Välkommen till Apparnas Planet – brytpunkten mellan människa och maskin

I början av 1500-talet målade konstnären Michelangelo Buonarroti ”Adams skapelse” i takfresket i Sixtinska Kapellet. Inte visste han att det skulle bli en av de mest kända bilderna i mänsklighetens historia. När Michelangelo fick i uppdrag att måla tavlan av påven Julius II var målet att fånga skapelsen, ett mästerverk där Adams hand, människan, får liv genom att beröra Guds hand. Men flera hundra år senare kom en upptäckt som många inte sett tidigare.

1990 lanserade Dr. Frank Lynn Meshberger en teori om att det som i flera hundra år setts som Gud kanske är något helt annat, att det finns ett gömt budskap. I bilden som länge setts som Gud och änglarna ser man tydligt formen av en mänsklig hjärna. Men vad betyder det? Upptäckten är fascinerade och tolkningen är som i all konst upp till betraktaren. Vad menade egentligen Michelangelo? Kan det vara så att det som är ”Gud” egentligen är vårt intellekt? En resa mot vår inre röst?

Drygt 500 år senare står mänskligheten återigen vid en brytpunkt. Guds hand är dock, genom en teknologisk evolution människan aldrig tidigare skådat, nu ersatt med en robothand. Denna gudomliga hand lämnar inget och ingen oberörd. Vi är i en tid där bransch efter bransch i en svepande fart upptäcker att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.

Det tog telefonen 75 år att nå 50 miljoner användare och för Pokemon Go tog det bara 19 dagar. När så sker söndras sedan länge cementerade sanningar. Vad är då sant, mänskligt och äkta? Vad händer med det icke-digitala? Men samtidigt, i en värld där allt fler möten blir digitala, tenderar det mänskliga mötet att bli desto viktigare. Banker, hotell och butikskedjor tränar sin personal i att bli magiskt skickliga på kundmöten eftersom det är där man får chansen att göra skillnad – människor emellan. För oavsett vad den mest digitalt törstande än säger, så är vi fortfarande människor av kött och blod. Sakta men säkert börjar det gå upp för världen att det som teknik, robotar, algoritmer och mjukvara inte kan ersätta – det djupt mänskliga – faktiskt stiger i värde. För i en värld där allt digitaliseras, ökar värdet på det som inte kan digitaliseras.

I vår nya bok Apparnas Planet söker vi efter den magiska brytpunkten mellan människan och maskin. Vi utforskar det faktum att människa och maskin kommer att leva och samexistera i symbios med varandra i framtiden som väntar. Människan klarar sig inte utan maskinen och vice versa, vi har olika uppgifter och är bra på olika saker. Det gäller att först förstå och därefter göra allt vi kan för att kapitalisera på våra komparativa fördelar.

Detta är en tid då analogt födda bolag som H&M och IKEA gör allt för att bli digitala, och digitalt födda bolag som Amazon och Alibaba gör allt de kan för att bli analoga genom att etablera fysiska butiker. Sanningen är dock inte antigen eller – den är både ock – och de som lyckas hitta brytpunkten mellan digitalt och fysiskt kommer hitta gnistan i kundupplevelsen. Det är där kunden vill vara och det är så kunden vill bestämma – vad den vill, när den vill och när den KÄNNER för det.

Välkommen att utforska ämnet tillsammans med oss – välkommen till Apparnas Planet!

Om författarna

Arash Gilan är VD för marknadsföringsbyrån Viva Media och aktuell med nya boken Apparnas Planet – människans roll i en digital värld. Besök hans personliga hemsida här.

Jonas Hammarberg är en av landets mest anlitade föreläsare inom kultur, ledarskap och digital transformation. Jonas är medgrundare till ett av Sveriges största affärssystemskonsultbolag och senior partner i Awesome Group.

Apparnas planet

Läs mer om boken här

Vad händer om VD:n håller sig borta från jobbet i tre månader – och dessutom utan att ersättas?

Tre månader med Kimba är lika lite ledigt som första tiden med sin nyfödda bebis – en hundvalp är som ett spädbarn utan blöja, som kan springa och som bits.
Men ledigt från jobbet var det i alla fall. Jag kallade det lite skämtsamt ”puppy leave”. Förutom att det var en välbehövlig paus från jobbet var det också ett ypperligt tillfälle att pröva idéerna som jag och Fredrik skriver om i Harder Better Faster Stronger.

I den vill vi utmana bilden av hur ett företag byggs upp genom att berätta om Netlight, där bland annat bilden av fågelflocken har fått ersätta den traditionella organisationen och där varje medarbetare är – likt fågeln i en flock – både ledare och följare. Där chefen således är försumbar.

Men hur funkar det i praktiken? Vad händer om vd:n håller sig borta från jobbet i tre månader – och dessutom utan att ersättas?

För att låta experimentet löpa linan ut lät jag bli att delegera ansvaret i organisationen. Allt enligt tesen ”det finns inga roller, bara uppgifter”. Ansvar flyter automatiskt över på andra.
Vi lät även bli att låta andra ta över vd:s uppgift att rapportera om verksamheten till styrelsen. Det finns ju andra ledare som kan, lika bra. Varför ska vd vara den som samlar in uppgifter från organisationen och sedan framför den till styrelsen, när de personer som berörs kan berätta själva? Så det gjorde vi. På köpet fick styrelsen nya perspektiv.

Nu ska det sägas att Netlights styrelse redan var anpassad till en organisation som fungerar inifrån och ut, snarare än uppifrån och ned. Även för styrelsen gäller det att vara närvarande och relevant för att aktivt kunna bidra till organisationen, snarare än en distanserad kontrollfunktion, som i den traditionella organisationen.

Nu har livet återgått till det normala, Kimba är rumsren och jag är tillbaka hos mina arbetskamrater på Netlight. De har inte saknat mig på annat sätt än som just arbetskamrat.

Jag känner mig lyckligt lottad och tacksam över att få arbeta i en organisation där detta är möjligt att göra. Och i gengäld har företaget mig tillbaka starkare, utvilad och full av nya idéer. 

Men funkar ledarskapsteorierna i Harder Better Faster Stronger lika bra på hundar som på människor? Nja, inte för mig i alla fall. För mig var det en utmaning att behöva tänka om, att tvingas peka med hela handen och att vara flockens alfahanne.

Men det är alltid kul att prova något nytt!

Kimba


Om författarna
till Harder Better Faster Stronger:
Erik Ringertz är vd på Netlight Consulting AB. Han har mottagit flera priser för sitt ledarskap, bland annat Årets chef och Årets vd.

Fredrik Emdén är journalist och författare med inriktning mot ledarskap och organisationsutveckling. Han föredrar katter.

Harder, better, faster, stronger

Läs mer om boken här

Tala som en coach – 5 vägar till bättre samtal!

Sitter du ofta i samtal med andra människor? Då har du nytta av att lära dig ett coachande förhållningssätt. Det är en metod som professionella coacher använder för att hjälpa klienter i mål. Men det är inte bara coacher som har glädje av den – alla relationer blir bättre om du kan utveckla ditt lyssnande, dina frågor och ditt sätt att skapa närhet till andra.

Målet med coachning är att den som behöver stöd ska komma på svaren själv, snarare än att du ger tips, råd eller förslag. Forskning visar att den som själv kommer med en lösning är mer motiverad att genomföra och vidareutveckla den. Detsamma gäller i alla samtal, oavsett om du pratar med kollegor, medarbetare eller tonåringen hemma.

I Coachboken beskriver Anja Lindberg och Maria Gerlofson de elva färdigheter en coach behöver kunna för att bli certifierad. Samma förmågor kan du använda i ett coachande förhållningssätt.

Här är några av dem:

  1.  Skapa förtroende. Har inte den du pratar med förtroende för dig, spelar det ingen roll hur bra du lyssnar eller hur bra frågor du ställer. Du skapar förtroende genom att visa respekt för den du talar med och hens uppfattningar och person. Du gör det också genom att använda de andra coachfärdigheterna.
  2. Lyssna. När du lyssnar fokuserat känner sig den andra sedd och du förstår lättare vad det är som verkligen sägs. Att lyssna aktivt innebär att du följer den andres dagordning för samtalet och att du summerar och återspeglar det som sägs för att öka tydligheten och förståelsen.
  3. Fråga. Våga släpp dina egna idéer om vad som är bästa sättet att göra saker på. Ställ öppna frågor istället för att ge råd. Det kan göra stor skillnad. Vi tar större ansvar och hittar lättare motivation när vi får frågor och hittar lösningar själva. Fråga på ett sätt som visar att du lyssnar aktivt och försöker förstå den du talar med.
  4. Var närvarande. Mer närvaro i stunden ger bättre kontakt och högre effektivitet. Släpp allt annat, så du kan vara flexibel och fånga ögonblick i samtalet. Strunta i att försöka styra samtalet, låt det flöda fritt.
  5. Lär känna dig själv. Ju mer medveten du är om dina behov och dina ömma tår, ju mer fokus kan du ha på andra. Annars är det lätt hänt att du hamnar i egna tolkningar utifrån dina erfarenheter och stereotypa föreställningar om hur saker ska vara, istället för att se och förstå den du pratar med.

Att följa de fem tipsen är en bra början om du vill bli mer coachande. Coachfärdigheter är som muskler, du behöver träna dem regelbundet för att de ska fungera. Ju mer du använder dem ju starkare blir du. I Coachboken hittar du ännu fler sätt att träna och utveckla dina färdigheter.

/Anja Lindberg och Maria Gerlofson

Om författarna

Maria Gerlofson är ICF Associate Certified Coach (ACC) och internationell civil ekonom, dramapedagog, journalist samt utbildad inom ACT stresshantering. Maria driver före taget Act and Grow, där hon coachar och tränar individer och grupper i ledarskap, kommunikation och kreativitet.

Anja Lindberg är ICF Professional Certified Coach (PCC) och ICC-certifierad coach, KBT-terapeut och utbildare samt fil. mag. i organisationspsykologi. Anja driver företaget Coachutbildning Sverige AB och har i många år arbetat med att utveckla individer, grupper och organisationer i svenska och internationella företag och verksamheter.

 

Kunskap föder framgång

Min nya bok ”Förändringshandboken” bygger på min mångåriga erfarenhet av förändringsledning i rollen som chef, utbildare och konsult. Syftet med boken är att ge praktisk vägledning som bygger på forskning och som är flexibel nog för att kunna anpassas till olika typer av verksamheter, sammanhang och situationer. Boken ger en bild av vilka modeller, verktyg och metoder som fungerar bäst, och varför. Den som förstår teorin bakom kan lättare avgöra när det är lämpligt att göra undantag, och när det är oklokt att blint följa en viss modell eller metod. Det är avgörande att den som ska leda förändring har god kunskap om förändringsledning, och förstå om sin egen roll i processen. Det är inte ovanligt att verksamhetsledare undrar varför viktiga förändringar som de har initierat inte lyckas – utan att se att det är de själva som är orsaken. De kanske inte inser att de vet alldeles för lite om vad förändring egentligen handlar om för att kunna vara ett stöd för medarbetarna. Eller så inser de inte att även medarbetarna behöver få en chans att lära sig mer om vad förändring – verklig, bestående förändring – innebär. Långt ifrån alla är bra på uppföljning och lär sig av sina misstag. För att göra det måste man stanna upp, reflektera och försöka förstå vad som gick snett så att man kan göra bättre nästa gång.

I dag finns det mycket kunskap och mängder av metoder och verktyg till hjälp för den som vill driva igenom förändringar med lyckat resultat. Några saker, några ”sanningar” återkommer:

• Förändring handlar om att förbättra något för någon.
• Förändring handlar om förändrade beteenden.
• Det finns ett strukturellt perspektiv och ett beteendeperspektiv på förändring, och det är det senare som är svårast.

Vad gäller den tredje punkten så strävar jag i boken efter en balans mellan de båda perspektiven.

Om författaren
Kelly Odell
är strategikonsult med inriktning mot förändringsledning. Han har mångårig erfarenhet av ledarrollen, bland annat som chef för Telia Mobile och försäljningsdirektör på Volvo Personbilar. I dag är han verksam som konsult och utbildare med inriktning mot ledarskap, förändring och motivation. Kelly har tidigare skrivit den uppmärksammade boken Mänskligt ledarskap (Liber, 2014).

Förändringshandboken

Läs mer om boken här

Vårstäda kommunikationen med en egen redaktion

De blir fler och fler nu: Företagen, myndigheterna och organisationerna som skaffar sig ett nytt sätt att arbeta med redaktionellt innehåll. Redaktioner och nyhetsdeskar är något som på allvar har fått fäste i moderna kommunikationsavdelningars sätt att arbeta och på alla reaktioner jag har fått på min bok Följarna först har jag förstått att det är fler som är i startgroparna.

Det som många läsare och andra professionella kommunikatörer i mitt nätverk har förstått, är att det redaktionella sättet att organisera sig runt kanaler och innehåll inte bara handlar om att planera artiklar och publicering. Till min stora glädje verkar många förstå att det i grunden handlar om ledarskap och effektivitet; att ett smart sätt att jobba kan bli en motor för hela kommunikationsavdelningen. Mer energi, bättre fokus, större förmåga att prioritera och ställa krav på den organisation man verkar i är exempel på positiva erfarenheter som jag allt oftare får höra talas om.

Och det är så roligt att så många försöker, att många vill ställa om sina kommunikationsorganisationer. Trots att många kommunikatörer så klart behöver kämpa för att genomföra förändringar.

Vad jag ofta får höra är att många börjat i det lilla, i det skalbara – och att det verkligen funkar. Kommunikatörerna har känt att något skaver, att deras sätt att arbeta med innehåll och kanaler blivit en börda istället för något lustfyllt. Och så har de börjat ställa om bit för bit, rensat bort gamla uppkörda hjulspår som inte längre behövs, fräschat upp sina rutiner, testat nya sätt att producera innehåll, börjat mäta sitt arbete - och plötsligt känt sig mycket mer tillfreds.

Ungefär som man kan känna sig efter en rejäl vårstädning.

 

Om författaren
Staffan Ekengren är en erfaren ledare och föreläsare inom redaktionell kommunikation. Som chef för Scania Newsdesk har han byggt upp en av Sveriges mest uppmärksammade och framgångsrika inhouseredaktioner. Staffan Ekengren har tidigare arbetat som journalist och redaktör inom både dagspress och radio, samt varit presschef på ICA-gruppen.

 

Följarna först

Läs mer om boken här

Stolthet som strategi: Employer branding all inclusive!

Vare sig känslan av stolthet är hög eller låg så känns den och kommuniceras mellan människor som möts. Det syns om medarbetare är stolta över sin arbetsplats. För att vara en attraktiv arbetsgivare och ett varumärke som arbetstagare vill förknippas med behöver känslan av stolthet få uppmärksamhet.  I en stolt organisation vill människor gärna arbeta!

Vår forskning visar att stolthet har effekter på hälsa och välmående, inspiration och motivation, trovärdighet och ärlighet, kreativitet och kundfokus; för att kunna arbeta för måluppfyllelse och framgång.

När man börjar arbeta strategiskt med stolthet måste man först skapa kunskap om vad stolthet är – begreppets verkliga innebörd – så att det inte förväxlas med vare sig självförhärligande eller med självförnekande. Med kunskap kan modet att uttrycka stolthet växa. Stolthet som strategi handlar om organisatorisk utveckling på individnivå, som sedan växer till att arbeta med stolt bemötande i par, i lag och i hela organisationen. Det finns tydliga processverktyg och reflektionsfrågor i boken Stolthet som strategi – dessa kan stötta på er stolta resa och kan vara en kickstart för att påbörja en stolt strategi!

Att arbeta med stolthet som en del av employer branding är att börja i rätt ände. Vi vågar påstå att det är employer branding all inclusive. Stolt bemötande spelar roll på alla plan för organisationer som vill attrahera och behålla kompetenta människor.

Välkomna att lyssna när bokens författare Elin Alsiok & Caroline Stenbacka Nordström föreläser om Stolthet som strategi på Personal & Chef – Kistamässan den 21 februari. Boken går att köpa till mässpris i anslutning till föreläsningen. Mer information om mässan.

Stolthet som strategi

Läs mer om boken här

Sida 5 av 8« Första...34567...Sista »