Var är min flourtant? om Generation Y


Dagens skola är morgondagens regering

80-talets skola lärde påpassade barn att allting var en tävling. Något senare blev filosofin uppmjukad av velourpedagoger som inte tyckte att barn skulle tävla. Många 90-talister har fått guldstjärnan helt enkelt för att de varit med. Det som är det egentliga oket för generation Y är snarare en stor valfrihet.. Det kan låta bakvänt eftersom all forskning pekar på att valmöjligheter bidrar till autonomi. För varje val som lastas över på en människa höjs även stressnivåerna. Familjeråd är kanske goda i sina avsikter. Det som händer är att de fördelar ansvarsbördan på unga människor som redan gör många fler val än deras föräldrar någonsin behövde. “Du kan bli precis vad du vill” säger föräldrar som indoktrinerats av den positiva psykologins decennium. Det må vara sant men det öppnar också upp fler val. Dagens tonåringar är kopiöst stressade. I Sverige har psykofarmaka bland tonåringar ökat med 40 % på tio år. Bokstavsdiagnoser av alla de slag haglar in i allt högre frekvens. I Nordamerika är den genomsnittliga tonåringen lika stressad som de som gick i terapi på 50-talet. Bara det stressfulla valet av gymnasieskola är en fyrfärgsbibel för dagens ungdomar (70-talister minns istället en fotostatkopierad a4 med en handfull program vilka som var ganska snarlika varandra). Förändringen som skedde av skolan på 90-talet skapade en målstyrd tillvaro för dagens unga. Detta är ganska fjärran från spårvagnsfilosofin från tidigare (när det till och med behövdes en liten tant som klockade hur länge eleverna gurglade fluor). Dagens unga har vant sig vid att tilldelas mål men även att ges en frihet i hur, när och var de uppnås. För dem handlar måluppfyllnad om resultat, inte om närvaro.

Från målstyrd skola till detaljstyrd arbetsplats
Sen tog arbetslivet vid. En generation som fått höra att det viktigaste är att lyssna på sitt hjärta och att ha kul har onekligen en annorlunda syn på arbetets syfte.
Paradoxen är att den äldre generation arbetsgivare som provoceras av detta som regel är samma personer som uppfostrade dem.

När Generation Y gör entré från toppen av behovstrappan gör de detta med en självkänsla som överträffar tidigare generationers. (Vissa psykologer påstår att denna grandiosa självkänsla ibland övergår i narcissism). För att anknyta till detta påstående vill jag nämna en undersökning om Nordamerikas Generation Y. Det visade sig att 70 % anser sig vara bland de 10 % som presterar bäst. Värt att reflektera över är också att 31 % tror att de vid något tillfälle kommer att bli kändisar. En ytterligare generationsmässig aspekt är förhållandet till tid. När Generation Y gör entré har de ingen förståelse för begrepp som guldklockan. De är lojala men mot sin egen framtid och sitt eget hjärta. Framför allt tänker de inte på karriär som en stege, utan som en resa. De är renässansmänniskor som inte vill använda en etikett för att beskriva sig själv. Detta är den generation vi talar om när vi i folkmun nämner de unga talangerna

Kriget om Talangerna
I en tillvaro med mer rörelse än tidigare behövs det människor med idéer. Det krävs människor som förmår verksamheten att transformeras utefter de krav som ställs. Att förändringstakten ökar är en klyscha som är helt sann. Betänk bara hur det idag finns fler människor på Facebook än vad det fanns på planeten för hundra år sedan. Tänk på att gårdagens u-länder nu lånar ut pengar till det vi såg som supermakterna för ett decennium sedan. I en tid som denna blir det därför fokus på människorna. Framgång handlar inte om storleken på din fabrik, det handlar om engagemanget och idéerna hos dina medarbetare. Människor som utmärker sig kallar vi därmed för talanger. Vad vi laddar ordet med är vanligtvis en mytisk bild utav någon som via sin DNA fått talets gåva, bildsinne, bollsinne, musiköra, pianofingrar, näsa för affärer eller liknande attribut. (Dessvärre finns det inga vetenskapliga bevis för något av det där). När vetenskapen får säga vad som skapar världsledande expertis handlar det om tre samverkande faktorer:
1. Tid (ca 10 000 timmar enligt de ledande auktoriteterna på ämnet)
2. Medveten träning (en självkritisk inlärningsprocess för att mycket grovt förenkla uttrycket.
3 . Engagemang
Engagemang måste vi återkomma till (allt annat vore att slösa på din tid)
Engagemang har ett extremt värde. Höjer du engagemanget höjer du kundnöjdhet. Engagerade medarbetare är lojala (stannar 76 % längre) och produktiva (genererar 43% mer output). De är kulturbärare och medverkar till ett kundbemötande som bygger varumärke. För engagerade människor är arbetet belöningen. Värt att tänka på är att de medarbetare som börjar från toppen av behovspyramiden egentligen bara har sitt engagemang som länk till en arbetsplats, alla andra behov är ju tillgodosedda. Med andra ord blir engagemang det som avgör om någon stannar eller inte. Produkter som är marknadsledande byggs av människor med engagemang, det är en av slutsatserna Gallup nådde fram till med en mammutundersökning av ämnet. Engagemang is the shit! som 80-talisterna skulle säga.