde inga regler eller namn på spelare. Sedan lärde jag mig mera och blev biten. Man vet plötsligt vem som är skadad och vad det innebär för laget och dess chanser att vinna, och det är numera något jag följer intensivt.

Det är precis samma med ekonomi. Om man inte vet eller förstår så kan det upplevas tråkigt, men när man har kunskap är det istället något som blir mycket intressant och som man vill veta mera om. Nyligen sänkte Riksbanken räntan till 0 %. Vad innebär det för våra räntekostnader? Hur påverkar det våra möjligheter att investera? Kommer våra priser att påverkas eller kommer konkurrenterna att sänka sina? Vad händer med börsen nu? Är det bra eller dåligt?

Read More