Ledarskap

Vad är det som gör att män för det mesta hamnar i toppen och tar ledningen i företag och verksamheter? Trots att utbudet av kvinnor med konkurrenskraftig kompetens stadigt ökar, så envisas dessa mönster med att återuppstå. Hur påverkar detta företagens innovationskraft, och vad innebär det för Sveriges konkurrenskraft?

I boken Genusmedvetet ledarskap, berättar vi om ett antal företags framgångsrika resa från ickefråga till tillväxtfråga. Där exempelvis Ericssonfabriken i Hudiksvall genom sitt jämställdhetsarbete synliggjort normer som hämmat verksamheten. Resultatet är ökad effektivitet och en attraktivare arbetsplatskultur. 

Vi kan kalla honom för Gunnar.
Det var nämligen vad han hette. Gunnar var många saker, men trevlig var inte en av dem. Däremot var han matematiklärare av den klassiska skolan väl bevandrad inom sitt område. Han stod vid katedern och mässade med pekpinnen i ett stadigt grepp och mungiporna pekandes neråt. Han predikade något för oss och pekade sen på mig med pekpinnen. “Förstår du Linus?”.
“ehm, ja” nickade jag till svar.
“Bra då förstår alla andra också”.

”Jag är dum.”
”Jag vet ingenting.”
”Vad jag kan göra är inte värt någonting.”
”Jag förtjänar inte att ha framgång.”

Dessa är bara några av de lögner mina klienter i individuell utveckling har som mantra. Det verkar onödigt dumt då det bör noteras att dessa personer bevisligen ligger bland de 3% mest begåvade. Den sista kan även undertecknad skriva under på. Det finns nästan ingen gräns för de negativa föreställningar vi slår oss i huvudet med. Men det värsta är att vi varje dag använder vår energi för att övertyga oss själva och andra att dessa lögner är rena sanningen – och ännu värre: Det blir en självuppfyllande profetia som så småningom blir sann. Eftersom vi blir vad vi tycker.