Hur tjänar man pengar som frilansjournalist? Del 1

CamillaBjorkman_VinklatMontageJournalistbranschen är en bransch i förändring. Stora mediehus skär ner på fasta anställningar och allt fler journalister börjar jobba som frilansjournalister med egen firma. För vissa är företaget ett nödvändigt ont – de hatar att sälja, förhandla om pengar och att ha den osäkra tillvaro som ett eget företag trots allt innebär. För andra är frilansandet det bästa som finns – att själva kunna styra sin arbetstid, sina inkomster och sina uppdrag passar dem perfekt.

”Det går inte att försörja sig som frilansjournalist” hör man ofta.

Ett mer sanningsenligt påstående är: ”Det går inte att försörja sig som frilansjournalist om man inte har verktygen för det”. Eller med andra ord: du kan inte driva eget som frilans om du inte vet hur man gör. 

Read More

Bra nätverk är stora, innehållsrika, aktuella och levande

Vi tänker oss gärna att våra nätverk av kontakter ska kunna fungera antingen som säkerhetsnät eller som språngbräda. Som språngbräda när man vill komma vidare uppåt/framåt, eller som ett skyddsnät som kan fånga upp en om man trampar snett och faller.

Det är väl redan självklart för dig: om alla dina kompisar finns till exempel i Örebro, så har de svårt att hjälpa dig om du skulle hamna i trubbel i till exempel Hanoi. Kan det bli tydligare än i teveprogrammet Vem vill bli miljonär? Om man inte kan svaret på en fråga kan man ringa en person som hjälper till. Här gäller det verkligen att känna rätt person för att kunna lägga vantarna på vinsten!

Men hurdant behöver då ett nätverk vara för att det ska vara någon nytta med det?

Read More

Dålig stämning? Men är det så för alla?

Ibland kan man få intrycket av att hela gruppen eller avdelningen eller enheten är arga , upprörda och missnöjda. Men är det verkligen så? Många gånger är det de missnöjda som låter högst.

De som inte är så missnöjda eller kanske tom positiva till situationen är vanligtvis betydligt tystare. Konsekvensen av detta är att alla medarbetarna dvs även de som inte är överens med de missnöjda, kan få en överdriven bild av problemen. Man hör ju bara de missnöjda och kan då få för dig att alla utom man själv tycker så, vilket i sin tur innebär att man blir ännu tystare. Ingen vill ju betraktas som en avvikare.

Read More

Det goda bemötandet

Förra blogginlägget handlade om dålig stämning på arbetsplatsen. Vi går nu vidare och resonerar kring hur man kan hantera detta – det goda bemötandet. Tidigare har vi konstaterat att det är viktigt att alla vet vad de skall göra, vem de skall rapportera till och vad de skall rapportera. Alla bör ha ett uppdrag formulerat för företagets totala utveckling om arbetet skall kännas meningsfullt. Framför allt skall man ha mycket att göra, då har man inte tid att bräka.

Chefernas egna beteenden är en viktig signal, de måste föregå med gott exempel i varje detalj, hela tiden. Om de gör sitt jobb rätt är de synliga i organisationen och kommer då att stöta på brister i bemötandet. Varje gång de stöter på sådana brister måste de agera och ge feedback till de som behöver det.

Read More

Dålig stämning på arbetsplatsen?

Tyvärr, det förekommer i de bästa familjer. Hur ska du som chef agera? Om stämningen är dålig brukar jag säga att det beror på att folk har för lite att göra. Med det menar jag att de inte hittar någon riktigt motiverande meningsfullhet med det som de förväntas göra. Detta är nämligen förvånansvärt ofta höljt i dunkel. Men att skapa rollbeskrivningar kan vara ett sätt att gå framåt.

Från arbetsbeskrivning till rollbeskrivning

Gamla tiders arbetsbeskrivningar är oftast helt värdelösa dokument som ingen läser. Det är tragiskt för man måste ju rimligen veta vad man ska göra.

Detta måste alla ha koll på:

  • Uppdrag (Vad är det jag ska utveckla, något utöver det dagliga operativa?)
  • Rapportväg (Vem är det jag rapporterar till?)
  • Rapportinnehåll (Vad är det jag ska rapportera? Jo, Uppdraget så klart)
  • Mål (Mätbara och tidsatta)
  • Viktiga arbetsuppgifter (Nyckelarbetsuppgifter, SKALL-uppgifter)
  • Ansvar & Befogenheter (Exakt vilka befogenheter har jag? Om du inte har befogenheter kan du inte heller ha ansvar)

Enklast är att sammanställa dessa punkter i ett dokument som kallas Rollbeskrivning. Det tar inte särskilt lång tid att göra och vinsterna med att få klarhet kring detta är självklara.

Rickard Hagtorn, rickard@stratu.nu; Jehoshua Kaufman, jkaufman@bemce.se

Är du intresserad av att läsa mer om boken ”I huvudet på en Chef” eller köpa den? Besök Libershop.se

zp8497586rq

Två på chefsposten – katastrof eller succé?

Mycket av det man tar för givet kan ses med andra ögon. Det gäller inte minst frågor kring ledarskap där det finns många förutfattade meningar och fördomar. Ledarskap vilar i dagens organisationer på en föreställning om att en chefsposition bör tillsättas med en enda ansvarig person. Den föreställningen bygger på tron att ledarskap som utförs av en enda person också är ett välfungerande och ansvarstagande ledarskap. Men i arbetslivet är det tvärtom allmänt känt att ledarskap ofta inte leder till önskat resultat och att chefers utövande av ledarskap är förknippat med en rad svårigheter.

Delat ledarskap är ett exempel på att ledarskap kan organiseras annorlunda, mer kollektivt. Med delat ledarskap avses ett ledarskap som är kollektivt genom att det utövas av två eller flera personer tillsammans, i uppdelad eller gemensam form.

Samledarskap är en av flera olika former av delat ledarskap och bygger på andra principer än tanken om att som singelchef delegera uppgifter. I samledarskap gäller likställdhet i organisationshierarkin, gemensamt ansvar och gemensamma arbetsuppgifter, såväl formellt som i praktiken. Det innebär att två chefer innehar chefsuppdraget tillsammans och sa

mleder sin enhet.

Read More
Sida 3 av 1012345...10...Sista »