”Framtidens organisation kommer att behöva vara medarbetarbesatt.”

- Vad kan jag göra för att medarbetarna ska ha lust att driva förändring? Det är nog den viktigaste frågan jag som ledare kan ställa mig.

Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige, är en av Sveriges mest uppmärksammade företagsledare. I Re:start delar hon med sig av sina erfarenheter av förändringsledning i stora, internationella företag och ger sina bästa råd kring hur man skapar en mer innovativ organisationskultur.

– Vi behöver prata mycket mer om kulturen. Om syfte och värderingar, motivation, öppenhet, inkludering, empati, tillit, mod. För kulturen är allt. I ett litet, ungt framåtlutat företag är det kanske annorlunda, men i en etablerad organisation kan gamla strukturer och gamla idéer om hur man ska jobba göra att man blir både trögrörlig och idéfattig. Ofta fokuserar man mer på kontroll och stabilitet än på att skapa en framåtrörelse. Eller på ”mitt och ditt” eller ”vi och dom”. Och det kan man inte kosta på sig. För då blir man snart omkörd.

Re:start handlar om hur man kan komma ur gamla låsningar och hitta en ny riktning och ny energi – och om ledarens roll i det arbetet.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att jag som ledare bidrar till en kultur där människor växer. Men bara för att jag står på en scen och säger det så händer ju inget. Jag tror på att göra. På att varje dag visa i handling åt vilket håll jag vill att organisationen ska röra sig. Jag vill inte säga åt människor att samarbeta över gränser, ifrågasätta, lära nytt, ta risker och leda sig själva framåt – jag vill att de ska känna lust att göra det. I framtidens organisation kommer vi att behöva se till att människor verkligen kommer till sin rätt. Vi behöver vara medarbetarbesatta!

Om författarna

Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige, har många års erfarenhet av att leda förändring inom IT-, mobil- och telekombranschen, bland annat som vd för Telia Sverige. Hélène har uppmärksammats för sin passion för både kunder och medarbetare, för sitt arbete för mångfald och inkludering och för sitt kommunikativa ledarskap.

Re:start är en intervjubok som bygger på samtal mellan Hélène och Nina Pettersson, skribent och redaktör. Nina Pettersson är journalist i grunden och har mångårig erfarenhet av att hjälpa ledare, entreprenörer, forskare och andra att nå ut med viktiga budskap.

Vad händer om VD:n håller sig borta från jobbet i tre månader – och dessutom utan att ersättas?

Tre månader med Kimba är lika lite ledigt som första tiden med sin nyfödda bebis – en hundvalp är som ett spädbarn utan blöja, som kan springa och som bits.
Men ledigt från jobbet var det i alla fall. Jag kallade det lite skämtsamt ”puppy leave”. Förutom att det var en välbehövlig paus från jobbet var det också ett ypperligt tillfälle att pröva idéerna som jag och Fredrik skriver om i Harder Better Faster Stronger.

I den vill vi utmana bilden av hur ett företag byggs upp genom att berätta om Netlight, där bland annat bilden av fågelflocken har fått ersätta den traditionella organisationen och där varje medarbetare är – likt fågeln i en flock – både ledare och följare. Där chefen således är försumbar.

Men hur funkar det i praktiken? Vad händer om vd:n håller sig borta från jobbet i tre månader – och dessutom utan att ersättas?

För att låta experimentet löpa linan ut lät jag bli att delegera ansvaret i organisationen. Allt enligt tesen ”det finns inga roller, bara uppgifter”. Ansvar flyter automatiskt över på andra.
Vi lät även bli att låta andra ta över vd:s uppgift att rapportera om verksamheten till styrelsen. Det finns ju andra ledare som kan, lika bra. Varför ska vd vara den som samlar in uppgifter från organisationen och sedan framför den till styrelsen, när de personer som berörs kan berätta själva? Så det gjorde vi. På köpet fick styrelsen nya perspektiv.

Nu ska det sägas att Netlights styrelse redan var anpassad till en organisation som fungerar inifrån och ut, snarare än uppifrån och ned. Även för styrelsen gäller det att vara närvarande och relevant för att aktivt kunna bidra till organisationen, snarare än en distanserad kontrollfunktion, som i den traditionella organisationen.

Nu har livet återgått till det normala, Kimba är rumsren och jag är tillbaka hos mina arbetskamrater på Netlight. De har inte saknat mig på annat sätt än som just arbetskamrat.

Jag känner mig lyckligt lottad och tacksam över att få arbeta i en organisation där detta är möjligt att göra. Och i gengäld har företaget mig tillbaka starkare, utvilad och full av nya idéer. 

Men funkar ledarskapsteorierna i Harder Better Faster Stronger lika bra på hundar som på människor? Nja, inte för mig i alla fall. För mig var det en utmaning att behöva tänka om, att tvingas peka med hela handen och att vara flockens alfahanne.

Men det är alltid kul att prova något nytt!

Kimba


Om författarna
till Harder Better Faster Stronger:
Erik Ringertz är vd på Netlight Consulting AB. Han har mottagit flera priser för sitt ledarskap, bland annat Årets chef och Årets vd.

Fredrik Emdén är journalist och författare med inriktning mot ledarskap och organisationsutveckling. Han föredrar katter.

Harder, better, faster, stronger

Läs mer om boken här

Vårstäda kommunikationen med en egen redaktion

De blir fler och fler nu: Företagen, myndigheterna och organisationerna som skaffar sig ett nytt sätt att arbeta med redaktionellt innehåll. Redaktioner och nyhetsdeskar är något som på allvar har fått fäste i moderna kommunikationsavdelningars sätt att arbeta och på alla reaktioner jag har fått på min bok Följarna först har jag förstått att det är fler som är i startgroparna.

Det som många läsare och andra professionella kommunikatörer i mitt nätverk har förstått, är att det redaktionella sättet att organisera sig runt kanaler och innehåll inte bara handlar om att planera artiklar och publicering. Till min stora glädje verkar många förstå att det i grunden handlar om ledarskap och effektivitet; att ett smart sätt att jobba kan bli en motor för hela kommunikationsavdelningen. Mer energi, bättre fokus, större förmåga att prioritera och ställa krav på den organisation man verkar i är exempel på positiva erfarenheter som jag allt oftare får höra talas om.

Och det är så roligt att så många försöker, att många vill ställa om sina kommunikationsorganisationer. Trots att många kommunikatörer så klart behöver kämpa för att genomföra förändringar.

Vad jag ofta får höra är att många börjat i det lilla, i det skalbara – och att det verkligen funkar. Kommunikatörerna har känt att något skaver, att deras sätt att arbeta med innehåll och kanaler blivit en börda istället för något lustfyllt. Och så har de börjat ställa om bit för bit, rensat bort gamla uppkörda hjulspår som inte längre behövs, fräschat upp sina rutiner, testat nya sätt att producera innehåll, börjat mäta sitt arbete - och plötsligt känt sig mycket mer tillfreds.

Ungefär som man kan känna sig efter en rejäl vårstädning.

 

Om författaren
Staffan Ekengren är en erfaren ledare och föreläsare inom redaktionell kommunikation. Som chef för Scania Newsdesk har han byggt upp en av Sveriges mest uppmärksammade och framgångsrika inhouseredaktioner. Staffan Ekengren har tidigare arbetat som journalist och redaktör inom både dagspress och radio, samt varit presschef på ICA-gruppen.

 

Följarna först

Läs mer om boken här

Ett smart kretslopp

Cirkulärt ledarskap är en flört med begreppet cirkulär ekonomi, som handlar om att skapa långsiktigt hållbara ekonomiska modeller och affärsmöjligheter, där fokus ligger på kretsloppet snarare än på att konsumera, slita ut och slänga. Grunden i ett cirkulärt ledarskap är att sluta göra konstanta uttag från den egna energireserven och i stället etablera ett smart kretslopp, där energin kan flöda. Och det måste vara ett kretslopp som är anpassat utifrån dig, din kapacitet och dina behov. Ett kretslopp som gör ditt liv enklare, som ger dig trygghet och tydlighet. Och som du, om du belastar det hårt emellanåt, också vet hur du ska göra för att återställa. Det skulle kunna jämföras med att när vi ruckar vårt eget system genom att ge blod får järntabletter med oss hem. Det är inte farligt för oss att ge blod, men det är något vi gör med en högst kontrollerad regelbundenhet och med en kompensation i form av järntabletterna.

 

Ett väl fungerande kretslopp ger dig förutsättningarna att i nästa steg kunna utöva ett cirkulärt ledarskap. Ett ledarskap där du nyttjar allt som är du, hela dig. Som utgår från det som ger dig energi, det som du tycker är lustfyllt, meningsfullt och som du är bra på. Och där dina superkrafter framför allt består av förmågan att lyssna, vara närvarande och mycket tydlig – kring vad du står för och vart ni är på väg.

 

Om författaren

Frida Lundh har lång erfarenhet på ledande positioner inom internationella mediekoncerner och har bland annat varit försäljningsdirektör inom Schibsted-koncernen och vd för mediebyrån PHD. Hon är idag verksam som senior rådgivare på konsultbolaget Curamando och som utbildare och föreläsare.

Cirkulärt ledarskap : får förändring att hända och chefen att hålla

Läs mer om boken här

Vilken är din belöningsfilosofi?

Vid första påseendet är lönen ofta oproportionerligt viktig och antas få oss att göra det vi ska. Men när vi skrapar på ytan så är det annat som får människor att bidra och prestera. Som chef har du mycket att vinna på att börja i rätt ände, med de sociala och psykologiska behoven istället för med lönen.

 

När vi träffade medarbetare från ett stort svenskt industriföretag frågade vi vad som gjorde att de gick till jobbet. En av deltagarna räckte upp handen och sa ”Det är lönen som gör att jag går till jobbet. Jag skulle aldrig i livet jobba om jag inte fick någon lön.” Följdfrågan blev, ”när ni väl är på jobbet, vad får er att prestera då?” Svaren handlade om att få utvecklas, möjligheten att få bidra och att tillsammans med kollegorna skapa en verksamhet som levererade bra resultat.

 

Det vi menar är att du som chef ska skapa ett eget tankesätt kring hur du tillgodoser behoven hos dina medarbetare. Ett arbetssätt i vardagen som är belönande i sig.

 

I din belöningsfilosofi finns tre perspektiv du kan använda.

 

  1. De sociala belöningarna rör arbetsklimat och sammanhang. Här handlar det om samarbete och känsla för det gemensamma i din arbetsgrupp. Att tillsammans skapa en attraktiv bild av verksamheten som gör att medarbetarna vill gå till arbetet. Se till att regelbundet lösa problem tillsammans, prata om varför verksamheten finns och varför kunden ska välja er.
  1. De psykologiska belöningarna syftar till att tillfredsställa individens grundläggande, psykologiska behov. Den allra enklaste formen av psykologisk belöning är regelbunden återkoppling. Att få uppmärksamhet och bli sedd helt enkelt!
  1. När du utgår från dina medarbetares grundläggande behov och använder hela paletten av belöningar skapar du förutsättningar för uthålliga arbetsprestationer och kan använda de monetära belöningarna för att bekräfta det ni pratar om i vardagen. Uppmärksamma löpande de beteenden som leder verksamheten rätt. Lyft upp goda exempel i arbetsgruppen och belöna med lönesättningen.

 

/AnnCharlotte och Johan

 

Om författarna

AnnCharlotte Bretan och Johan Thesslin utbildar chefer på alla nivåer och i alla branscher i lönesättning och ledarskap. AnnCharlotte är ledarskapsutvecklare och löneexpert på Tidningen Chef. Johan är verksam som konsult och har mångårig erfarenhet av lönefrågan bland annat som chef, förhandlare och löneexpert.

Lön och motivation : chefens handbok för att belöna och utveckla medarbetare

Läs mer om boken här

Har ni mötesmani på ditt jobb?

En drömchef tillåter inte meningslösa möten utan prioriterar tiden på ett smartare sätt. Ändå är många och meningslösa möten en stor orsak till stress på jobbet. Det är som att vi tror att vi måste ha en massa möten för att verka proffsiga och kommunikativa. Att främja delaktighet är bra. Problemet är att alldeles för många möten är ogenomtänkta, ineffektiva och ibland faktiskt helt meningslösa. 

 

Men möten behöver inte leva sina egna liv – det är du och dina kollegor som bestämmer och sätter ramarna. Se till att prioritera och ha möten som för verksamheten eller gruppen i önskvärd riktning. Fråga dig/er och förmedla svaren:

 

  • Vad är syftet och målet med mötet?
  • Måste vi verkligen ha ett möte om detta just nu? Om inte – ställ in eller skicka information via mail eller en gruppchat.
  • Vilka måste faktiskt vara med på mötet och vilka kan få information via mejl?
  • Hur lång tid behöver mötet ta för att vi ska hinna det vi behöver? Det finns ingen lag som säger att möten måste vara en timme!
  • Vilken är den bästa tiden för mötet utifrån andra arbetsuppgifter?
  • Vilka frågor behöver vi prioritera på mötet?
  • Kan vi göra mötet på ett nytt kreativt sätt istället för att sitta och titta på powerpointbilder och lyssna på en person?
  • Vad behöver göras innan mötet för att det ska bli bra?
  • Vad förväntas deltagarna i mötet göra efteråt?

 

Om andra kallar dig till ett möte – fråga alltid om syfte och mål. Om den som kallat till mötet inte kan svara – ifrågasätt om du behöver vara med. Möten ska ge inspiration, öka engagemanget och driva jobbet framåt!

 

I boken Drömchef eller stressmakare? 9 vägar till hållbart ledarskap hittar du flera verktyg och checklistor för att få en mer lönsam, hälsosam och hållbar jobbvardag. Du får även mängder av tips och verktyg du kan använda direkt för att bli mindre stressade som chef och för att förebygga negativ stress hos din personal. Allt baserat på senaste forskningen inom neurovetenskap och psykologi.

 

/Maria Gerlofson coach, handledare och facilitator

 

Om författaren

Maria Gerlofson är journalist, ekonom, konsult och ledarcoach. Hon har tidigare skrivit boken Mod – stå upp för dig själv samt Coachboken tillsammans med Anja Lindberg. Hon har länge arbetat med och skrivit om ledarskap och psykologi i flera tidningar och magasin. Sedan 2012 driver hon företaget Act and Grow, som utvecklar individer, grupper och chefer. Maria är också bokredaktör för tidningen Chef.

Drömchef eller stressmakare - 9 vägar till hållbart ledarskap

 

Läs mer om boken här

Sida 4 av 22« Första...23456...1020...Sista »