Vi vet att människor hindras av en massa dumheter på jobbet. Glastak, fördomar, härskartekniker, gubbvälde, nepotism, nervositet, dålig självkänsla, myter, gamla vanor och dammiga strukturer. Och hindras människorna, så hindras verksamheterna från att utvecklas. Men dumheterna går att besegra, med din hjärna. Ta upp kampen nu i höst. Förbered dig med en klok bok. Alla tjänar på det. Du själv. Ditt företag. Och hela Sverige. Fyll på med ny kunskap, kraft och inspiration hos www.libershop.se
Vad har välkända företag som Electrolux, Svensk Direktreklam, McDonalds, Posten, IKEA, Swedbank och Länsförsäkringar gemensamt? De är franchisegivare och driver en eller flera franchisekedjor. I Sverige finns mer än 700 franchisekedjor med mer än 30 000 franchisetagare som driver egna företag och som gemensamt omsätter mer än 225 miljarder kr. De senaste 15 åren har franchise vuxit explosionsartat. Men hur funkar det egentligen?
Du har inte bara den perfekta affärsidén men du har också testat den i verkligheten och ser att den håller i verkliga livet. Det är dags att ta nästa steg! Men vilket steg ska du ta? Ska du öppna en enhet till? En i taget i nästa stad och staden därefter, och sen då? Eller ska du skapa ett koncept, skriva ner det du har lärt dig under vägen? Du kanske kan skapa ett koncept så att andra kan hyra din idé, ditt koncept och arbeta under ditt varumärke. Men hur gör du det och i vilken ordning?
För några år sedan satt jag på en konferens och lyssnade på folk som talade om hur man kan lyckas göra bra affärer med kommersiella leverantörer, kunder och andra partners. Jag ville verkligen veta. Jag hade då och har fortfarande ett brinnande intresse för att förstå varför vissa företag lyckas göra affärer som blir explosivt bra. Till exempel när vissa kunder och leverantörer samarbetar på sätt som leder till sänkta kostnader, innovation och god lönsamhet för båda parter. Ta McDonald’s till exempel, sannolikt världens mest framgångsrika restaurangkedja. Nyckeln till McDonald’s framgång ligger i hur de gör affärer tillsammans med å ena sidan sina leverantörer och å andra sidan restaurangägarna. De gör explosivt bra affärer ihop.
Varför har det blivit viktigt för vårdcentraler att ”producera” så många diagnoser som möjligt? Varför tvingas den som besöker Arbetsförmedlingen att återberätta sin historia för ständigt nya personer? Och varför går det inte att ringa tillbaka till samma person på Försäkringskassans Kundcenter?
Absurditeter som dessa skylls ofta på managementrenden New Public Management (NPM). De kan också sägas vara ett resultat av att offentlig verksamhet styrs enligt en industriell fabrikslogik. Så har det blivit eftersom många människor – och chefer inom offentlig förvaltning – faktiskt har fabriken, och det löpande bandet, som sinnebild av effektiv verksamhet. Men fabrikslogiken ger många oönskade konsekvenser när den tillämpas på offentlig verksamhet.
Liber har just gett ut två böcker om balanced scorecards (balanserad styrning, eller styrkort). En mest för praktiker, en för högskolestudier. De heter Strategibaserad styrning respektive Balanserad styrning och är båda skrivna av Carl-Johan Petri och mig.
Hur kom vi fram till att det behövdes en ny svensk bok om styrkort – ja till och med två? Det har gått 22 år sedan Kaplan och Norton skrev en uppmärksammad artikel där de lanserade tanken på scorecards. Sverige blev snabbt ett ledande land på området, men sedan vår egen bok Framgångsrikt styrkortsarbete (även den på Liber) har inte mycket nytt sagts. En del har nog trott att styrkort visat sig vara ett övergående mode.
Decembernumret av Balans, revisorernas tidning, handlade om integrerad rapportering: tanken att extern redovisning ska ta sin utgångspunkt i företags affärsmodeller och förklara för omvärlden hur företagen lyckas förvalta sina sex kapital. Inte bara finansiella tillgångar och de materiella (tillverkade) ting som hittills fått vara med på balansräkningar. Nej, de behöver kompletteras. Inte bara med miljöhänsyn som fått dominera hållbarhetsredovisningar. Här handlar det om att även identifiera human- och relationskapital och några till som vart och ett kan visa sig avgörande. Alla kan de ha förbättrats eller försämrats sedan förra rapporttillfället.
Menar vi allvar med talet om informationssamhälle och nätverksekonomier så behöver investerare en rikare bild än den finansiella.