Ett år av hemarbete – hur samtalade man nu igen?

Fler och fler kommer tillbaka till kontoret med två sprutor i blodet och över ett år av digitala möten i bagaget. Att mötas IRL och snacka kan kännas lite stelt, halvt förbjudet och framför allt lite ovant. Hur samtalade man nu igen? Hur hanterar jag tystnader? Är det bara jag som tycker det känns lite krystat?

Många upplever att samtalsmuskeln inte är lika stark som förut. Pandemin har gett det sociala samspelet en törn. Saker som innan gick på rutin känns nu instabila. Hur nära vi ska stå när vi pratar skapar osäkerhet, tystnaderna framstår som mer obekväma än någonsin, skämten får inte rätt tajming och vem som ska få ordet härnäst flyter inte på som förut. Att samtala är en färskvara och nu verkar vi färskare än någonsin på människans mest centrala aktivitet.

Ett sätt att få igång sin sociala kompetens är att bemöta det dina medarbetare säger på ett sätt som gör att de berättar mer. Det kan vara att repetera de viktigaste orden som de säger, ge din observation och gissa hur de känner. Du kan till exempel säga ”det låter som om du är besviken nu” eller ställa en vad- eller hur-fråga som ”hur känner du inför det?”. På så sätt skapar du ett flow i samtalet och du får samtidigt lära känna den du har framför dig mer. Det handlar om att få din medarbetare att ge mer information om sig själv.

Ett annat sätt för att få din medarbetare att göra jobbet i era dialoger är att använda de två enkla orden "berätta mer". De är din säkerhetslina i alla sociala sammanhang, såväl i ledningsrummet som på minglet vid kaffemaskinen. Förutom att du upplevs trevligare när du "letar mer information" i dina dialoger är det också så att ju mer du vet om hur dina medarbetare känner och tänker desto lättare är det för dig att få igenom förändringar och förutspå reaktioner inför olika beslut.

Lär dig mer om samtalens olika delar och återkommande moment så att du lättare kan navigera i vardagliga dialoger, med hjälp av den nya boken Framgångsrika samtal.

Om författaren

Serena Mon de Vienne är utbildad retoriker och har tränat de mest framstående ledare, från vd:ar, officerare och politiker till avdelningschefer, projektledare och personalchefer. Hon syns återkommande i tv och tidningar som både samtalsexpert och retorikexpert samt framträder regelbundet på de stora scenerna runt om i landet.

Framgångsrika samtal 

Läs mer och köp boken

Skapa goda relationer på jobbet och hemma

Aktivt självledarskap är boken som ger verktyg för att öka din självinsikt och utveckla dina relationer med dig själv, dina kollegor, dina kunder, dina vänner och din partner. Förmågan att leda sig själv har verkligen aktualiserats under pandemin Det här är en arbetsbok med massor av övningar som hjälper dig att leda dig dit du vill. Övningarna lämpar sig också väldigt väl att göra tillsammans på arbetsplatsen för att lära känna varandra bättre och utvecklas som grupp och bygga psykologisk trygghet.

Här får du ta reda på vad som är viktigt för dig för att du ska trivas och må bra på jobbet. Du får möjlighet att reflektera över din personlighet och bakgrund som kan prägla vad du tycker är viktigt idag. Genom att öva på de verktyg som presenteras i boken kring hur man kan påverka sina känslor och tankar kan du påverka hur du mår. När du får kunskap om motivationsforskning kan du använda den för att leda din motivation. Kanske du kan ha nytta av att ibland kunna lura din hjärna för att skapa fokus och effektivitet? Vill du vara en person med ett utvecklande eller fast mindset för att nå dit du vill? Och vad är egentligen självmedkänsla för något och varför är det viktigt att ha?

Boken tar också upp vad man kan göra för att vara en bra, kommunikativ kollega och hur man skapar en bra relation med sin chef. Du får lära dig hur man bråkar bra i en parrelation, varför och hur man kan hålla utvecklingssamtal med sin partner och vad som är varningssignaler för en osund relation.

Bra relationer på jobbet och hemma skapar lyckligare liv och övning ger färdighet!

 

Om författaren

Anna Tufvesson har arbetat med ledar- och medarbetarutveckling i 20 år. Hon arbetar som organisationskonsult på Karlstads kommun och driver eget företag. Anna Tufvesson har tidigare skrivit boken Aktivt medarbetarskap, för Liber.

Läs mer om böckerna. 

Aktivt självledarskap 

Läs mer om boken

Kapitel 4 – Livet är ett tillsammansprojekt

Har vi grundlurat våra barn? Har vi tutat i dem att de ska vara starka, smarta, pålästa och kloka så att de klarar sig på egen hand? I så fall har vi haft fel. Ensam är inte stark. Ensam är död. Två meningar som fångar de flestas uppmärksamhet, dels för sin dramatik, men kanske mest för att vi innerst inne förstår att mer sant än så är det nästan inget som är.

Jag pratar om livet som ett tillsammansprojekt ur många perspektiv, men nästan alla utgår från savannen och grottorna där Homo sapiens såg dagens ljus för många tusen generationer sedan. Charles Darwins principer förklarade att de av våra tidigaste förfäder som var skickligast på att samarbeta, de levde längre och de fick fler barn. Det var med hjälp av samarbete (och kommunikation) vi lärde oss att fälla de stora bytesdjuren och det var samarbete som gjorde flocken starkare än summan av sina individer. Samarbete är fundamentalt. Vi måste samarbeta, annars överlever vi inte. Och du tycker det är en självklarhet när jag säger det, men se dig omkring så upptäcker du att vi idag lever i myten om den starke mannens (kvinnans) kraft. ”Ska något bli gjort får jag göra det själv.”

Då säger jag att det ska du nog låta bli. I alla fall om du vill att resultatet ska bli bra, för nästan säkert finns det någon, någonstans, som är bättre på det där något än du är själv. Var du än är, så är du omgiven av människor som är olika dig och det betyder att de är bra på annat än det du är bra på. Igen. De är bra på annat än det du är bra på. Och du är bra på annat än det de är bra på. Vi är olika! Det finns poänger med det, för de av oss som förmår förstå poängen med att samarbeta.

”SAMARBETE ÄR FUNDAMENTALT.”

Lär du dig att söka efter det du saknar hos andra istället för hos dig själv, kommer du att upptäcka att resultatet blir bättre. Jag är själv ett bra exempel på det eftersom jag är van vid att prata men sämre på att skriva. Har till och med en diagnos som säger att jag är dyslektiker. Ändå ger jag ut böcker. Och det är förstås möjligt eftersom jag tar hjälp av människor som är bättre än jag är, när det behövs. I praktiken bottnar allt vi gör eller tänker i vår relation till andra människor. Vi kan inte och ska inte bortse från det nedärvda biologiska behovet vi har av att bli accepterade i gruppen. Din vilja att visa dig värdefull och attraktiv inför andra är en instinkt som bottnar i ren överlevnad. Den fanns hos dina förfäder och den finns hos dig. Och hos mig. Och det är därför vi allihop håller på med så mycket personligt imagebyggande trots att vi helt krasst inte längre dör om vår flock skulle lämna oss i ensamhet.

Livet är ett tillsammansprojekt och det visar sig på så många sätt. Till och med i hur vi kommunicerar med varandra. Med och utan ord.

 

Om författaren

Christer Olsson är sedan nästan 30 år en av Nordens mest bokade föreläsare och han är coach till några av de mest erfarna ledarna. Han blev utsedd till Årets talare 2019.

Våga veckla ut dig 

Läs mer om boken

Självledarskap i Coronatider

Några centrala teman som generellt präglar dagens arbetsliv är hög förändringstakt, gränslöst arbete och digitalisering. Olika förändringsprocesser ställer allt större krav på vår förmåga att kunna ställa om, ta skiftande roller och organisera vårt arbete. Önskemålen att oftare kunna jobba hemifrån för att skapa balans mellan arbete och livet i övrigt har också ökat under senare år, inte minst tack vare de möjligheter som öppnats genom den digitala tekniken. Allt fler utnyttjar också dessa medier för att kunna effektivisera sitt arbete, exempelvis ha möten via Zoom eller Skype mellan personer som sitter på skilda platser eller i olika länder.

Coronavirusets spridning och de restriktioner inom arbetslivet och samhället som nu införs för att begränsa skadeverkningarna innebär för oss alla en omvälvande förändring på många plan, inte minst för vår arbetssituation. För många av oss betyder det också att både arbete på distans och användandet av digitala mötesstrukturer ökar avsevärt. I och med att allt fler av oss kommer att jobba hemifrån ökar också vårt eget ansvar för att på egen hand strukturera våra arbetsuppgifter och lägga upp vår arbetsdag. Det kan öppna nya möjligheter att kunna styra sin egen dag men innebär också utmaningar för oss alla i olika utsträckning.

En person som vanligtvis jobbar hemifrån två dagar i veckan har kanske redan hittat former för sitt distansarbete men behöver nu hantera utmaningen att göra det alla dagar. Hur ska man hantera skillnaden mellan den självvalda avskildheten i att ”ha möjlighet” att arbeta hemifrån ett par dagar i veckan och den påtvingade avskildheten när man ”måste” arbeta hemifrån alla dagar i veckan?

För någon som annars alltid brukar vara på plats på kontoret kan det krävas en ännu större omställning och arbete med att hitta en fungerande egen struktur och gränsdragning för att arbeta i det egna hemmet. Vilken typ av struktur vi trivs med varierar från person till person. Det gäller att hitta en form som fungerar för en själv och som fungerar i samspelet med kollegorna på distans.

 

Några allmänna tips för att få arbetet att fungera när du jobbar hemifrån:

  1. Skapa en tydlig ram runt arbetet.
  • Det kan handla om att avgränsa och strukturera upp arbetsdagen i tid. Kanske finns det redan vissa hållpunkter att utgå ifrån, som bestämda digitala planeringsmöten eller avstämningar. I övrigt gäller det att bestämma sig för vilka avgränsningar man själv ska skapa för olika arbetspass.
  • Det kan också för många vara till hjälp att bestämma en speciell plats där man arbetar. Det kan fungera som signal till en själv om att skifta mellan arbete och övrigt liv och även skapa tydlighet för övriga i hushållet som kanske också behöver vara hemma.
  1. Skapa mentalt fokus.

Man kan hjälpa sig själv att kunna fokusera och växla mellan arbete och andra livsområden genom att medvetet ”checka in” och ”checka ut”. Att gå till och från en speciell arbetsplats i hemmet som nämndes ovan kan ha en sådan effekt. Man kan också skapa olika konkreta ritualer liknande sådant man gör på väg till eller från jobbet i vanliga fall, till exempel byta kläder, gå en sväng, sätta på eller stänga av jobbmobilen. Eller varför inte göra en mental incheckning. Den kan göras på egen hand men kan också göras tillsammans med kollegorna digitalt som ett sätt att hjälpas åt att komma igång och fokusera:

  • Sätt dig till rätta i stolen med båda fötterna placerade på golvet.
  • Slut ögonen eller sänk blicken och låt den vila på golvet.
  • Ta några djupa andetag, känn tyngden av fötterna mot golvet och baken mot stolsitsen, känn hur kroppen balanserar och rör sig i takt med andetagen.
  • Medan du andas, känn efter om du är närvarande här och nu redo att jobba eller om du har något som distraherar dig, om du har dina tankar på annat håll.
  • När du känner dig redo och närvarande, lyft blicken och säg till dig själv att ”jag är här”. Om du upptäcker att du är distraherad, se om det är något du direkt kan åtgärda eller något du kan göra som kan hjälpa dig bli mer närvarande.

Ofta hjälper det att bara uttala för sig själv att man är distraherad. Att sätta ord på det som står i vägen gör det paradoxalt nog lättare att fokusera.

  1. Ge utrymme för återhämtning

När man inte blir avbruten av kollegor som kommer och pratar med en och saknar givna ramar för raster av olika slag är det lätt att missa tid för återhämtning. Samtidigt kan det öppnas nya möjligheter i och med att man arbetar hemifrån och i många fall kan lägga upp arbetsdagen lite friare. Varför inte ta en promenad eller springa en sväng. Kanske jobba en stund i trädgården på lunchen.

Om möjligt kan man också komma överens med kollegorna om att ta gemensamma raster och träffas via någon digital plattform. Det kan både ge en stunds avkoppling och möjlighet att bibehålla de sociala kontakterna.

Det återstår att se om vi nu håller på att etablera ett ännu mer gränslöst och digitalt arbetsliv med det individuella ansvaret ytterligare betonat och förverkligat. Eller kommer vi när restriktionerna hävs att vilja återvända till en mer traditionell arbetsplats och verkligen njuta av att stämpla in och ut, trängas i hissen på väg till plan 5, glädjas åt det gemensamma morgonkaffet och hälsa de ergonomiska sammanträdesstolarna med hängiven entusiasm?

Fler tips och tankegångar kring hur man kan forma en hållbar tillvaro för sig själv i dagens föränderliga arbetsliv hittar du i vår senaste bok ”Jaget och jobbet – att navigera i det moderna arbetslivet”.

Jag och jobbet 

Läs mer om boken här

Att hantera och leda i kris

 

Det var en okristligt tidig morgon i december. I bilen på väg till jobbet får IT-chefen på ett av de största företagen inom olja och gas i Sverige ett telefonsamtal som får hennes puls att öka. Samtalet kom från en medarbetare som berättade att polisen hade gått in i en av företagens serverhallar och stängt ner ett antal filservrar.

Väl på kontoret är stämningen uppjagad och medarbetarna oroliga. En knapp halvtimme senare inträffar ett antal driftstörningar som gör att ingen av de anställda längre kommer åt sina egna eller företagets gemensamma mappar. Som ett resultat kan så gott som ingen av medarbetarna jobba, och kunderna kan inte använda sina medlemskort. Under förmiddagen trappas situationen upp ytterligare i form av långa köer till medlemsservice med arga kunder, oroliga medarbetare och ett begynnande mediedrev.

Löpsedlarna pryds av klatschiga rubriker kring polistillslaget tillsammans med citat från medarbetare som talar ut. Allt är en enda röra. Och CIO:n känner sig både maktlös och rådvill. Det visar sig att det är en grupp militanta miljöaktivister som hackat sig in i företagets nätverk. Aktivisterna har som syfte att störa driften, för att på så sätt sänka omvärldens förtroende för bolaget. De tänker att det ska vara startskottet för bolagets undergång. Men nu när bolaget har förstått vad som ligger bakom krisen, kan de också börja hantera den på ett effektivt och konstruktivt sätt. Och på så sätt återta det där skadade förtroendet.

En kris kan upptäckas på många olika sätt. Genom ett avbrott i IT-miljön, ett inlägg på sociala medier eller arga kunder som hör av sig. I det här fallet var det ett telefonsamtal från en medarbetare som blev startskottet. Det var bara det att det inte var en medarbetare som ringde. Det var jag. Och det där telefonsamtalet var inledningen till en krisledningsövning, som var en del i oljebolagets omfattande arbete med att stärka företagets krishantering där processer, planer och rutiner sågs över och förbättrades.

Idag behöver du som ledare vara förberedd på att den dagen mycket väl kan komma när du måste leda din organisation och dina medarbetare igenom en kris. För den pågående digitaliseringen, det politiska läget och klimatförändringarna – alla är de exempel på hur vår omvärld befinner sig i ständig förändring. Vilket är fantastiskt då det innebär ökad effektivisering, en mer välmående arbetsplats och större lönsamhet för företag. Men det kan också kännas oroande. För de positiva förändringarna innebär ju även nya hot och en ökad sårbarhet. Och som följd blir risken för att en kris ska inträffa större.

På Oxford University har forskare genomfört en studie där de tittat på vikten av en effektiv och konstruktiv krishantering. Urvalet har gjorts bland Fortune 500-bolag som haft en krissituation. Bolagen har delats upp i två olika kategorier – en som arbetat proaktivt med sitt krisarbete och en som inte gjort det. Sedan har man följt deras aktievärde under tvåhundrafemtio handelsdagar, det vill säga ett år. Efter den tidsperioden är det 22 procentenheters skillnad i förändringen på aktievärdet mellan de olika kategorierna. De organisationer som haft sitt proaktiva arbete på plats har ökat sitt aktievärde med 15 procentenheter, medan de som inte haft det har minskat 7 procentenheter i värde. Utöver omvärldens förtroende för organisationen, varumärkesvärdet och möjligheten att rekrytera och behålla talanger, ger alltså en negativt hanterad kris ett minskat aktievärde. Och vice versa. Det är något som jag tycker att alla ledare och chefer ska ha med sig när de planerar hur de ska arbeta med sin krishantering framgent.

Ska vi vara djärva kan vi se en kris som en möjlighet. En möjlighet att lära oss någonting om organisationen vi arbetar i. För ofta säger en kris någonting om organisationens interna processer, val av leverantörer, ledarskap eller värderingar. Och därur kan du som ledare dra lärdomar och se till att förbättra din organisation framöver.

Syftet med boken Att leda i kris är att du som ledare ska få konkreta verktyg för att hantera en kris – oavsett på vilken nivå du befinner dig eller vilken typ av organisation du arbetar i. I första hand handlar det om att skapa sig en grundläggande förståelse för vad en kris är, hur människor reagerar i en krissituation och vad som egentligen definierar ett gott ledarskap under en kris. Det handlar också om att förstå vilka proaktiva åtgärder du som ledare behöver vidta för att organisationen ska vara förberedd på att hantera en eventuell kris, och hur du ska prioritera vilka åtgärder just din organisation ska satsa på.

Om författaren
Carolin Runnquist har många års erfarenhet av att jobba med krishantering inom olika företag och branscher. Hon har stöttat landets främsta ledare och organisationer genom kriser med goda resultat. Carolin figurerar ofta som krishanteringsexpert i media och är en flitigt anlitad föreläsare i ämnet. Hon utsågs 2018 till Supertalang av Veckans affärer och till Årets IT-kvinna av Tieto.

Att leda i kris

Läs mer om boken här

Inför en förändringsresa

Jag har länge saknat en praktisk handbok i förändringsledning. Det finns mycket skrivet i ämnet, men ofta är det alldeles för förenklat för att det ska gå att använda i verkligheten. Eller alldeles för abstrakt. Det finns bra teoretiska böcker som inte är tillräckligt handgripliga, och det finns böcker som är konkreta och innehåller tydliga gör-det-själv-instruktioner, men då på bekostnad av flexibilitet och teoretisk förankring. Jag strävar efter en balans mellan teori och praktik. Den som ska leda en förändringsprocess ska kunna läsa och sedan ta med lärdomarna, metoderna, mallarna och modellerna ut i den egna verksamheten. Jag har helt enkelt velat skriva den bok som jag själv skulle vilja ha i min hand när jag står inför en förändringsresa.

Boken bygger på många års erfarenhet av förändringsledning i rollen som chef, utbildare och konsult. Jag ger en bild av vilka modeller, verktyg och metoder som fungerar bäst, och varför. Om du förstår teorin bakom är det lättare att avgöra när det är lämpligt att göra undantag, och när det är oklokt att blint följa en viss modell eller metod. Ibland, för vissa steg i förändringsprocessen, finns det inte några etablerade praktiska verktyg eller modeller och då har jag själv försökt att fylla de luckorna.

Både den erfarne förändringsledaren och nybörjaren har användning av boken. Om du har mycket erfarenhet av förändringsledning kan du använda boken som ett hjälpmedel för att strukturera dina egna kunskaper och erfarenheter, hjälpa dig förmedla dem till andra eller för att lyfta kompetensen i din egen verksamhet. Om du inte har så mycket erfarenhet av förändringsledning finns här en bra grund för att komma igång med de viktigaste teoretiska begreppen och praktiska verktygen.

Förändringshandboken

Läs mer om boken här

Sida 3 av 41234