Chefer är inte längre att lita på

Ledarskap, affärsutveckling och sättet att organisera verksamheter är i snabb förändring. Att luta sig mot auktoriteter, branschlogik eller historik duger inte när vi utmanas av digitala startups. Det kan fungera i sammanhang där förändring kan förutses men då tempot i utvecklingen ökar måste vi kontinuerligt ompröva våra ståndpunkter. Och när konkurrenter erbjuder helt nya lösningar på våra kunders problem står vi där med powerpoints, excelark och föråldrade affärsmodeller.

 

Digital transformation

 

Läs mer om boken här

I en digital värld är det inte självklart att intellektuella argument eller kalkyler har samma betydelse som tidigare. Erfarenheter, upplevelser och kundinsikter är viktigare som beslutsunderlag. Att tvivla, vara nyfiken, ta små steg i taget och att våga prova sig fram är nya ingredienser i modernt ledar-skap. Det nya guldet är talanger med en ”learnability”, en förmåga att ständigt lära nytt.

När mogna bolag utmanas av unga digitala entreprenörer behöver ledarskap, organisation och pro-cesser förändras. Företag behöver vara snabba, flexibla och målmedvetna för att dra fördel av de nya förutsättningar som digitaliseringen för med sig. Grunden för det är att visa ett mycket större intresse för kundernas behov och situation, än vad som är vanligt. Att vara lösningen på kundernas problem måste vara företagens mantra i jakten på nya digitala affärer.

I samband med att jag skrev min bok gjorde jag många intervjuer med företagsledare om hur de jobbar med digital affärsutveckling. En av dem inledde samtalet med att säga: ”det är inte säkert att jag står för det jag nu säger om ett halvår”. Det är ett förhållningssätt som fler ledare bör ta efter, när digitaliseringen förändrar allt. I framtiden får vi vänja oss vid att ledarna inte står för sina ord.

Om författaren

Patrik Widlund är ekonom med lång erfarenhet av företagsledning inom mediebranschen samt styrelseledamot hos företag i flera olika branscher. Han driver idag egen konsultverksamhet med inriktning på strategi, affärsutveckling och kundinsikt. Bland uppdragen finns företag inom IT, energi, media, finans, e-handel, handel och utbildning.

Hur en hotellkedja skapade sin blå ocean

utdrag ur boken Blue Ocean Shift

”Om det över huvud taget finns en röd ocean, så är det hotellbranschen. Den är rödare än röd”, sade Michael Levie som är en av grundarna till hotellkedjan CitizenM. Fyrstjärniga hotell erbjuder i stort sett fyra femtedelar av vad de femstjärniga erbjuder. Trestjärniga erbjuder tre fjärdedelar jämfört med de fyrstjärniga, och så vidare ner till de enstjärniga hotellen som erbjuder ungefär hälften jämfört med de tvåstjärniga. Alla konkurrerar alltså i stort sett med samma faktorer, bara mer eller mindre av dem. ”I den här branschen tror folk att de gjort något innovativt om de målat väggarna i en ny färg eller lagt en annan sorts chokladbit på kudden”, sade Michael Levie.

 

Mot den här bakgrunden beslöt Michael och Rattan Chadha, vd, delägare och största investerare i CitizenM, år 2007 att skapa en ny värdekurva för att fånga upp ett helt nytt kundunderlag bland människor som reser ofta, mobile citizens, oavsett om de reser i jobbet, för att shoppa en helg eller för att utforska nya platser. De här båda entreprenörerna var nya i hotellbranschen och ville skapa en blå ocean med en ny typ av hotellkedja. Rattan, Michael och deras team upptäckte att den här typen av resenärer ofta övernattade på antingen trestjärniga hotell eller lyxhotell. Eftersom de hade en känsla av att det var möjligt att skapa en blå ocean för dessa två strategiska grupper (väg två) ville de undersöka varför resenärerna valde lyxhotell framför trestjärniga och vice versa. När de hade gjort detta började de förstå.

/…/

Kort sagt visade det sig, trots alla de faktorer som hotellbranschen konkurrerar med och rankar sin standard efter, att det bara var tre faktorer som framstod som avgörande för varför de regelbundna resenärerna tog in på femstjärniga hotell i stället för på dem med tre stjärnor: den totala känslan av lyx och skönhet som de upplevde där, den lyxiga sovmiljön och hotellets fördelaktiga läge. När teamet sedan undersökte varför människor valde trestjärniga hotell framför femstjärniga, så framstod priset som den vanligaste faktorn, följd av en annan: Femstjärniga hotell kändes ofta för formella och pretentiösa. ”Det känns för stelt. Som att man måste klä sig och bete sig på ett visst sätt för att passa in. De känns för ’fina’ och inte tillräckligt avslappnade för mig.”

 

För att förvandla de här insikterna till tydliga åtgärder och en konkret strategi tog teamet sig an uppgiften att översätta dem till specifika faktorer att eliminera, minska, öka och skapa. När de gjorde det, började de urskilja flera intressanta mönster. Till exempel tyckte varken gästerna på de femstjärniga eller gästerna på de trestjärniga hotellen att receptionsdisken, bokningsservice, bagagebärare eller dörrvakter var avgörande för deras val av hotell. Teamet insåg att receptionsdisken inte tillförde värde till kunderna – den fanns där för hotellets egen skull för att administrera in- och utcheckning och betalning. Personal som bar upp väskorna var inte heller nödvändig för de frekventa resenärerna som oftast bara hade en liten väska med sig – ibland var det till och med ett irritationsmoment. Vad gällde tjänster för tips, råd och bokningar, så var de här resenärerna oftast tekniskt kunniga och föredrog hellre att själva söka information om restauranger och sevärdheter.

/…/

År 2008 öppnade CitizenM sitt första hotell vid flygplatsen Schiphol i Amsterdam och öppnade därmed också en helt ny marknad av prisvärd lyx för frekventa resenärer. Kort därefter började de också öppna hotell i storstäder som London, Paris och New York. Betänk följande: Deras hotell får högsta gästbetyg i hotellbranschen, vilket placerar dem i kategorierna ”sagolikt” och ”utmärkt” på samma nivå som femstjärniga hotell. Ändå är prissättningen sådan att även kunder från trestjärniga hotell har råd att bo där. Resultatet är en beläggningsnivå på 90 procent genom hela hotellkedjan, en nivå som ligger så mycket som 80 procent över genomsnittet i branschen. När det gäller kostnader så är den totala kostnaden per rum ungefär 40 procent lägre än hos ett genomsnittligt fyrstjärnigt hotell, och personalkostnaden är bara 50 procent jämfört med branschen i övrigt. CitizenM överträffar alla traditionella aktörer med en lönsamhet per kvadratmeter som är ungefär det dubbla mot vad jämförbara exklusiva hotell kan redovisa. Idag expanderar CitizenM ytterligare i fler av världens storstäder. ”Snyggt, high-tech och billigt”, ”revolution över en natt” och ”en form av religion” är några av de hyllningsord som media har öst över CitizenM:s blå ocean.

 

Om författarna

W. Chan Kim och Renée Mauborgne är professorer i strategi vid Insead, som gång på gång rankats som en av världens bästa handelshögskolor, och direktörer vid Insead Blue Ocean Strategy Institute i Fontainebleau i Frankrike. De är ledamöter i World Economic Forum och är omnämnda som världens bästa handelshögskoleprofessorer av MBA Rankings. Kim är rådgivare för EU och för ett flertal enskilda länder. Mauborgne har varit ledamot i president Barack Obamas rådgivande kommitté för HBCUs (Historically Black Colleges and Universities) under Obamas två mandatperioder. De är rådgivare och konsulter och föreläser för regeringar och företag världen över, och de har publicerat oräkneliga bästsäljande artiklar.

Blue Ocean Shift

 

Läs mer om boken här

Redaktionell metod – en vitamininjektion för kommunikationen

Hösten är lite av yrkeslivets nyår – ett bra tillfälle att se över hur man arbetar, dra igång förbättringar och starta om. Jag är helt säker på att många marknads- och kommunikationsavdelningar just nu ägnar en hel del tankemöda åt hur man under hösten ska kunna skapa bra innehåll i sina digitala kanaler, med följarna och sin publik som utgångspunkt. Men behovet av inspiration och stöd är stort.

 

Kommunikation har aldrig så mycket som nu handlat om att bli vald av publiken; att förmedla något som följarna har intresse och glädje av. Ett effektivt sätt att åstadkomma det är att behärska det redaktionella hantverket, så som att nyhetsvärdera, hitta rätt vinklar och på ett flyhänt sätt förmedla starka berättelser. Den redaktionella metoden, sedan länge praktiserad av journalister och mediehus, är oöverträffad när det gäller att snabbt komma till kommunikationens kärna och förstå sin publik.

 

Med min bok ”Följarna först – redaktionell metod för kommunikatörer” vill jag på ett konkret sätt visa hur redaktionellt arbete kan byggas upp och upprätthållas på en kommunikationsavdelning. Men också understryka vilken arbetsglädje och effektivitet det redaktionella arbetssättet kan skapa.

 

Många står i startgroparna och är nyfikna på redaktionell kommunikation. Låt NU vara tillfället när det händer på riktigt.

 

/Staffan Ekengren

 

Om författaren

Staffan Ekengren är en erfaren ledare och föreläsare inom redaktionell kommunikation. Som chef för Scania Newsdesk har han byggt upp en av Sveriges mest uppmärksammade och framgångsrika inhouseredaktioner. Staffan Ekengren har tidigare arbetat som journalist och redaktör inom både dagspress och radio, samt varit presschef på ICA-gruppen.

Följarna först

 

Läs mer om boken här

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Arbetsmiljön omfattar inte bara fysiskt arbete utan även psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljön på arbetsplatsen styrs av lagar och regler. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön även om arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation. I stora företag kan ställföreträdare, chefer och skyddsombud också ha ansvar för arbetsmiljön men det är arbetsgivaren och dess representant som har huvudansvaret för arbetsmiljön och att regler och föreskrifter om arbetsmiljö följs. Ansvar för arbetsmiljön kan i många fall delegeras. Eventuella oklarheter vid delegeringen gör att ansvaret faller tillbaka på arbetsgivaren eller den som delegerat ansvaret.

 

Arbetsgivaren ska som en del i detta arbeta med förebyggande åtgärder. Detta för att se till så att arbetstagarna inte råkar ut för någon olycka eller skadas på annat sätt i arbetet. Utöver arbetsmiljöansvaret kan straffansvar uppkomma för den som anses ansvarig efter det att en olycka inträffat. Det är därför viktigt att som arbetsgivare känna till vilka arbetsmiljörättsliga lagar och regler som ska följas samt hur arbetsgivaren ska agera om arbetsmiljön inte är tillfredsställande. 

 

Den bästa arbetsmiljön uppnås genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Boken ger konkreta råd i olika situationer. Allt i syfte att förmedla kunskap om hur arbetsgivare och chefer ska agera för att göra rätt!

/Louise

 

Om författaren

Louise D'Oliwa är advokat och driver Advokatbyrån D’Oliwa. Louise företräder såväl arbetsgivare som arbetstagare i olika arbetsrättsliga situationer vid till exempel förhandlingar och tvister. Louise har även mångårig erfarenhet som utbildare inom arbetsrätt.

Arbetsmiljö i praktiken - Handbok för chefer

 

Läs mer om boken här

Elefanten i rummet – en kraft att räkna med

Så tänker jag och bokar ännu en biljett till djungeln. Nyfiken på metaforen ”elefanten i rummet” ger jag mig av för att möta en på riktigt. Även denna gång är jag övertygad om att besöket i det vilda kommer att göra mig till en bättre människa, ledarcoach och författare. Jag har siktet inställt på samarbeten – och ska nu studera världens största lagspelare.

 

Vi människor är sociala varelser med en medfödd vilja att tillhöra grupper och att hjälpas åt. Det är bra eftersom vår tids utmaningar och snabba förändringar kräver att vi samarbetar. Vi har däremot inte någon nedärvd, färdig kunskap om hur man bygger hållbara team och framgångsrika arbetsgrupper, även om många verkar tro det. Att fördjupa relationer och skapa lyckade samarbeten är något vi måste lära oss. Inte minst behöver vi träning i att belysa elefanterna i rummet.

 

När vi säger att vi har en elefant i rummet menar vi sällan att det är just så. Vi menar att det pågår något viktigt mellan människor, något som påverkar oss starkt men som vi inte pratar om. Ibland för att vi inte ser elefanten, kanske för att vi inte förstår den men oftast för att vi inte vet vad vi ska göra med den. Det är oerhört belastande att blunda för en elefant i rummet. Det gör människor osäkra, utmattade, mindre kreativa och samarbetsviljan sjunker. Framgångsrikt ledarskap handlar därför till stor del om att identifiera ”elefanterna i rummet”, de stora krafterna mellan människor som annars står i vägen för både framgång, hälsa och utveckling.

 

Om vi lär oss hantera elefanten i rummet istället för att bara reagera på den skapas elefanteffekter. Stora märkbara förändringar i rummet. De är inte alltid enkla och konforma, men de banar väg för något nytt. Se bara på vad som hände när #Metoo-elefanten fick ord och utrymme.

 

Under min resa i det vilda upplever jag elefanteffekter på nära håll. Jag lär mig om vikten av ramar och tillit, och om hur man bygger teamkänsla över gränser. I min nya bok Elefanteffekten – för djupare relationer, starkare team och lyckade samarbeten bjuder jag med dig på den resan och presenterar dig för de åtta vanligaste elefanterna i rummet. Jag belyser vad forskningen säger och tränar dig att se och hantera de vanligaste utmaningarna för samarbeten i en föränderlig tid.

 

Elefanten i rummet är inte något vi kan eller bör undvika. Den är en kraft att räkna med. Att skapa elefanteffekter är vad framtidens ledarskap behöver handla om.

 

Cecilia Duberg / The Bwindi Impenetrable Forest, Uganda

 

Om författaren

Cecilia Duberg är legitimerad psykolog, specialiserad i hälsopsykologi, ledarskap och mental träning. Hon har arbetat med vetenskapliga metoder ur flera perspektiv: som forskarassistent, universitetslärare, terapeut, rekryterare, ledarskapscoach, teamutvecklare och mental tränare. Lejonagendan är hennes debutbok. 

Elefanteffekten

 

Läs mer om boken här

Bakom masken på författarna till Harder, Better, Faster, Stronger

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På Högbergsgatan i Stockholm står två karaktärer, iklädda kostym och hästhuvuden, vid en ljussignal. Den ena är Erik Ringertz, den andra är jag. Vi är i färd med att spela in den sista av sex filmer som ska gestalta budskapet i vår bok Harder, Better, Faster, Stronger. Boken handlar om den organiska ledarskapstanke som genomsyrar Netlight, det konsultbolag som Erik är vd för.

”Ett bärande tema i boken är att ifrågasätta de normer som styr oss idag. För att förändra ledarskap från grunden måste vi först gå till botten med varför vi egentligen gör som vi gör”, säger Erik och förklarar att scenen som vi just nu spelar in, med bilen som väntar vid ett rödljus som aldrig slår om, är en metafor för detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hästar i samspråk. Hästhuvudena symboliserar Netlight, men är också en hommage till det franska bandet Daft Punk, som aldrig uppträder utan robotmasker och vars låt Harder, Better, Faster, Stronger har gett namn till boken. Foto: Sandra Wiaderny

 

Men hästhuvudena då?

”Netlight har under många år och genom många personer utvecklat en egen identitet och den har förkroppsligats av en häst. Att ge det gemensamma ett ansikte beskrivs närmare i boken. Men för att understryka det i vårt författarskap har vi iklätt oss hästmasker, vi är Erik och Fredrik, men vi är också Netlight”, säger Erik.

Ansvarig för filmerna är regissören och Netlight-vännen Paul Jerndal. Han ger oss överdrivet  mycket beröm för vår amatörmässiga skådespelarinsats.

”Att få göra hästen levande med mänsklig kropp är ett lustfyllt och utmanande sätt att berätta de små historierna på”, säger han.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fredrik Emdén får instruktioner av regissör Paul Jerndal. Foto: Sandra Wiaderny

 

Bokens innehåll, till exempel att utmana det mekaniska, att inte sträva efter att vinna, om graffiti som nätverksorganisationens perfekta metafor, speglas i filmerna.

”Mod, lekfullhet, lust och såklart humor är underbara komponenter att få skapa med. Författarna innehar dessa och då blir också filmerna i samma anda”, säger Paul.

Håll utkik efter filmerna på Liber Managements facebooksida!

/Fredrik

 

Om författarna

Erik Ringertz är vd för IT-konsultföretaget Netlight. Han har uppmärksammats för sina visioner om ett mer humant och naturligt sätt att driva företag och har bland annat fått utmärkelsen Årets chef (2014) och Årets vd (2016).

Fredrik Emdén är journalist och författare med inriktning mot ledarskap och organisationsutveckling.

Harder, better, faster, stronger

 

Läs mer om boken här

Sida 7 av 8« Första...45678