Förändring – vad kul, det vill vi vara med om! Nya arbetsrutiner – det har vi längtat efter! Har du hört det förut? Förmodligen inte.
Varför får du oftast istället höra kommentarer som Nej inte nu igen, Det här initiativet kommer säkert att försvinna lika spårlöst som förra gången, Man har tagit in ett gäng konsulter igen. Att dom aldrig lär sig!?
Vad har välkända företag som Electrolux, Svensk Direktreklam, McDonalds, Posten, IKEA, Swedbank och Länsförsäkringar gemensamt? De är franchisegivare och driver en eller flera franchisekedjor. I Sverige finns mer än 700 franchisekedjor med mer än 30 000 franchisetagare som driver egna företag och som gemensamt omsätter mer än 225 miljarder kr. De senaste 15 åren har franchise vuxit explosionsartat. Men hur funkar det egentligen?
Du har inte bara den perfekta affärsidén men du har också testat den i verkligheten och ser att den håller i verkliga livet. Det är dags att ta nästa steg! Men vilket steg ska du ta? Ska du öppna en enhet till? En i taget i nästa stad och staden därefter, och sen då? Eller ska du skapa ett koncept, skriva ner det du har lärt dig under vägen? Du kanske kan skapa ett koncept så att andra kan hyra din idé, ditt koncept och arbeta under ditt varumärke. Men hur gör du det och i vilken ordning?
Vad gör du när krisen slagit till, drevet går och du kanske mest av allt vill fly istället för att kommunicera med media, medarbetare och kunder? Bland de värsta misstagen företagsledare och andra makthavare kan begå är att gömma sig när krisen är som hetast. Ledare som vägrar ställa upp på intervjuer, som stänger dörrarna om sig och duckar för svåra frågor. Chefer och beslutsfattare som lägger locket på och tvingar sig själva in i ett försvarsläge där allmänhetens uppfattning blir att de har gjort fel, helt självförvållat. Toppdirektörer som under grundlig journalistisk granskning anklagar media för häxjakt, lögner och avlyssning – utan självkritik.
Bli bättre på att coacha dina medarbetare under några timmar, tillsammans med kollegor och trevligt afternoon tea i centrala Stockholm och Västerås.
Vem vill inte ha ansvarsfulla medarbetare som hittar lösningar på sina problem och som trivs och mår bra? Det ger chefen tid att lyfta blicken, bli mer strategisk och slippa ständiga brandkårsutryckningar.
Det är coaching i ett nötskal: att hjälpa sina medarbetare att hitta egna lösningar och ta ansvar för dem. En mycket framgångsrik metod som blir allt viktigare för att bli effektivare och förbättra klimatet på arbetsplatsen.
Denna eftermiddag får du som är chef under några timmar träna tillsammans med kollegor på att coacha. Eftersom coaching är en färdighet blir det minimalt med teori och desto mer utrymme för praktiska övningar. Träningen bygger på boken ”Chefen som coach” (Liber förlag), som vann chefstidningen Positions pris som bästa ledarskapsbok 2014.
Liber Förlag medverkar och bidrar med tre exemplar av Chefen som coach för utlottning samt bokbord med aktuell ledarskapslitteratur.
Vad
Tid och plats
Tid: 15:00 – 17:00
31/3 Stockholm: Chaikhana tearoom i Gamla Stan.
9/4 Västerås: Hotel Plaza
Ledare
Lena Sobel är civilingenjör och har arbetat som utvecklingsingenjör, förändringsledare och managementkonsult. Hon driver sedan 2000 företaget Sobel Utveckling. Lena är certifierad av International Coach Federation och har skrivit bästsäljarna ”Mentorn” och ”Chefen som coach”.
Søren Holm är beteendevetare och var 1997 en av de första att börja arbeta med coaching i Sverige och certifierad av International Coach Federation. Han driver företaget Mastercoach och har skrivit böckerna ”Läsebok för utveckling” och ”Chefen som coach”.
Kostnad
Introduktionspris: 395 kr per deltagare.
Anmälan
Antalet plaser är begränsat och tilldelas i den ordning anmälningar tas emot. Sista dag för anmälan är 19/3 i Stockholm, 27/3 i Västerås. Skicka anmälan till afternoontea@chefensomcoach.se.
Anmälan är bindande men du kan självklart skicka en kollega om du får förhinder.
Frågor skickas till afternoontea@chefensomcoach.se eller lena.sobel@chefensomcoach.se eller soren.holm@chefensomcoach.se.
Handen på hjärtat, hur många förebilder har du och hur många av dem är kvinnor?
Förebilder har funnits i alla tider, de ger oss mod och inspiration. De kan få oss att utmana oss själva och ge oss modet att våga. En del av vår personliga utveckling är att ha förebilder att ta intryck av. Personer som vi beundrar, speglar oss i och hämtar kraft ur.
I vårt samhälle behövs det fler kvinnor som lyfts fram som förebilder, för att ge fler kvinnor kraft att göra den karriär som de strävar efter – och för att ge män ett alternativ. Och anledningen är lika enkel som självklar. En undersökning från World Economic Forum 2013 visar att tre av fyra svenska kvinnor är sysselsatta i arbete. Trots att Sverige därmed har högst andel arbetssysselsatta kvinnor i EU har vi lägst andel kvinnliga VD:ar (15 %, 2,4 % i börsnoterade bolag).
Boken ”Bortom glastaket” är ett unikt porträtt av 26 ledande kvinnor som berättar om sin väg till toppen, om hur de hanterat med- och motgångar och vad som driver dem.
För några år sedan satt jag på en konferens och lyssnade på folk som talade om hur man kan lyckas göra bra affärer med kommersiella leverantörer, kunder och andra partners. Jag ville verkligen veta. Jag hade då och har fortfarande ett brinnande intresse för att förstå varför vissa företag lyckas göra affärer som blir explosivt bra. Till exempel när vissa kunder och leverantörer samarbetar på sätt som leder till sänkta kostnader, innovation och god lönsamhet för båda parter. Ta McDonald’s till exempel, sannolikt världens mest framgångsrika restaurangkedja. Nyckeln till McDonald’s framgång ligger i hur de gör affärer tillsammans med å ena sidan sina leverantörer och å andra sidan restaurangägarna. De gör explosivt bra affärer ihop.
Det har gått några år sedan jag var ung, energisk basketspelare men känslan sitter kvar. Vad är det som gör att ett team kan bli högpresterande, effektivt och uträtta mer än någon egentligen kan förvänta sig?
En som studerat detta är Jon R Katzenbach. Han fann att alla högpresterande team hade följande gemensamma nämnare: ”Ett team är ett litet antal människor med kompletterande färdigheter som är engagerade för ett gemensamt syfte och mål, som arbetar med ett gemensamt tillvägagångssätt och som känner ett ömsesidigt ansvar”
Tillräckligt litet antal
handlar om att medlemmarna ska kunna mötas enkelt och ofta. Att det ska finnas taltid till var och en och att diskussionerna ska kunna vara öppna. Hur många är ni?
Rätt nivå på kompletterande färdigheter
Att de förmågor – både faktakompetens, färdigheter och mellanmänskliga roller – som behövs finns, eller har potential att utvecklas. Att alla medlemmar är villiga att lära sig. Hur ser er rollbesättning ut?
Verkligen meningsfullt syfte
En djupare mening än kortsiktiga mål. Ett syfte för teamet, inte bara organisationen. Att alla förstår (och förstår samma sak), och kan engagerat förklara för andra. Ett syfte som engagerar och känns viktigt och spännande. Vad brinner ni för?
Tydliga mål
Framför allt att det är mål för teamet (inte medlemmarnas respektive enheters eller organisationens). Något som de ska uppnå som team. Mål som manar till teamarbete. Mål som alla förstår på samma sätt och där den inbördes prioriteringen är känd. Vad ska ni uppnå?
Tydligt tillvägagångssätt
Arbetssättet är tydligt och gemensamt för alla. Ett tillvägagångssätt som höjer kompetensen hos medlemmarna. Och som bidrar till en öppen kommunikation, faktabaserad problemlösning och resultatorienterad utvärdering. Hur arbetar ni?
Känsla av ömsesidigt ansvar
Kanske den svåraste och viktigaste punkten. Att alla känner ett såväl individuellt som kollektivt ansvar. Ingen har lyckats om en har misslyckats. Alla känner ansvar för mål och mätetal. Hur är det med ansvaret hos er?
Hur var det nu med basketlaget? Ja, i stort sett varje punkt var uppfylld. Ett litet antal, med både guard, forward och center, liksom pådrivare, spelevink och uppmuntrare. Vi ville utveckla Basketsverige, vårt team och oss själva. Vi ville verkligen besegra de bättre lagen och hade en framgångsrik idé om samarbete och generositet, kombinerad med hårt arbete och viljestyrka. Vi hjälptes åt och hitta dessutom på en del bus både på planen och utanför, och hade kul.
”Nobody’s perfect, but a team can be” M Belbin
Vill du veta mer om coaching och feedback, läs då boken “Chefen som coach” som du hittar här.
Lena Sobel
www.sobel.se | www.chefensomcoach.se
Du kan bli framgångsrik genom att fokusera på dina egenskaper och kompetenser. För några år sedan gjorde jag en omfattande studie där jag bland annat rankade framgångsfaktorer hos framgångsrika konsulter och konsultföretag som presenterades i boken ”Framgångsrik Konsult”. Sedan dess har många konsulter använt den som en självskattning av hur de står sig gentemot topplistan. Nu har jag tagit fram en uppdaterad ranking-lista över framgångsfaktorer:
Topp 10-faktorer för framgång:
Vilken är din främsta framgångsfaktor och varför? Min har alltid varit att kommunicera, skapa förtroende och förmågan att leda mig själv. Ofta bygger vår framgång som konsulter och konsultföretag på en kombination av faktorer. Vad är du bäst på och vad kan du utvecklas inom för att bli en ännu bättre konsult?
Jag har haft förmånen att få intervjua över 100 av Sveriges mest framgångsrika unga entreprenörer. Det har varit en fantastisk upplevelse att komma närmare dessa mycket driftiga personer, som är utomordentliga förebilder för blivande och nya entreprenörer. Det är också intressant att kunna konstatera att det finns ett antal mycket tydliga gemensamma nämnare som förenar dessa entreprenörer födda på 80- och 90-talet.
Att ha någon form av bollplank, stöd och skyddsnät runt sig är den enskilt största gemensamma nämnaren. Hela 75 % har idag en mentor eller rådgivare kring sig när det kommer till att bolla företagsfrågor och affärsutveckling. De allra flesta nöjer sig heller inte med en enskild person utan bygger starka nätverk av olika kompetenser att ta stöd och råd ifrån beroende på situation.
Få av de intervjuade, endast 35 %, har tagit in lån eller extern finansiering för att starta sitt bolag. Den här generationen har ett helt annat lösningsfokus när det kommer till finansiering. Att gå med ”mössan i hand” till banken är sällan den lösning som ligger först på listan. Bootstrapping, crowdfunding och organisk tillväxt är begrepp som nämns fler än en gång när det kommer till hur entreprenörerna finansierade sin uppstart.
