Ledarskap och arbetsliv

Högre mål än ”näsan över vattenytan”

I vardagen uppstår ibland situationer, som då och då sätter förmågan att hantera livets svårigheter på prov och ger hög stress. Det kan handla om omorganisationer, konflikter, sjukdom och ibland plötslig död.

I svåra situationer behöver vi kunna se flera perspektiv, lösa problem, ta kloka beslut och hantera emotioner och känslor – både hos oss själva och andra. Samtidigt är risken stor att vi under hög stress drabbas av tunnelseende, missar viktig information och reagerar snabbt i stället för reflekterar över komplexiteten i situationen.

Vår hjärna är uppbyggd för att överleva hotsituationer genom snabba (reflexmässiga) beslut för överlevnad. Dagens snabba samhällsförändringar, oförutsägbarhet i marknader och förutsättningar och ibland motsägelsefull information gör det nödvändigt – men svårare – att se helhet och delarna som har betydelse för ett bra beslut.

Resiliens är ett begrepp som beskriver förmågan att göra det mesta och bästa av situationen under de omständigheter vi har. Resiliens innebär mer välbefinnande trots svårigheter och går att träna upp.

Resilienta ledare innebär god självkännedom och att förstå, hantera och reglera känslor (emotionell intelligens). Att medvetet skapa och bibehålla goda relationer ökar tillit. Resiliens handlar också om att se möjligheter i och vända motgångar till lärande för att minska problem i nuet och göra det som krävs. Att träna på flexibelt och strategiskt tänkande, kan förbättra gruppens förmåga att se olika perspektiv och främja kloka beslut i framtiden.

När du kan trivas som ledare är chansen god att medarbetare, grupp och företag ska trivas och må bättre, med högre målsättning än att bara ”hålla näsan över vattenytan”. Det gagnar även företaget ekonomiskt.

Om författaren
Kristina Bähr är barnläkare, har en MBA och arbetar sedan 2010 med chefshandledning. Resilient ledare är Kristinas fjärde bok.
https://kristinabahr.se
https://hjarnpodden.se
https://intagram.com/kristinabahr.exist

Resilient ledare

Läs mer och köp boken

Artificiell intelligens – din digitala kompanjon

Den mest omvälvande tekniken det här århundradet kommer att vara artificiell intelligens (AI). Tekniken kommer att bli vår digitala kompanjon och vi kommer att arbeta sida vid sida. Det säger Peter Siljerud, författare till boken AI för offentlig sektor: Insikter, inspiration och möjligheter. Här berättar han om möjligheterna med AI och varför vi måste förstå tekniken åtminstone på en grundläggande nivå.

Vad skulle du säga är AI:s främsta styrka?
Det mest fantastiska med AI är att det är användbart inom så många olika områden. Det kan identifiera benbrott på röntgenbilder, generera fantasifulla texter eller analysera en CV från en jobbsökande. Vi kommer att se AI appliceras inom vitt skilda områden och branscher.

Det som är viktigt att veta är att AI bygger sin intelligens på historiska data. I och med det kan man inte säga att AI är nyskapande. Ska man till exempel använda AI för att skriva en jobbannons där man vill nå andra sökanden än de man brukar nå, då behöver man ge AI annan data än sina gamla annonser att basera den nya annonsen på.

Vad behöver jag göra för att hänga med i utvecklingen?
Bristen på AI-kompetens är just nu det största hindret för ett bredare införande av tekniken. Man måste öka sin kompetens om såväl möjligheterna som de utmaningar det innebär. Alla behöver inte bli djupt tekniskt kunniga, men en ökad generell kunskap är en bra grund för att skapa en större delaktighet på arbetsplatsen. En bra grund hjälper också till för att få uppslag på nya användningsområden!

Behöver jag vara orolig för att AI ska ta mitt arbete?
Den nya AI-baserade tekniken kan innebära att vissa arbeten inte behöver utföras av människor längre. Men samtidigt kommer andra typer av arbeten och tjänster att utvecklas. Tänk bara på när maskiner och teknik kom in i jordbruket. Det innebar att arbetet som bonde förändrades och att inte heller lika många människor behövdes i jordbruket. Den förändringen ser jag som positiv med tanke på att arbetet kunde vara ganska slitsamt.

Har du några exempel där man använt AI på ett effektivt sätt?
I boken studerar vi föregångare som på olika sätt har dragit nytta av AI för att utveckla sin verksamhet. Riksarkivet arbetar till exempel med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera deras stora flöden av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Hur ska man förhålla sig som ledare när det kommer till AI?
Dagens ledare behöver motivera för sina anställda varför man för in ny teknik och på ett pedagogiskt sätt förmedla hur det kommer att förändra arbetsuppgifterna. Inom de närmaste åren kommer AI att vara förstärkande snarare än ersättande. Vi människor kan slippa en del rutinmässiga och möjligen tråkiga uppgifter och kan frigöra tid till mer kreativa och stimulerande arbetsuppgifter.

Som det ser ut nu så kommer AI att införas gradvis inom olika sektorer och nischer. I och med det kommer ständiga förbättringar och uppgraderingar att bli ett normaltillstånd. Som chef behöver du bli förändringsledare med kommunikativ fingertoppskänsla och de anställda behöver acceptera att arbetet över tid förändras.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken

Ditt ekonomiska ansvar som chef

Dagens sätt att arbeta går ut på att skapa delaktighet och engagemang för att få alla i företaget att arbeta mot samma mål. Att leda ett företag idag är alltså i större utsträckning än tidigare ett lagarbete, trots att funktionerna i sig är samma – såsom marknad, inköp, utveckling, produktion och ekonomi. Kunskap om vad som påverkar ett företags lönsamhet är därför nödvändig för alla. Lönsamhet uppstår inte på ekonomiavdelningen, utan i den dagliga verksamheten. Det är de som gör aff¬ärerna som skapar företagets lönsamhet. Som chef behöver du förstå den egna värdekedjan, som börjar med kundens behov och slutar i företagets ekonomiska rapporter och nyckeltal.

Ekonomi för chefer är en praktisk bok om ekonomi sett ur ett aff¬ärsmässigt perspektiv. Den innehåller grundläggande kunskaper och arbetsmetoder, men även en mängd konkreta råd om hur du kan förbättra ditt företags lönsamhet och kassaflöde. Vi går igenom hur man läser och tolkar ekonomiska rapporter, analyserar och styr företaget med rätt nyckeltal samt förstår sambanden bakom lönsamheten. Vi visar även hur företagets kassaflöde uppstår och hur man kan styra det genom att arbeta med ledtider och kapitalbindning. Detta är den tredje upplagan, som har blivit uppdaterad på olika områden för att vara ett ännu bättre stöd i ditt arbete.

 

Om författarna

Mikael Carlson är civilekonom DHS, har tidigare verkat som revisor och arbetar med ekonomistyrning och ekonomiutbildningar för chefer. Har tidigare skrivit bl.a. Att arbeta med företagsanalys, 99 sätt att öka vinsten och Ekonomi för icke-ekonomer. Har dessutom varit ordförande i branschorganisationen Sveriges Redovisningskonsulters Förbund.

Jonas Bernhardsson är civilekonom och arbetar med chefsutbildningar i affärsekonomi, både i Sverige och internationellt. Han är en mycket uppskattad pedagog och författare till flera böcker, bl.a. Investeraren – allt du behöver veta om finansmarknaden och Investera som mästarna.

Kontakta författarna på www.chefsutveckla.nu.

Ekonomi för chefer

Läs mer och köp boken

Hur du konkret som ledare arbetar modernt

Dagens chefer har ett internt tryck med belastade chefer, svårigheter att rekrytera personal samt nya krav på delaktighet, flexibilitet och medbestämmande, inte minst från yngre generationer. Samtidigt finns idag ett ökat externt tryck i form av mer komplexa arbetsuppgifter krav på snabb omställning samt behov av samverkan kring stora samhällsutmaningar, organisationer behöver nyttja den samlade kompetensen till fullo för att klara av sina uppdrag. Medarbetare i hela organisationen behöver i större utsträckning kunna hantera nyckelfrågor kring problemlösning, utveckling, lärande, trivsel och hållbarhet.

Trots de nya utmaningarna, finns ofta ett glapp i våra organisationer mellan det traditionella sättet att organisera, styra och leda och det som efterfrågas i det moderna arbetslivet. Ledare och organisationer uttrycket ett stort behov av verktyg och kunskap för hur de kan hitta nya vägar framåt. Hur ska utvecklingsarbetet mot mer involverade och ansvarstagande medarbetare gå till i praktiken?

Boken ”Tillit och medledarskap – handbok för chefer” sprider kunskap om hur man konkret som ledare och organisation kan arbeta med att anpassa kultur och organisering till ett modernt arbetsliv. Boken ger konkreta verktyg och metoder för hur ledare kan ta konkreta steg för ett ökat medledarskap – för medarbetare att bli mer självständiga där fokus ligger på samarbete, inkludering och decentralisering av beslutsfattande. Medledarskap kräver kommunikation, samarbete och förtroende bland de medverkande, samt en tydlig definition av ansvar och rollfördelning.

Vår vision är att sprida konkreta metoder och verktyg till ledare och HR för ökat ansvarstagande, delaktighet och handlingsutrymme för medarbetare. Detta skapar engagemang och motivation, men även ökad kreativitet och bättre problemlösning för organisationen som helhet.

Om författarna

Johanna Rådeström är legitimerad psykolog och specialist i arbets- och organisationspsykologi med många års erfarenhet av att utbilda och handleda chefer samt stötta organisationer i övergripande verksamhetsutveckling.

Annika Gistvall är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av att arbeta med ledare och ledningsgrupper. Hon utbildar, handleder och coachar ledare på olika nivåer, ofta inom frågor som rör tillit och medledarskap.

Tillit och medledarskap

Läs mer och köp boken

Hur kan något som är så enkelt, vara så svårt?

Vi har alla erfarenhet av det. Vi har alla försökt att göra det. Vi har alla misslyckats. Med vaddå?

Att vara goda lyssnare.

Men vi lyckas då och då med konsten att lyssna. Att lyssna borde kanske vara den enklaste saken i världen, men i praktiken visar sig detta vara svårt. Vi behöver bara gå till en så enkel sak som kommunikationen i familjen. Hur ofta lyssnar du verkligen på henne eller honom utan att avbryta, utan att fokusera på dig själv och dina tankar? Hur ofta ger du den andra tid och utrymme att utveckla sina tankar medan du bara lyssnar. När vi sedan går till ett professionellt sammanhang vet vi att tillfällena är många när vi inte har lyssnat på kollegor, chefer, kunder, medborgare eller andra personer. Det finns forskare som menar att det ser riktigt illa ut med organisationers lyssnande – det råder en lyssnandekris. Det är synd att lyssnandet i organisationer inte har prioriterats tillräckligt mycket.

Lyssnande bidrar med stora värden som förbättrade relationer, ökat förtroende, engagemang, innovationsförmåga, lärande och produktivitet. I boken Strategiskt lyssnande: Så blir chefer, medarbetare och organisationer bättre på att lyssna diskuterar vi hur organisationer kan uppnå dessa goda värden genom att lyssna mer. Vi pekar ut hinder och föreslår sätt att hantera dem. Vi föreslår även en modell för hur organisationer systematiskt kan arbetar för att utveckla det strategiska lyssnandet.

Om författarna

Anette Svingstedt är universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Mats Heide är professor vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Strategiskt lyssnande

Läs mer och köp boken

AI är den största tekniska omställningen för offentlig sektor

Efter 20 år som trendspanare och framtidsanalytiker vågar jag påstå att AI kommer att bli den mest omvälvande tekniken under detta århundrade. Det är ett område som utvecklas så snabbt, att den som inte följer forskningsfronten har svårt att förstå i vilken oerhörd hastighet utvecklingen faktiskt sker. Precis som maskiner automatiserade många manuella arbetsuppgifter förra århundradet, kommer AI att ersätta många arbetsuppgifter som kräver tankearbete och beslutsfattande. För offentlig sektor kommer detta paradigmskifte att innebära en enorm omställning.

I motsats till vad många tror måste man inte vara ett stort IT-bolag för att dra nytta av AI. Man behöver inte anställa hundratals dataingenjörer och investera miljontals kronor i infrastruktur. Vad man däremot behöver är en djupare förståelse för vad AI innebär och hur man kan dra nytta av tekniken. Att fördjupa sin kunskap är det första steget för att starta sin AI-resa.

I boken AI i offentlig sektor studerar vi föregångare som på olika sätt drar nytta av AI för att utveckla verksamheten. Det kan handla om effektiviseringar, kvalitetsförbättringar eller i många fall nya helt unika tjänster. Riksarkivet arbetar exempelvis med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera de stora flödena av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Att ta sig an modern teknik som AI kan kännas övermäktigt för de som fortfarande försöker få till en grundläggande digital infrastruktur. Men om man ska välja någon våg att surfa på under 2023 så är det AI. Att ignorera detta monumentala teknikskifte, vore lika illa som att tidigare avfärda datorernas intåg eller internets genomslag.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken
Sida 1 av 212