Kunskap om personliga lärstilar underlättar kommunikation och ledarskap – vilken lärstil har du?

En lärstil, även kallad intelligens, är hur en person lär nytt, tar in kunskap och information samt bearbetar denna information. I nya situationer och i förändringar samt när mål ska nås och arbete effektiviseras, är detta en hjälpande ”nyckel” att känna till. Dels för personen som lär, bearbetar information och jobbar mot ett mål, dels för de som samarbetar med och leder personen.

En persons lärstilar, vi har fler än en, påverkar hans eller hennes kommunikation och ledarskap. Är du musikalisk, analytisk, social, visuell eller kanske introvert? Oavsett så finns din lärstil med i din kommunikationsstil och därmed när du tar emot och ger information samt när du hanterar förändringar och lär dig nytt. För många är lärstilarna delvis eller helt omedvetna. När du lär dig mer om din egen lärstil ökar din självkännedom och förmåga att leda och kommunicera med andra människor. Du kan även bättre förstå dina medarbetare, kollegor, kunder och chefer. När du är observant på andras lärstilar stärks och effektiviseras din kommunikation och ditt ledarskap.

Read More

Den här boken borde min chef läsa!

Reaktionen är vanlig när jag visar boken ”Livbåt för ledare – en guide till coaching i företag”. Vad är det de vill att cheferna ska lära sig? ”Vägen till studenternas jobb går via hjärtat” läser jag i en bilaga till dagens (10/6) SvD. Det är inte bara studenter som resonerar så! Efter att ha coachat både chefer och medarbetare under många år har en enhetlig bild trätt fram. Medarbetare vill arbeta i organisationer där inte bara hjärnan utan också hjärtat får plats. De vill arbeta i organisationer med värderingar som de kan vara stolta över.

Read More

Det goda bemötandet

Förra blogginlägget handlade om dålig stämning på arbetsplatsen. Vi går nu vidare och resonerar kring hur man kan hantera detta – det goda bemötandet. Tidigare har vi konstaterat att det är viktigt att alla vet vad de skall göra, vem de skall rapportera till och vad de skall rapportera. Alla bör ha ett uppdrag formulerat för företagets totala utveckling om arbetet skall kännas meningsfullt. Framför allt skall man ha mycket att göra, då har man inte tid att bräka.

Chefernas egna beteenden är en viktig signal, de måste föregå med gott exempel i varje detalj, hela tiden. Om de gör sitt jobb rätt är de synliga i organisationen och kommer då att stöta på brister i bemötandet. Varje gång de stöter på sådana brister måste de agera och ge feedback till de som behöver det.

Read More

Dålig stämning på arbetsplatsen?

Tyvärr, det förekommer i de bästa familjer. Hur ska du som chef agera? Om stämningen är dålig brukar jag säga att det beror på att folk har för lite att göra. Med det menar jag att de inte hittar någon riktigt motiverande meningsfullhet med det som de förväntas göra. Detta är nämligen förvånansvärt ofta höljt i dunkel. Men att skapa rollbeskrivningar kan vara ett sätt att gå framåt.

Från arbetsbeskrivning till rollbeskrivning

Gamla tiders arbetsbeskrivningar är oftast helt värdelösa dokument som ingen läser. Det är tragiskt för man måste ju rimligen veta vad man ska göra.

Detta måste alla ha koll på:

  • Uppdrag (Vad är det jag ska utveckla, något utöver det dagliga operativa?)
  • Rapportväg (Vem är det jag rapporterar till?)
  • Rapportinnehåll (Vad är det jag ska rapportera? Jo, Uppdraget så klart)
  • Mål (Mätbara och tidsatta)
  • Viktiga arbetsuppgifter (Nyckelarbetsuppgifter, SKALL-uppgifter)
  • Ansvar & Befogenheter (Exakt vilka befogenheter har jag? Om du inte har befogenheter kan du inte heller ha ansvar)

Enklast är att sammanställa dessa punkter i ett dokument som kallas Rollbeskrivning. Det tar inte särskilt lång tid att göra och vinsterna med att få klarhet kring detta är självklara.

Rickard Hagtorn, rickard@stratu.nu; Jehoshua Kaufman, jkaufman@bemce.se

Är du intresserad av att läsa mer om boken ”I huvudet på en Chef” eller köpa den? Besök Libershop.se

zp8497586rq

Två på chefsposten – katastrof eller succé?

Mycket av det man tar för givet kan ses med andra ögon. Det gäller inte minst frågor kring ledarskap där det finns många förutfattade meningar och fördomar. Ledarskap vilar i dagens organisationer på en föreställning om att en chefsposition bör tillsättas med en enda ansvarig person. Den föreställningen bygger på tron att ledarskap som utförs av en enda person också är ett välfungerande och ansvarstagande ledarskap. Men i arbetslivet är det tvärtom allmänt känt att ledarskap ofta inte leder till önskat resultat och att chefers utövande av ledarskap är förknippat med en rad svårigheter.

Delat ledarskap är ett exempel på att ledarskap kan organiseras annorlunda, mer kollektivt. Med delat ledarskap avses ett ledarskap som är kollektivt genom att det utövas av två eller flera personer tillsammans, i uppdelad eller gemensam form.

Samledarskap är en av flera olika former av delat ledarskap och bygger på andra principer än tanken om att som singelchef delegera uppgifter. I samledarskap gäller likställdhet i organisationshierarkin, gemensamt ansvar och gemensamma arbetsuppgifter, såväl formellt som i praktiken. Det innebär att två chefer innehar chefsuppdraget tillsammans och sa

mleder sin enhet.

Read More

Är entreprenörskap medfött eller något man kan lära sig?

Jag har jobbat nära två extrema entreprenörer i 12 år och fick under den tiden lust att studera dem närmare. Vad var deras drivkraft? Vad var det som gjorde att de alltid hade sådan energi för det de gjorde? Så att de fick oss andra att bli lika entusiastiska. Var deras egenskaper medfödda eller något de hade lärt sig under resans gång? För att förstå Stadiumbröderna Ulf och Bo (Bobo) Eklöf bättre, letade jag både i och utanför deras sfär. Vad är utmärkande för en entreprenör i allmänhet och gäller det även för bröderna Eklöf? Det här är en del av vad jag kom fram till.

Ett barns naturliga nyfikenhet, vilja att pröva och experimentera sig fram, lära av misstag och sedan glömma dem, är egenskaper som finns kvar hos en entreprenör, medan andra har tappat dem. Det menar Bengt Johannisson som är professor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet/Jönköpings högskola. Johannisson har studerat familjeföretag och entreprenörskap i trettiofem år.

– En annan utmärkande förmåga hos entreprenörer är att de tror på sig själva. De är övertygade om att även om det går fel en eller flera gånger, så går det bra nästa. De är otroligt optimistiska, säger han.

Men entreprenörskapet behöver också kultiveras och odlas fram. Därför har familjen och uppväxtmiljön stor betydelse. Här formas  de värderingar som entreprenören får med sig resten av livet.  Johannisson menar att entreprenörskapet verkar trivas bäst i familjeföretag. Det blir en livsform och där finns ett känslomässigt engagemang och ansvarstagande som involverar alla i familjen

Read More
Sida 17 av 22« Första...10...1516171819...Sista »