Förändring

Artificiell intelligens – din digitala kompanjon

AI / Arbete / Digitalisering / Förändring  av Redaktionen

Den mest omvälvande tekniken det här århundradet kommer att vara artificiell intelligens (AI). Tekniken kommer att bli vår digitala kompanjon och vi kommer att arbeta sida vid sida. Det säger Peter Siljerud, författare till boken AI för offentlig sektor: Insikter, inspiration och möjligheter. Här berättar han om möjligheterna med AI och varför vi måste förstå tekniken åtminstone på en grundläggande nivå.

Vad skulle du säga är AI:s främsta styrka?
Det mest fantastiska med AI är att det är användbart inom så många olika områden. Det kan identifiera benbrott på röntgenbilder, generera fantasifulla texter eller analysera en CV från en jobbsökande. Vi kommer att se AI appliceras inom vitt skilda områden och branscher.

Det som är viktigt att veta är att AI bygger sin intelligens på historiska data. I och med det kan man inte säga att AI är nyskapande. Ska man till exempel använda AI för att skriva en jobbannons där man vill nå andra sökanden än de man brukar nå, då behöver man ge AI annan data än sina gamla annonser att basera den nya annonsen på.

Vad behöver jag göra för att hänga med i utvecklingen?
Bristen på AI-kompetens är just nu det största hindret för ett bredare införande av tekniken. Man måste öka sin kompetens om såväl möjligheterna som de utmaningar det innebär. Alla behöver inte bli djupt tekniskt kunniga, men en ökad generell kunskap är en bra grund för att skapa en större delaktighet på arbetsplatsen. En bra grund hjälper också till för att få uppslag på nya användningsområden!

Behöver jag vara orolig för att AI ska ta mitt arbete?
Den nya AI-baserade tekniken kan innebära att vissa arbeten inte behöver utföras av människor längre. Men samtidigt kommer andra typer av arbeten och tjänster att utvecklas. Tänk bara på när maskiner och teknik kom in i jordbruket. Det innebar att arbetet som bonde förändrades och att inte heller lika många människor behövdes i jordbruket. Den förändringen ser jag som positiv med tanke på att arbetet kunde vara ganska slitsamt.

Har du några exempel där man använt AI på ett effektivt sätt?
I boken studerar vi föregångare som på olika sätt har dragit nytta av AI för att utveckla sin verksamhet. Riksarkivet arbetar till exempel med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera deras stora flöden av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Hur ska man förhålla sig som ledare när det kommer till AI?
Dagens ledare behöver motivera för sina anställda varför man för in ny teknik och på ett pedagogiskt sätt förmedla hur det kommer att förändra arbetsuppgifterna. Inom de närmaste åren kommer AI att vara förstärkande snarare än ersättande. Vi människor kan slippa en del rutinmässiga och möjligen tråkiga uppgifter och kan frigöra tid till mer kreativa och stimulerande arbetsuppgifter.

Som det ser ut nu så kommer AI att införas gradvis inom olika sektorer och nischer. I och med det kommer ständiga förbättringar och uppgraderingar att bli ett normaltillstånd. Som chef behöver du bli förändringsledare med kommunikativ fingertoppskänsla och de anställda behöver acceptera att arbetet över tid förändras.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken
Post tags

Arbete / Digitalisering / Förändring  av Redaktionen

AI är den största tekniska omställningen för offentlig sektor

Efter 20 år som trendspanare och framtidsanalytiker vågar jag påstå att AI kommer att bli den mest omvälvande tekniken under detta århundrade. Det är ett område som utvecklas så snabbt, att den som inte följer forskningsfronten har svårt att förstå i vilken oerhörd hastighet utvecklingen faktiskt sker. Precis som maskiner automatiserade många manuella arbetsuppgifter förra århundradet, kommer AI att ersätta många arbetsuppgifter som kräver tankearbete och beslutsfattande. För offentlig sektor kommer detta paradigmskifte att innebära en enorm omställning.

I motsats till vad många tror måste man inte vara ett stort IT-bolag för att dra nytta av AI. Man behöver inte anställa hundratals dataingenjörer och investera miljontals kronor i infrastruktur. Vad man däremot behöver är en djupare förståelse för vad AI innebär och hur man kan dra nytta av tekniken. Att fördjupa sin kunskap är det första steget för att starta sin AI-resa.

I boken AI i offentlig sektor studerar vi föregångare som på olika sätt drar nytta av AI för att utveckla verksamheten. Det kan handla om effektiviseringar, kvalitetsförbättringar eller i många fall nya helt unika tjänster. Riksarkivet arbetar exempelvis med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera de stora flödena av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Att ta sig an modern teknik som AI kan kännas övermäktigt för de som fortfarande försöker få till en grundläggande digital infrastruktur. Men om man ska välja någon våg att surfa på under 2023 så är det AI. Att ignorera detta monumentala teknikskifte, vore lika illa som att tidigare avfärda datorernas intåg eller internets genomslag.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken
Post tags

”Vi tror inte på förändringskurvan!”

Förändring / Ledarskap  av Liber

Men, det låter konstigt att påstå att man inte tror på något som bevisligen finns…!?!
– Finns och finns, svarar författarna. Det beror på vad man menar med finns. Visst kan man ibland observera fyra (eller fem eller åtta beroende på vilken ”förändringskurva” man refererar till) faser i de reaktioner som människor genomgår då de utsätts för en omvälvande händelse. Det vi inte tror på är att medarbetare vars arbetsplats genomgår en förändring måste genomgå alla faser i den berömda förändringskurvan. Märkligt nog verkar alla (eller åtminstone de flesta) change management-skolor referera till denna som om den vore ett självklart fenomen som man ska förvänta sig i alla förändringsprocesser.

Men så är det inte. Förändringskurvan har sitt ursprung i studier av människor som hamnat i en livskris (t.ex. fått ett dödsbud), inte människor på föränderliga arbetsplatser. En skickligt genomförd förändringsprocess behöver alls inte knuffa ner de berörda medarbetarna i en krisreaktion! Tvärtom kan den bli ett lyft i livet.

Det är dessutom på det sättet att det sällan vänder så snabbt och lätt på botten av förändringskurvan. En arbetsgrupp som har hamnat i det destruktiva stadiet längst ned i kurvan kan befinna sig i detta tillstånd i åratal med konsekvenser som följd, både i termer av ineffektivitet som mänskligt lidande.

I boken Promotivt förändringsarbete beskriver Clas Malmström och David Loid hur man kan arbeta mycket snabbare och effektivare med förändring utan att medarbetarna går igenom förändringskurvan. Författarna beskriver hur man kan förstå och arbeta med de mentala modeller som finns inom olika delar av företaget för att rikta kraften i organisationen så att medarbetare och ledning verkligen arbetar åt samma håll.

Länk till hemsida David Loid, www.loid.se
Länk till hemsida Clas Malmström, www.clasmalmstrom.se

Promotivt förändringsarbete 

Läs mer om boken här

Post tags

När medarbetare och ledning drar åt samma håll

Förändring / Ledarskap / Okategoriserat  av Liber

Genom åren har vi sett alldeles för många förändringsprojekt som kört fast och när ledningen har tryckt på så har det oftast landat i lidande, ineffektivitet och konflikter. Det var därför förlösande att börja samarbeta med varandra. Clas bakgrund inom psykiatrin och individens arbetspsykologi passar så bra ihop med de perspektiv på organisationers beteenden som David länge arbetat med. Vårt samarbete har mynnat ut i en modell för förändring och utveckling som tar sin utgångspunkt i hur organisationer och människor faktiskt fungerar och inte hur företagsledningar och konsulter vill att de skall fungera.

Promotivt förändringsarbete, som vi skrivit tillsammans, handlar om just hur ledare skapar förutsättningar för ett förändringsarbete som fungerar hela vägen och når sitt mål. Boken förklarar varför vanlig förändringsledning så ofta misslyckas – här slaktas många "heliga kor" inom change management. Och på många sätt är det helt nya grepp som rekommenderas här.

Den anglosaxiska managementfilosofin har under de senaste decennierna fått en dominerande ställning i världen. Problemet med det är att det ledarskap och de förändringsmetoder som fungerar i det amerikanska arbetslivet, och någorlunda väl i många andra länder, fungerar väsentligen sämre i Skandinavien. Här har vi en annan kultur på arbetsplatserna, ett i grunden annorlunda medarbetarskap.

Därför presenterar vi en i många avseenden ny förklaringsmodell för hur man bör bedriva förändringsarbete i skandinaviska arbetskulturer. Vårt mål är att hjälpa förändringsledare att bli framgångsrika samtidigt som berörda medarbetare ska kunna må bra och upprätthålla en hög prestationsnivå i omvälvande och påfrestande tider med pågående förändringar på den egna arbetsplatsen.

Det är viktig kunskap det handlar om. Utvecklingstakten kommer knappast att avta framöver. De flesta branscher och verksamhetsområden kommer att befinna sig i mer eller mindre ständig transformation och förmågan att bedriva olika typer av förändringar på ett effektivt och hållbart sätt är en hävstångskompetens som kan avgöra hela verksamheters framgång eller undergång. 

Vår utgångspunkt är att det inom olika verksamheter och i olika yrkesgrupper ofta finns helt olika sätt att se på hur en organisation fungerar och hur den ska ledas. Vissa av dessa ”förprogrammeringar” kan vara så starka att även den mest kommunikativa och uppoffrande ledaren kan möta ett till synes oförklarligt ointresse för dialog och till och med inför försök till ökad delaktighet. De medarbetare som berörs av förändringar och forcerat utvecklingsarbete upplever ofta osäkerhet och hamnar i ett stresstillstånd som sänker engagemanget och prestationsförmågan. En del av denna bok presenterar nya infallsvinklar på hur medarbetarskapet kan involveras i förändringsarbetet på ett konstruktivt sätt.

Vi har arbetat med det praktiska upplägg som boken presenterar inom så vitt skilda verksamheter som revisionsfirmor, energiföretag, entreprenörsdrivna företag med hög tillväxt, läkemedelsföretag, FoU-enheter inom teknisk industri, konsultbolag, serviceenheter, HR-avdelningar, kommunal förvaltning, skolor (alla nivåer från förskolor till universitetsinstitutioner), statlig förvaltning, offentlig och privat sjukvård. Vi har sett att det fungerar om man skräddarsyr upplägget efter befintlig organisationskultur, rådande ledarskap och medarbetarskap samt givetvis efter verksamhetens beskaffenhet. Även om dessa verksamheter och organisationer skiljer sig från varandra i många avseenden finns det fler faktorer som förenar. Den viktigaste av dessa är det enkla faktum att alla dessa organisationer befolkas av människor, vilka i de allra flesta fall är engagerade och vill att den egna arbetsplatsen ska fungera väl. Och då spelar förmågan att bemästra förändringar av olika slag en avgörande roll.

Vi vågar därför hoppas på att denna bok ska visa sig användbar och givande för alla chefer och medarbetare som brottas med utmanande utvecklings- och förändringsarbete.

/Clas Malmström & David Loid

Promotivt förändringsarbete - När medarbetare och ledning drar åt samma håll

Läs mer om boken här

Post tags

Förändring / Ledarskap  av Liber

”Framtidens organisation kommer att behöva vara medarbetarbesatt.”

- Vad kan jag göra för att medarbetarna ska ha lust att driva förändring? Det är nog den viktigaste frågan jag som ledare kan ställa mig.

Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige, är en av Sveriges mest uppmärksammade företagsledare. I Re:start delar hon med sig av sina erfarenheter av förändringsledning i stora, internationella företag och ger sina bästa råd kring hur man skapar en mer innovativ organisationskultur.

– Vi behöver prata mycket mer om kulturen. Om syfte och värderingar, motivation, öppenhet, inkludering, empati, tillit, mod. För kulturen är allt. I ett litet, ungt framåtlutat företag är det kanske annorlunda, men i en etablerad organisation kan gamla strukturer och gamla idéer om hur man ska jobba göra att man blir både trögrörlig och idéfattig. Ofta fokuserar man mer på kontroll och stabilitet än på att skapa en framåtrörelse. Eller på ”mitt och ditt” eller ”vi och dom”. Och det kan man inte kosta på sig. För då blir man snart omkörd.

Re:start handlar om hur man kan komma ur gamla låsningar och hitta en ny riktning och ny energi – och om ledarens roll i det arbetet.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att jag som ledare bidrar till en kultur där människor växer. Men bara för att jag står på en scen och säger det så händer ju inget. Jag tror på att göra. På att varje dag visa i handling åt vilket håll jag vill att organisationen ska röra sig. Jag vill inte säga åt människor att samarbeta över gränser, ifrågasätta, lära nytt, ta risker och leda sig själva framåt – jag vill att de ska känna lust att göra det. I framtidens organisation kommer vi att behöva se till att människor verkligen kommer till sin rätt. Vi behöver vara medarbetarbesatta!

Om författarna

Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige, har många års erfarenhet av att leda förändring inom IT-, mobil- och telekombranschen, bland annat som vd för Telia Sverige. Hélène har uppmärksammats för sin passion för både kunder och medarbetare, för sitt arbete för mångfald och inkludering och för sitt kommunikativa ledarskap.

Re:start är en intervjubok som bygger på samtal mellan Hélène och Nina Pettersson, skribent och redaktör. Nina Pettersson är journalist i grunden och har mångårig erfarenhet av att hjälpa ledare, entreprenörer, forskare och andra att nå ut med viktiga budskap.

Post tags