Vårstäda kommunikationen med en egen redaktion

De blir fler och fler nu: Företagen, myndigheterna och organisationerna som skaffar sig ett nytt sätt att arbeta med redaktionellt innehåll. Redaktioner och nyhetsdeskar är något som på allvar har fått fäste i moderna kommunikationsavdelningars sätt att arbeta och på alla reaktioner jag har fått på min bok Följarna först har jag förstått att det är fler som är i startgroparna.

Det som många läsare och andra professionella kommunikatörer i mitt nätverk har förstått, är att det redaktionella sättet att organisera sig runt kanaler och innehåll inte bara handlar om att planera artiklar och publicering. Till min stora glädje verkar många förstå att det i grunden handlar om ledarskap och effektivitet; att ett smart sätt att jobba kan bli en motor för hela kommunikationsavdelningen. Mer energi, bättre fokus, större förmåga att prioritera och ställa krav på den organisation man verkar i är exempel på positiva erfarenheter som jag allt oftare får höra talas om.

Och det är så roligt att så många försöker, att många vill ställa om sina kommunikationsorganisationer. Trots att många kommunikatörer så klart behöver kämpa för att genomföra förändringar.

Vad jag ofta får höra är att många börjat i det lilla, i det skalbara – och att det verkligen funkar. Kommunikatörerna har känt att något skaver, att deras sätt att arbeta med innehåll och kanaler blivit en börda istället för något lustfyllt. Och så har de börjat ställa om bit för bit, rensat bort gamla uppkörda hjulspår som inte längre behövs, fräschat upp sina rutiner, testat nya sätt att producera innehåll, börjat mäta sitt arbete - och plötsligt känt sig mycket mer tillfreds.

Ungefär som man kan känna sig efter en rejäl vårstädning.

 

Om författaren
Staffan Ekengren är en erfaren ledare och föreläsare inom redaktionell kommunikation. Som chef för Scania Newsdesk har han byggt upp en av Sveriges mest uppmärksammade och framgångsrika inhouseredaktioner. Staffan Ekengren har tidigare arbetat som journalist och redaktör inom både dagspress och radio, samt varit presschef på ICA-gruppen.

 

Följarna först

Läs mer om boken här

Redaktionell metod – en vitamininjektion för kommunikationen

Hösten är lite av yrkeslivets nyår – ett bra tillfälle att se över hur man arbetar, dra igång förbättringar och starta om. Jag är helt säker på att många marknads- och kommunikationsavdelningar just nu ägnar en hel del tankemöda åt hur man under hösten ska kunna skapa bra innehåll i sina digitala kanaler, med följarna och sin publik som utgångspunkt. Men behovet av inspiration och stöd är stort.

 

Kommunikation har aldrig så mycket som nu handlat om att bli vald av publiken; att förmedla något som följarna har intresse och glädje av. Ett effektivt sätt att åstadkomma det är att behärska det redaktionella hantverket, så som att nyhetsvärdera, hitta rätt vinklar och på ett flyhänt sätt förmedla starka berättelser. Den redaktionella metoden, sedan länge praktiserad av journalister och mediehus, är oöverträffad när det gäller att snabbt komma till kommunikationens kärna och förstå sin publik.

 

Med min bok ”Följarna först – redaktionell metod för kommunikatörer” vill jag på ett konkret sätt visa hur redaktionellt arbete kan byggas upp och upprätthållas på en kommunikationsavdelning. Men också understryka vilken arbetsglädje och effektivitet det redaktionella arbetssättet kan skapa.

 

Många står i startgroparna och är nyfikna på redaktionell kommunikation. Låt NU vara tillfället när det händer på riktigt.

 

/Staffan Ekengren

 

Om författaren

Staffan Ekengren är en erfaren ledare och föreläsare inom redaktionell kommunikation. Som chef för Scania Newsdesk har han byggt upp en av Sveriges mest uppmärksammade och framgångsrika inhouseredaktioner. Staffan Ekengren har tidigare arbetat som journalist och redaktör inom både dagspress och radio, samt varit presschef på ICA-gruppen.

Följarna först

 

Läs mer om boken här

Vågar du tro på framgång?

Jag pratade om det projekt som en av mina kollegor just stod i begrepp att ta sig an.

- Om du tror att det kommer att gå bra, så kommer du att fokusera på de tecken som talar om för dig att det går bra. Om du fokuserar på det motsatta, ja, du förstår vad jag menar. Det blir som du tänker.
I projekt ställs vi ofta inför att lösa uppgifter som kräver ett stort mått av nytänkande. Hur väl vi lyckas med det beror på hur bra vi är på att hantera det som händer, och hur vi väljer att uppfatta och tolka de situationer som vi ställs inför.

Som projektledare ska vi tillgodose många människors förväntningar, från uppdragsgivare, slutanvändare, projektmedlemmar, styrgruppen och … ja, de är ofta många och väldigt olika. Svårigheterna att hantera de här rollerna är förstås olika, men det beror inte enbart på hur utmanande deras krav är, utan också på hur du uppfattar dem. Förutsätter du elände eller framgång? Säger du en sak till dig själv medan du innerst inne ”ändå vet hur det kommer att gå”?

Jag har mött många projektledare som har ett starkt självförtroende, och det är utan tvekan en bra början. Men om självkänslan är låg så hjälper det inte hur mycket du än försöker intala dig att ”det kommer att gå bra”. Hjärnan känner av din tveksamhet. För varje gång du låter din inre röst tala om för dig hur dåligt det kommer att gå, desto större spår har du ristat i din hjärna. Och då krävs det än mer av dig för att styra dina tankar dit du vill. Så att de gynnar dig, och leder dig fram till det du vill.

Föreställ dig hur framgångsrika idrottare gör. Ingemar Stenmark berättade i tv-programmet Mästarnas Mästare om hur vändningen kom när han var i början av sin alpina skidkarriär.
– Det var först när jag började se mig som en vinnare [som framgångarna kom]. Ingemar Stenmark blev utan tvekan en mästare på att förutsätta framgång.

/Elisabeth Kamél

Om författaren

Elisabeth Kamél är expert inom projektledning och kommunikation. Elisabeth har 20 års erfarenhet som konsult i området, och har även arbetat med utbildning. Som assessor för certifiering av projektledarkandidater på internationell nivå har Elisabeth en bred kunskap om hur projekt kan bedrivas i olika branscher och vilka utmaningar det ofta innebär, såväl nationellt som globalt.

Förmågan att strukturera, förenkla och konkretisera på ett engagerande och lättsamt sätt var något som juryn framhöll i samband med att Elisabeth Kamél fick priset för ”Årets Projektledarbok”, för boken Projektkommunikation – så får du den att fungera! (Liber, 2012). Nu är även hennes andra bok Effektiv projektkommunikation - nyckeln till projektets framgång nominerad till samma pris 2018.

Effektiv projektkommunikation - nyckeln till projektets framgång

Köp boken här

Skapa en modig organisation som vågar ta risker

Hur gör man för att få in flexibilitet och ständig innovation i sin vardag så att det inte bara blir ett roligt sidoprojekt? Här följer några tips:

  • PREMIERA INNOVATION. Damma av den gamla idélådan, och lägg ordentligt med fokus på att söka upp och prisa den innovation som sker i organisationen. Det kan ske genom kvartalsvisa tävlingar, en årlig innovationsgala eller bara genom att konsekvent lyfta bra exempel på företagets månadsmöten.
  • GENOMFÖR IDÉDRIVNA PROJEKT. Ge medarbetarna möjlighet att faktiskt genomföra sina idéer genom projekt med temporära team och tillhörande budget. Låt inte innovation stanna vid idélådan, utan se till att idéerna tas hela vägen till lansering.
  • FIRA FRAMGÅNGAR. Lyft upp och prisa de medarbetare som föreslår och genomför bra initiativ, de som löser problem eller som genomdriver innovativa affärsidéer.
  • FIRA MISSLYCKANDEN. I nystartsvärlden finns så kallade Fuck Up-nights där man träffas för att dela sina misslyckanden. Varför inte göra det på företaget? Här gäller det att ledningen föregår med gott exempel, för att skapa en känsla av tillit i organisationen. Avsikten är
    naturligtvis att lära av sina misslyckanden, för att undvika att de sker igen.
  • UNDVIK ATT INFÖRA PROCESSER. När man inför en process i ett företag blir uppgifter enklare att utföra eftersom man följer en mall och ett facit för hur man ska göra. Men samtidigt innebär processen att man tar bort människors känsla för ansvar, och man riskerar att begränsas om processen hindrar nytänkande och innovation. Hur skulle det funka i företaget om man helt enkelt inte införde den nya processen? Vad händer då?

/Karin Zingmark

 

Om författaren

Karin Zingmark har över tjugo års erfarenhet av att driva förändring inom området kommunikation från bl.a. Microsoft, Viasat och MTG. Hon är en flitigt anlitad rådgivare och föredragshållare inom digital kommunikation och ledarskap. Maxa snacket är hennes debutbok.

Maxa snacket

Finns nu som e-bok!

Läs mer om boken här

Fånga potentialen mellan kundmötena

Tiden mellan kundmötena är värdefull för att skapa en god kundrelation. För att förstå hur du bäst kommunicerar med dina kunder mellan kundmötena är nyckeln att förstå skillnaden mellan aktiva och passiva kunder.

Dessa kundgrupper – aktiva och passiva – är mycket olika i sitt sätt att agera gentemot företaget. Om man inte förstår denna olikhet, tappar man bort en stor del av det som skulle göra att kunderna uppfattar att kommunikationen vänder sig direkt till dem. Aktiva kunders sätt att uppfatta kommunikation är annorlunda jämfört med passiva kunders. Passiva kunder är utmanande att nå – de söker inte information som de aktiva utan de vill ha en information som ”serveras” dem och som är lätt att hantera.

En paradox är att nästan hälften av alla företags kunder är passiva. I den egna kundbasen gömmer sig alltså hälften av kunderna utan att bry sig om i vilket företag de är kunder. Vilken potential av ”nya” kunder gömmer sig inte där!

Förståelsen för det unika i varje företag, och för aktiva och passiva kunder, finns mellan kundmötena. Under denna tid, som varar så mycket längre än själva kundmötet, byggs stabiliteten i kundrelationen upp. För att uppnå stabilitet hos företagens kunder måste därför skillnaden mellan aktiva och passiva kunder förstås.

I boken Lojala kunder av Inger Roos kan du lära dig mer om vilka möjligheter det finns genom att identifiera kunderna och använda potentialen som finns i tiden mellan kundmötena.

Så når du framgång genom digital kommunikation

Du är säkert utled på alla människor som pratar om den digitala transformationen. Som säger att företaget måste digitalisera sin affär och förändra – nu! Många högljudda röster driver på dessa frågor, men få ger konkreta råd om hur man faktiskt ska göra.

I min bok Maxa snacket vill jag på ett lättillgängligt sätt dela med mig av mina erfarenheter av att driva förändring för att maximera möjligheterna med det digitala. Idag kan man inte fatta beslut i stängda rum för att därefter skapa kommunikation. De två hänger ihop och sker samtidigt. Ett företag med VD i spetsen måste förstå och anamma kommunikation i beslutsfattande, ha koll på det som sker och föra dialog med både medarbetare, kunder och omvärld. Det är i den dagliga dialogen man på riktigt förstår sina kunders behov och önskemål, det är där man produktutvecklar och bygger relationer. Och VD och ledningsgrupp måste gå i bräschen och bli kommunikativa för att maxa snacket fullt ut.

Boken vänder sig till dig som vill göra ditt företag mer kommunikativt och rustat för framtiden. Den innehåller konkreta råd och praktiska exempel så att du lär dig maxa snacket helt enkelt.

/Karin Zingmark

Läs mer om Maxa snacket här >>

Om författaren
Karin Zingmark har över tjugo års erfarenhet av att driva förändring inom området kommunikation från bl.a. Microsoft, Viasat och MTG. Hon är en flitigt anlitad rådgivare och föredragshållare inom digital kommunikation och ledarskap. Maxa snacket är hennes debutbok.

Sida 1 av 812345...Sista »