Möjligheternas tid

Med förändringar följer möjligheter. De stora handelskedjornas tid är förbi. Nu kommer uppstickarna som genar till kunderna. Det är gyllene tider för uppstartsföretag och varumärken som vill agera över nationella gränser.

En rad företag har lyckats utan tyngande kapitaltillskott och många är på väg. Digital marknadsföring och försäljning till distinkta globala målgrupper understött av events, popup-butiker, influencers och samarbeten är centrala framgångsingredienser.

Se på Daniel Wellington! Ett världsomfattande miljardimperium med en gammal standardartikel, ett armbandsur, som enda produkt, som många spådde en dyster framtid. DW startade e-handel 2011 och omsätter idag 2 500 MSEK på 75 marknader. Instagramkontot har fyra miljoner följare. Det fysiska nätet består av egna butiker på nyckeladresser och 6 000 återförsäljare.

Se på Morakniv! Ett 125 år ungt företag, som säljer knivar made in Mora för nästan 200 MSEK på över 50 marknader med hjälp av influencers, events, sociala medier, e-tailing och traditionella återförsäljare. Företaget öppnade nyligen en konceptbutik på Kungsgatan i Stockholm.

Andra exempel:

  • Bemz.se (överdrag till soffor och fåtöljer från Ikea)
  • Cdlp.com (kalsonger)
  • Nordicnest.se (heminredning)
  • Tailorstore.se (skräddarsytt)
  • Lelo.com (sexleksaker)
  • Babyshop.se och lekmer.se (leksaker och tillbehör)

Som grädde på moset kan dessa handlare idag också mycket lätt komplettera med fysiska butiker, om, när och var de så önskar. Det finns gott om lediga butikslokaler i goda lägen när kedjorna drar ner och traditionella handlare avvecklar.

Nya tider och möjligheter för nytänkarna!

 

Om författarna
Helena Schmidt är affärsstrateg och marknadsförare med mångårig och internationell erfarenhet av detaljhandeln som ledare, styrelseledamot och rådgivare. Hon har tidigare skrivit Ledarskap i butik och de första upplagorna av Butiksboken.

Magnus Ohlsson har tjugo års erfarenhet från handeln inom ledning, marknad och försäljning inom en mängd branscher. Han arbetar idag som interimschef och styrelseordförande.

Stolthet som strategi: Employer branding all inclusive!

Vare sig känslan av stolthet är hög eller låg så känns den och kommuniceras mellan människor som möts. Det syns om medarbetare är stolta över sin arbetsplats. För att vara en attraktiv arbetsgivare och ett varumärke som arbetstagare vill förknippas med behöver känslan av stolthet få uppmärksamhet.  I en stolt organisation vill människor gärna arbeta!

Vår forskning visar att stolthet har effekter på hälsa och välmående, inspiration och motivation, trovärdighet och ärlighet, kreativitet och kundfokus; för att kunna arbeta för måluppfyllelse och framgång.

När man börjar arbeta strategiskt med stolthet måste man först skapa kunskap om vad stolthet är – begreppets verkliga innebörd – så att det inte förväxlas med vare sig självförhärligande eller med självförnekande. Med kunskap kan modet att uttrycka stolthet växa. Stolthet som strategi handlar om organisatorisk utveckling på individnivå, som sedan växer till att arbeta med stolt bemötande i par, i lag och i hela organisationen. Det finns tydliga processverktyg och reflektionsfrågor i boken Stolthet som strategi – dessa kan stötta på er stolta resa och kan vara en kickstart för att påbörja en stolt strategi!

Att arbeta med stolthet som en del av employer branding är att börja i rätt ände. Vi vågar påstå att det är employer branding all inclusive. Stolt bemötande spelar roll på alla plan för organisationer som vill attrahera och behålla kompetenta människor.

Välkomna att lyssna när bokens författare Elin Alsiok & Caroline Stenbacka Nordström föreläser om Stolthet som strategi på Personal & Chef – Kistamässan den 21 februari. Boken går att köpa till mässpris i anslutning till föreläsningen. Mer information om mässan.

Stolthet som strategi

Läs mer om boken här

Stolta möten på Bokmässan

Stolthet är en känsla som syns när vi möts. En rak rygg och en klar blick är lätt att känna igen. En stolt person är trovärdig. En blick som söker kontakt välkomnar till stolt bemötande och bjuder in till samtal och gemenskap.

- Hur vi bemöter varandra spelar roll för hur vi trivs och kan prestera. På jobbet behöver vi alla känna kompetensen inom oss själva och tillsammans med kunniga kollegor. Stolthet handlar om att se värdet i sin egen verksamhet – som ledare, som medarbetare, som lärare, som elev - som värdeskapare i sitt eget sammanhang.

Pröva gärna att observera hur många stolta du möter under en dag. En stolt person som tar sin plats naturligt och som visar det i sitt fysiska uttryck – en hållning med balanserade axlar. Ett böjt huvud kan däremot betyda att självkritiken har tagit plats på stolthetens bekostnad. En näsa i vädret kan betyda att stoltheten har blivit överkörd av hybris. Autentisk stolthet är vilsam och respekterar både sig själv och andra.

Det vilsamma är det hållbara. Äkta stolthet kan ge hållbarhet i varje verksamhet. Stolthet som strategi utgår från individens känsla och lyfter organisationen inifrån.

Hoppas att vi får möjlighet att mötas – kanske redan på Bokmässan!

/Elin & Caroline

 

Om författarna

Caroline Stenbacka Nordström är ekonomie doktor med examen från Hanken Svenska handelshögskolan och har en bakgrund inom global marknadsföring och som universitetslektor vid Hanken och LTU. Caroline är verksam som auktoriserad gestaltterapeut med inriktning mot organisationers förändringsprocesser.

Elin Alsiok är filosofie magister med en bakgrund som internationell projektledare vid Norrbottens Handelskammare. Idag utbildar Elin om bemötande kopplat till stolthet i sitt företag Stolthetsbyrån AB.

Stolthet som strategi

Köp boken här

Hur en hotellkedja skapade sin blå ocean

utdrag ur boken Blue Ocean Shift

”Om det över huvud taget finns en röd ocean, så är det hotellbranschen. Den är rödare än röd”, sade Michael Levie som är en av grundarna till hotellkedjan CitizenM. Fyrstjärniga hotell erbjuder i stort sett fyra femtedelar av vad de femstjärniga erbjuder. Trestjärniga erbjuder tre fjärdedelar jämfört med de fyrstjärniga, och så vidare ner till de enstjärniga hotellen som erbjuder ungefär hälften jämfört med de tvåstjärniga. Alla konkurrerar alltså i stort sett med samma faktorer, bara mer eller mindre av dem. ”I den här branschen tror folk att de gjort något innovativt om de målat väggarna i en ny färg eller lagt en annan sorts chokladbit på kudden”, sade Michael Levie.

 

Mot den här bakgrunden beslöt Michael och Rattan Chadha, vd, delägare och största investerare i CitizenM, år 2007 att skapa en ny värdekurva för att fånga upp ett helt nytt kundunderlag bland människor som reser ofta, mobile citizens, oavsett om de reser i jobbet, för att shoppa en helg eller för att utforska nya platser. De här båda entreprenörerna var nya i hotellbranschen och ville skapa en blå ocean med en ny typ av hotellkedja. Rattan, Michael och deras team upptäckte att den här typen av resenärer ofta övernattade på antingen trestjärniga hotell eller lyxhotell. Eftersom de hade en känsla av att det var möjligt att skapa en blå ocean för dessa två strategiska grupper (väg två) ville de undersöka varför resenärerna valde lyxhotell framför trestjärniga och vice versa. När de hade gjort detta började de förstå.

/…/

Kort sagt visade det sig, trots alla de faktorer som hotellbranschen konkurrerar med och rankar sin standard efter, att det bara var tre faktorer som framstod som avgörande för varför de regelbundna resenärerna tog in på femstjärniga hotell i stället för på dem med tre stjärnor: den totala känslan av lyx och skönhet som de upplevde där, den lyxiga sovmiljön och hotellets fördelaktiga läge. När teamet sedan undersökte varför människor valde trestjärniga hotell framför femstjärniga, så framstod priset som den vanligaste faktorn, följd av en annan: Femstjärniga hotell kändes ofta för formella och pretentiösa. ”Det känns för stelt. Som att man måste klä sig och bete sig på ett visst sätt för att passa in. De känns för ’fina’ och inte tillräckligt avslappnade för mig.”

 

För att förvandla de här insikterna till tydliga åtgärder och en konkret strategi tog teamet sig an uppgiften att översätta dem till specifika faktorer att eliminera, minska, öka och skapa. När de gjorde det, började de urskilja flera intressanta mönster. Till exempel tyckte varken gästerna på de femstjärniga eller gästerna på de trestjärniga hotellen att receptionsdisken, bokningsservice, bagagebärare eller dörrvakter var avgörande för deras val av hotell. Teamet insåg att receptionsdisken inte tillförde värde till kunderna – den fanns där för hotellets egen skull för att administrera in- och utcheckning och betalning. Personal som bar upp väskorna var inte heller nödvändig för de frekventa resenärerna som oftast bara hade en liten väska med sig – ibland var det till och med ett irritationsmoment. Vad gällde tjänster för tips, råd och bokningar, så var de här resenärerna oftast tekniskt kunniga och föredrog hellre att själva söka information om restauranger och sevärdheter.

/…/

År 2008 öppnade CitizenM sitt första hotell vid flygplatsen Schiphol i Amsterdam och öppnade därmed också en helt ny marknad av prisvärd lyx för frekventa resenärer. Kort därefter började de också öppna hotell i storstäder som London, Paris och New York. Betänk följande: Deras hotell får högsta gästbetyg i hotellbranschen, vilket placerar dem i kategorierna ”sagolikt” och ”utmärkt” på samma nivå som femstjärniga hotell. Ändå är prissättningen sådan att även kunder från trestjärniga hotell har råd att bo där. Resultatet är en beläggningsnivå på 90 procent genom hela hotellkedjan, en nivå som ligger så mycket som 80 procent över genomsnittet i branschen. När det gäller kostnader så är den totala kostnaden per rum ungefär 40 procent lägre än hos ett genomsnittligt fyrstjärnigt hotell, och personalkostnaden är bara 50 procent jämfört med branschen i övrigt. CitizenM överträffar alla traditionella aktörer med en lönsamhet per kvadratmeter som är ungefär det dubbla mot vad jämförbara exklusiva hotell kan redovisa. Idag expanderar CitizenM ytterligare i fler av världens storstäder. ”Snyggt, high-tech och billigt”, ”revolution över en natt” och ”en form av religion” är några av de hyllningsord som media har öst över CitizenM:s blå ocean.

 

Om författarna

W. Chan Kim och Renée Mauborgne är professorer i strategi vid Insead, som gång på gång rankats som en av världens bästa handelshögskolor, och direktörer vid Insead Blue Ocean Strategy Institute i Fontainebleau i Frankrike. De är ledamöter i World Economic Forum och är omnämnda som världens bästa handelshögskoleprofessorer av MBA Rankings. Kim är rådgivare för EU och för ett flertal enskilda länder. Mauborgne har varit ledamot i president Barack Obamas rådgivande kommitté för HBCUs (Historically Black Colleges and Universities) under Obamas två mandatperioder. De är rådgivare och konsulter och föreläser för regeringar och företag världen över, och de har publicerat oräkneliga bästsäljande artiklar.

Blue Ocean Shift

 

Läs mer om boken här

Avslutar vi stolt inför semestern?

Genom att fokusera på att uppvärdera det du gör och har åstadkommit under våren, kan du råda bot på känslan av att "vilja så mycket och hinna så litet". Att inte enbart utvärdera utan även uppvärdera är ett första steg mot att kunna avsluta och varva ner inför semestern. Det kanske är svårt att själv se allt som redan görs om du har fokus riktat mot det du inte hunnit med ... Det kan även vara svårt att finnas till för kollegor, klienter och kunder – om du aldrig ger dig själv stunder av återhämtning. Det är av omtanke om både dig själv och andra som du behöver lära dig att stänga i stolthet!

Fokusera på allt det värdefulla som du och dina kollegor gör – och uttryck er uppskattning! Besluta er för vilka mål som är realistiska att nå innan semestern. Stanna när ni är i mål – och fira stolt er själva och varandra! Ni kan vila i vetskapen om att det ni stänger i stolthet, det kan ni även öppna i stolthet – efter semestern.

Den nya boken Stolthet som strategi visar bland annat hur du kan skapa fina förutsättningar för att avsluta på ett bra sätt inför semestern. Stolthet som strategi kan vara den sommarläsning som öppnar för att kunna landa i alla de värden som du och dina kollegor skapar tillsammans. Och du, behåll den stolta känslan även efter semestern!

/Caroline Stenbacka Nordström och Elin Alsiok

 

Om författarna

Caroline Stenbacka Nordström är ekonomie doktor med examen från Hanken Svenska handelshögskolan och har en bakgrund inom global marknadsföring och som universitetslektor vid Hanken och LTU. Caroline är verksam som auktoriserad gestaltterapeut med inriktning mot organisationers förändringsprocesser.

Elin Alsiok är filosofie magister med en bakgrund som internationell projektledare vid Norrbottens Handelskammare. Idag utbildar Elin om bemötande kopplat till stolthet i sitt företag Stolthetsbyrån AB.

Stolthet som strategi

 

Köp boken här

Framtiden är ett stolt uttryck!

En stolt människa ger ett värdigt intryck utan att behöva yttra ett ord. I likhet med glädje och förvåning, är stolthet en känsla som vi människor har lätt att känna igen hos någon vi möter. Stolthet är en universell medfödd känsla, som uttrycks på samma sätt över hela världen. Man känner instinktivt respekt för en person som utstrålar autentisk stolthet - en självaktning som inkluderar andra.

Det märks om en organisation är stolt eller inte. Det syns på kroppshållningen hos medarbetarna. Stoltheten lyser med sin närvaro eller frånvaro... En stolt organisation ger uttryck för trovärdighet och ärlighet, kreativitet, gemenskap och kundfokus. Stolta medarbetare mår bra och kan känna inspiration och motivation. Stolthet är att sträcka på sig när man har gjort sitt jobb och nått ett mål!

Många har en felaktig bild av vad stolthet är och undviker – kanske genom hela livet – att visa stolthet. Man vill inte riskera att ses som högmodig. Men högmod är att se sig själv som överlägsen andra. Stolthet innebär att respektera sig själv för den man är och det man har åstadkommit. Autentisk stolthet kommer av att ha skapat värde både för sig själv och andra.

Ingen organisation kan klara sig utan medarbetare som med sin stolthet visar att ”vi gör det vi ska och vi gör det bra”. Stolthet som strategi beskriver hur stolt bemötande kan lyfta fram det stolta uttrycket. Ett stolt uttryck ger en stolt organisation. En stolt organisation signalerar framgång.

/Caroline Stenbacka Nordström och Elin Alsiok

Om författarna

Caroline Stenbacka Nordström är ekonomie doktor med examen från Hanken Svenska handelshögskolan och har en bakgrund inom global marknadsföring och som universitetslektor vid Hanken och LTU. Caroline är verksam som auktoriserad gestaltterapeut med inriktning mot organisationers förändringsprocesser.

Elin Alsiok är filosofie magister med en bakgrund som internationell projektledare vid Norrbottens Handelskammare. Idag utbildar Elin om bemötande kopplat till stolthet i sitt företag Stolthetsbyrån AB.

Stolthet som strategi

Köp boken här

Sida 1 av 41234