I vårt arbete som organisationspsykologer möter vi ofta chefer och medarbetare som på olika sätt vill förändra eller utveckla något på sin arbetsplats. Idag finns en uppsjö av olika mer eller mindre komplicerade modeller för förändring och utveckling inom organisationer. Det är lätt att känna sig vilsen och översköljd av alla olika alternativ som erbjuds, även om många av dem kan vara goda verktyg för framgång. Var ska man börja?
Vår erfarenhet är att det finns en grundbult för utveckling som finns inbäddad i alla bra modeller för organisationsutveckling och som är mer vardagsnära och tillgänglig än man kan tro. Det handlar dels om betydelsen av att tydliggöra olika sammanhang på jobbet, dess mål och de roller som behövs i respektive sammanhang, dels om att träna oss i att skilja mellan roll och person. Får man klarhet i detta har man kommit en lång bit på väg.
Ofta underskattar vi hur mycket arbete som krävs för att en grupp människor ska få en gemensam tydlig bild av vad som ska göras, vad som är målet och vem som gör vad. Precis som i ett fotbollslag eller i en orkester behöver alla inblandade på arbetsplatsen vara klara över sitt gemensamma uppdrag och de olika individernas bidrag till detta.
Att skilja på roll och person handlar om att bli medveten om skillnaden mellan vår totala person och den version av oss själva som vi behöver plocka fram för att fungera bra i en specifik roll. Vilka sidor av oss behöver vara i förgrunden? Vad behöver vi utveckla eller hålla tillbaka för att fungera på bästa sätt i ett visst sammanhang?
Att skapa utrymme för att tydliggöra och reflektera kring dessa områden är en bra plats att börja på. Det är både en framgångsfaktor för verksamheten och en friskfaktor för den enskilda individen. Vi får utdelning i form av såväl effektivare verksamhet som smidigare samspel, minskad stress och ett mer avspänt arbetsklimat.
/Anna-Lena & och Paul Sundlin
Om författarna
Anna-Lena Sundlin och Paul Sundlin är leg. psykologer och organisationskonsulter. Båda författarna har lång erfarenhet av utvecklingsarbete i organisationer, med fokus på ledarskapsträning, grupprocesser och medarbetarskap. Tillsammans driver de företaget Sandahl Partners Gotland AB.
Share
Allt tyder på att 2018 blir kundfokusets år. På riktigt. Det har länge varit läpparnas bekännelse kring kundfokus, men i själva verket har fokus främst legat på försäljning. Alla verksamheter kräver försäljning, men säljfokus och kundfokus har olika väg dit. Säljfokus handlar om nästa affär och hur kunden kan övertygas om ett erbjudande, medan kundfokus handlar om att skapa förutsättningar för kunden att vilja välja företaget, varumärket eller produkten.
Tack vare framför allt digitalisering och den påverkan som denna nya infrastruktur har på både samhällen, individer och konsumentbeteendet, har kunden verkligen satt sig i förarsätet. Säljfokus har svårare att bära frukt. För att försäljning ska komma till stånd på ett effektivt sätt, blir kundfokus ett måste.
För att fokusera på kunden finns inga andra genvägar än att intressera sig för, undersöka och förstå kunden. Det mest effektiva för företaget är att förstå kundresan som konsumenten eller kunden gör i förhållande till det egna företaget, varumärket eller produkten. Utan omfattande insikter om både kunden och kundresan saknas möjlighet till verkligt kundfokus.
Att få ge ut boken Kundresan – din guide till hållbara kundrelationer just i början av 2018 känns därför helt rätt. Det är fantastiskt att kunna leverera en verklig guide på både strategisk och praktisk nivå i hur man tar sig an kundfokus på riktigt. Många vill göra det men vet inte hur. Andra känner att de måste. Det känns riktigt bra att få leverera en bok att hålla i handen på vägen mot den stora skillnaden – mot kundfokus på riktigt.
/Margareta Boström
Om författarna
Margareta Boström är expert inom konsumentbeteende och arbetar som affärsutvecklare och insightansvarig på en internationellt framgångsrik detaljhandelskedja. Hon har en bakgrund inom projektledning, butikskommunikation och marknadsföring både inom detaljhandeln, den akademiska världen och itbranschen.
Stefan Friberg har lång erfarenhet av försäljning, företagande och entreprenörskap. Han driver en konsultverksamhet med fokus på att få företag att tänka tillsammans med kunden i sina service- och försäljningsintensiva processer.
Share
Vill du vara en drömchef eller en stressmakare?
De flesta chefer vill självklart inte göra så att medarbetarna blir utmattade. Samtidigt är det lätt hänt att bli en stressmakare, även om du har goda föresatser och vill väl.
Arbetslivet har blivit allt mer slimmat och effektiviserat, samtidigt som antalet sjukskrivningar för utmattning och psykisk ohälsa ökat dramatiskt. Till alla chefsuppgifter som lagts till på senare år, har nu chefer även fått ett större ansvar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö och förebygga stress hos sig själva och andra.
Negativ stress hämmar utvecklingen, både hos individer och organisationer. Stressade människor är varken produktiva, engagerade eller nydanande. De kämpar för att hålla näsan ovanför vattenytan och att göra vad som krävs för att verksamheten ska fungera från dag till dag.
Bristande ledarskap har angetts av arbetsmiljöverket som en viktig faktor för medarbetarnas hälsa. Vi vet alla att ett gott ledarskap förebygger stress och ger medarbetare som är engagerade, produktiva och hållbara. Men ofta är även chefer stressade och hinner inte vara de goda ledare de vill vara. Möten, mejl, telefon och administration tar mycket kraft och tid. Ofta är cheferna mer stressade än medarbetarna. Kraven känns tyngre än förmågan att möta dem.
De nio vägarna till hållbart ledarskap är bland annat att vara tydliga med mål, arbetstider och förväntningar, ge mycket konkret positiv feedback, ha reflekterande pauser och skapa kreativa bejakande team. Med hjälp av de nio vägarna kan du skapa en god arbetsmiljö där alla mår bra, inklusive du själv, och där ni når era mål med verksamheten utan att rusa in i väggen.
/Maria Gerlofson
Om författaren
Maria Gerlofson är journalist, ekonom, konsult och ledarcoach. Hon har tidigare skrivit boken Mod – stå upp för dig själv samt Coachboken tillsammans med Anja Lindberg. Hon har länge arbetat med och skrivit om ledarskap och psykologi i flera tidningar och magasin. Sedan 2012 driver hon företaget Act and Grow, som utvecklar individer, grupper och chefer. Maria är också bokredaktör för tidningen Chef.
Share
”Jag behöver inte ha utvecklingssamtal med mina medarbetare, vi pratar ändå varje dag”, sa chefen på företaget där jag hade mitt senaste uppdrag. Jaha, tänkte jag och frågade: "Hur sätter ni era mål och hur vet ni när ni faktiskt är i mål? Hur arbetar ni med rollfördelning, processer och återkoppling?" Jag fick aldrig något svar.
Så här funkar det på många arbetsplatser runtom i landet, kanske runt om i världen för den delen. I vissa branscher i större utsträckning än i andra. Ofta handlar det om okunskap, att man inte ser tydliga effekter av genomfört arbete eller att man inte har tålamod att se vilket värde en noggrann planering och strategi faktiskt genererar. Då är det inte konstigt att medarbetare tappar motivation, engagemang och lust när man inte kan märka någon tydlig skillnad.
Att arbeta med mål, som är det centrala syftet med utvecklingssamtal, är ett långsiktigt och ibland omotiverande arbete. För ofta vill man se resultat på en gång.
Därför är det viktigt att skapa mål på olika nivåer. Mål på kort sikt och mål på lång sikt. Övergripande mål som bryts ner till greppbara delmål. En utmärkt plattform att använda sig av vid målarbete, är just utvecklingssamtalet och dess funktion som verksamhetsmässigt styrinstrument.
När man arbetar med mål kan man aldrig släppa blicken från företagets övergripande mål. Men ofta är dessa så pass omfattande att det blir omöjligt för den enskilde medarbetaren att förstå sin roll i målarbetet och förstå vad den egna arbetsinsatsen faktiskt bidrar till.
Som chef har du därför en viktig uppgift – att på ett enkelt och tydligt sätt visa på syfte, funktion och mål och det görs lämpligen under ett utvecklingssamtal.
Ofta sker dessa samtal på årlig basis. Räcker verkligen det? Hur vet ni då att målen ni satt är relevanta? Nej, ett utvecklingssamtal per år är på tok för lite. Vissa företag har utvecklingssamtal så ofta som en gång i månaden. Det vill jag slå ett slag för.
/Sara Roos
Om författaren
Sara Roos har en bakgrund som konsult inom hotell- och restaurangbranschen. Hennes fokus har legat på strategi, styrning och förändringsarbete samt på hur individer och organisationer hanterar oförutsedda störningar. Målstyrning genom utvecklingssamtal är hennes första bok i ämnet. Sara är idag verksam inom yrkeshögskolan med inriktning mot affärsutveckling och kvalitetsarbete.
Målstyrning genom utvecklingssamtal
Share
Mobbning och kränkningar är ganska vanligt och ingen del av arbetslivet är helt befriat från det. Den senaste tidens uppmärksamhet kring omfattningen av sexuella trakasserier har chockat många av oss. Hur diskussionen än går så är uppvaknandet viktigt! Arbetsplatsen får inte vara en arena för mobbning och kränkningar. Vi vill inte tro att det förekommer, men långsamt har det gått upp för oss att även mogna vuxna människor kan plåga och kränka varandra. Ålder är inte ett hinder för att mobba någon eller sexuellt trakassera en medarbetare, praktikant eller kollega. Inte heller lång utbildning vaccinerar oss mot elakheter och garanterar inte att vi inte trampar över någon medmänniskas gränser och därmed riskerar att skada henne eller honom.
Men vad ska du som chef göra? Du trodde inte det förekom på din enhet, på din arbetsplats, bland dina medarbetare – och så upptäcker du kanske att det faktiskt händer just där. Och du är ansvarig för att hantera situationen.
Håll huvudet kallt!!!
Låt dig inte dras med i fördömande eller upprördhet och gå inte i vildsint försvar och kom inte med motanklagelser. Din uppgift är att ta reda på fakta, att om möjligt utreda vad som hänt, att reparera skadorna och försöka se till att det inte händer igen!
Om det som hänt är rent utav brottsligt måste du agera utifrån det. Men om situationen är oklar, vilket den vanligen är, måste du inte dra igång hela batteriet av åtgärder direkt. Intervjua, lyssna, jämför berättelser och fundera. Ta hjälp av andra kloka människor. Tänk på att dina medarbetare måste kunna fungera under tiden och att de även i framtiden måste kunna se varandra i ögonen, samarbeta och känna sig trygga.
/Jehoshua Kaufman
Om författaren
Jehoshua Kaufman är leg psykolog och VD på företagen Mental Tool Box och Malmö Familjekonsulter. Han har tidigare skrivit två böcker, senast I huvudet på en chef, tillsammans med Richard Hagtorn.
Share