Två på chefsposten – katastrof eller succé?

Mycket av det man tar för givet kan ses med andra ögon. Det gäller inte minst frågor kring ledarskap där det finns många förutfattade meningar och fördomar. Ledarskap vilar i dagens organisationer på en föreställning om att en chefsposition bör tillsättas med en enda ansvarig person. Den föreställningen bygger på tron att ledarskap som utförs av en enda person också är ett välfungerande och ansvarstagande ledarskap. Men i arbetslivet är det tvärtom allmänt känt att ledarskap ofta inte leder till önskat resultat och att chefers utövande av ledarskap är förknippat med en rad svårigheter.

Delat ledarskap är ett exempel på att ledarskap kan organiseras annorlunda, mer kollektivt. Med delat ledarskap avses ett ledarskap som är kollektivt genom att det utövas av två eller flera personer tillsammans, i uppdelad eller gemensam form.

Samledarskap är en av flera olika former av delat ledarskap och bygger på andra principer än tanken om att som singelchef delegera uppgifter. I samledarskap gäller likställdhet i organisationshierarkin, gemensamt ansvar och gemensamma arbetsuppgifter, såväl formellt som i praktiken. Det innebär att två chefer innehar chefsuppdraget tillsammans och sa

mleder sin enhet.

När chefer utvecklar ett välfungerande samledarskap kan de både hantera svårigheter och utveckla verksamheten på sätt som de menar att de inte kunde göra som singelchefer. Utifrån teori om erfarenhetslärande är detta förklarligt. När arbetsuppgifter och ansvar är gemensamma finns förutsättningar för utveckling av gemensam förståelse och gemensam kompetens, kompetensbärande relationer byggs. Samledarskapets interna samarbetsprocesser har såväl nödvändig interaktion som friktion inbyggd i sig vilket visat sig främja chefernas egen utveckling och bidra till verksamhetsutveckling.

Det är rätt vanligt att tro att delat ledarskap är antingen bra eller dåligt, i sig självt. Inget kan vara mer fel. Som med de flesta saker som vi människor gör så beror bra eller dåligt på hur det utövas och görs.

Kunskap om kollektiva former av ledarskap finns alltså, men har av olika skäl svårt att få fäste på bred front. Ändå skulle man kunna säga att fenomenet finns lite varstans, det vill säga i organisationer där chefer går in i tätare samarbeten än vad som är brukligt att uppmärksamma. Att bara en person antas bära chefens ledarskap döljer då den verkliga karaktären av hur samarbetet sker.

Marianne Döös, Lena Wilhelmson & Tomas Backström

marianne.doos@edu.su.se; lena.wilhelmson@edu.su.se; tomas.backstrom@mdh.se