Tre myter om kundrelationer?

Sveriges Marknadsförbund uppmärksammar här en intressant amerikansk studie om kundrelationer. Studien kommenteras vidare i ett blogginlägg på Harvard Business Review. Huvudpoängen är att många företag ofta har helt fel uppfattning om hur de bäst skapar varaktiga relationer med sina kunder.

Sammanfattningsvis konstateras följande:

1. Kunden vill ha en relation med ditt varumärke. Nej, faktiskt inte. Människor reserverar sina relationer för vänner, familj och kollegor. Man vill inte ha varumärken som familjemedlemmar.

2. Interaktion bygger relationer. Nej, det gör det inte. Delade värderingar är det som bygger en relation, där t.ex. Patagonias miljöengagemang eller Harley Davidssons mission att uppfylla människors drömmar är bra exempel.

3. Ju mer interaktion, desto bättre. Fel, det finns ingen korrelation mellan interaktion med kunden och sannolikheten att han eller hon kommer att genomföra ett köp, återköp eller rekommendera din produkt. För mycket kommunikation riskerar snarare att skrämma bort kunden.

Krig, svält och blockflöjt

Blockflöjten representerar allt som är fel med denna världen.
När jag gick på lågstadiet ville alla killar i klassen bli Paul Stanley. Han var sångare i glamrockbandet Kiss och hade svintohår, paljettkläder och spindelben. Dessutom sminkade han sig som en psykedelisk clown. När han inte juckade mot mikrofonstativet spelade han elgitarr som en Gud. Innan honom fanns ingen, men efter att jag hört ”Heavens on fire” för första gången var jag bortförd i dagdrömmar om spandex och hårdrock. Sen kom tredje klass där musikundervisning äntligen fanns med på schemat. Jag studsade till skolan i mina neon-converse, upprymd över chansen att byta in min luftgitarr mot ett riktigt instrument.

Read More

Är du konfliktkompetent?

Bara ordet ”konflikt” kan få många av oss att uppleva en klump i magen. De flesta människor ogillar oenigheter och vissa kan ta till vilka medel som helst för att undvika eller undkomma dem. Frågan är vilka nedbrytande konsekvenser detta beteende kan få, för personerna eller relationen ifråga och inte minst för företaget eller organisationen som de stridande befinner sig i?

Konflikthantering kan vara väldigt utvecklande om vi besitter rätt kunskaper. Vill du komma över din oro för meningsskiljaktigheter och bli expert på konstruktiva sammandrabbningar? Börja med att smaka på ordet konfliktkompetent.

Read More

Problemet med yrkesrasism och personlighetstester

Du befinner dig i ett kontorslandskap fullt av telefonförsäljare. Scenen utspelas i södra Sverige och innehåller det som kan förväntas. Långa bänkrader huserar unga, hungriga människor. Det är en miljö där utåtriktade människor med färgstarka personligheter (och ibland pompösa egon) tävlar mot varandra varenda minut av dagen. De är drivna, rakryggade individer med en självuppfattning som knappt får plats i deras rosa piké-tröjor. Om du talar med dessa förmågor uppfostrade under självkänslans decennium, kommer de att berätta saker som att jag har talets gåva eller ge mig tre år så är jag VD här. Verkligheten kommer antagligen att matcha dina fördomar av en arbetplats byggd kring provisionsbaserad försäljning.

Som i alla säljorganisationer finns det stjärnsäljare, på den punkten är detta inget undantag. Det som är anmärkningsvärt är ljusstyrkan på den skarpaste talangen i detta företag. Emma är en ung linblond tjej som konsekvent drar in en mastodontprovision vecka efter vecka, månad efter månad. Hon äger de andra säljarna med sin försäljningsstrategi och hennes namn ligger ohotat parkerat överst på resultatlistorna. Det du säkerligen funderar på nu är hennes gyllene formel. Vad är hennes hemlighet?

Read More

Våga utmana möteskulturen

Enkätundersökning visar att ca 80 % av mötesdeltagare upplever att mötena har låg kvalitet och sällan känns meningsfulla. Anmärkningsvärt är att ledningen oavsett organisation fortfarande inte ser detta som något större problem. Kan det bero på att högre chefer ägnar större delen av sin tid i möten? Enlig Wall Street Journal ägnar de högre cheferna 8 timmar om dagen i möten. Svårt att klandra cheferna, som försöker vara närvarande vid alla möten och samtidigt försöker sköta sitt arbete med hjälp av smarta telefoner och laptops.

Genom mina kurser får jag höra från kursdeltagarna, att möteskvaliteten stadigt försämras och att mycket lite görs för att ändra på den dåliga möteskulturen, Det uppskattas att ca 30 % av en verksamhets hela resurser åtgår till möten av olika slag. Det senaste årtiondet har en omfattande effektivisering genomförts inom näringsliv och förvaltning. Hur kan den stora potential till förbättring, som det effektiva och meningsfulla mötet utgör, undgått alla effektivitetsprogram?

Read More

Slarvar vi bort varumärkesarbetet?

Ja, det hävdar i varje fall varumärkesexperten Tomas Conradi i sin nya bok Tio sanningar er marknadsavdelning mörkar – en ny varumärkesagenda för företagsledningen. I boken sätter han fingret på några av de mest seglivade myterna om varumärkesbyggande och beskriver hur ledningen kan angripa dem i vardagen. Med kapitel som ”Glöm branding”, ”Glöm USP:en” och ”Glöm varumärkesplattformen” gör Tomas Conradi upp med gamla sanningar och visar hur varumärkesbyggandet kan bli ett sätt för företagsledningen att leda företaget till framgång. Frågan är: håller du med?

Här kan du se några klipp där Tomas Conradi berättar om sina tankar. Och här kan du ladda ner Veckans Affärers vitbok Kreativitet är det nya stålet där Tomas skriver om varumärken.

Några som redan skrivit under på Tomas Conradis tankar är Karl-Johan Persson – ”Det här är en mycket bra och praktiskt användbar bok som betonar det vi alltid har arbetat efter på H&M: att affärsstrategin och varumärket är helt sammanflätade” – och Marcus Wallenberg – ”Varumärken byggs underifrån av en stark kultur och en uthållig passion för att alltid leverera hög kvalitet till kunderna. Tomas Conradis slutsatser pekar på att framgångsrikt varumärkesarbete genomsyras av långsiktighet och ihärdighet.”

 

Generalist, javisst?


Det är ett mönster av upprepning som inte kan undvikas ens när du tycker att du uttömt alla detaljer. Du har specifikationen på arbete som ska utföras. Denna är skriven av en välrennommerad designbyrå och beskriver förfarandet ner till minsta skruv. Du känner dig trygg att ge klartecken till projektgruppen att påbörja arbetet. Då harklar sig en vanligtvis ganska tystlåten kollega. Med hes röst undrar han: Har ni tänkt bemöta de spanska lagkraven på att all text ska vara på spanska? Innan någon hinner besvara frågan, krafsar din kollega fram några anteckningar: Det var några saker till jag tänkte på. En halvtimme fylls med ett bombardemang av frågor från din kollega. Trots timid framtoning gör han schweizerost av designdokumentet genom att efterfråga tusen detaljer som utelämnats. I stum förvåning funderar du över hur komplett du trodde dokumentet var och över hur mycket som egentligen saknades. Du har blivit varse hur det är att arbeta med en specialist. 

Read More

Skunkjobb

Många av Sveriges största innovationer har tillkommit genom det som ibland går under benämningen ”skunk work”, eller skunkjobb på svenska. Skunkjobb innebär att anställda inom en organisation driver projekt som de själva tror på och som vanligen inte är direkt sanktionerade eller uppmuntrade av ledningen. Det är projekt vid sidan av, sådana som inte utsätts för kvartalsekonomisk granskning och där sedvanlig rapportering är undantag. Genom att minska på byråkratin och istället fokusera på det kreativa har skunkjobb förmågan att skynda på tiden från idé till kommersiell lansering. Projekten bedrivs i en gråzon, många gånger mellan företag, högskolor och privata initiativ på fritiden.

Read More
Sida 24 av 25« Första...10...2122232425