Shoppa en klocka i Kina utan att lämna hemmet
I Paris på varuhuset Printemps köar kinesiska turister utanför lyxbutikerna. De väntar tålmodigt. Fördriver tiden med att bläddra i Ipads och telefoner efter köptips. Viktigt att välja rätt modell och färg. Bara ett tiotal släpps in åt gången. Förmodligen finns det också restriktioner på antalet varor man får köpa åt gången.
Även om jag bott i Kina i fyra år och studerat konsumtionen på plats, förundras jag över intresset för våra europeiska överprisade lyxvarumärken. Trots att det finns lättillgängliga och skickliga kopior i Kina, vill den förmögne kinesen köpa garanterat äkta, den senaste modellen till det bästa priset. (I Paris är en Gucci väska billigare än i Kina eftersom skatt och tull på importerade lyxvaror är hög.)
Kinesisk turism kretsar kring shopping. Det kan vara ändamålet med resan, anledningen att åka just till Paris eller Milano. Även om man också besöker Eiffeltornet, Sacré Coeur och Mona Lisa.
Det var en tid sedan även jag passade på att på en semester i Europa handla det där extra: De italienska skorna, den franska parfymen eller engelska ylletröjan. Det var något speciellt det, tyckte jag då. Något som få andra hade, något som var äkta och av bästa kvalitet. Faktum att det kom från ursprungslandet borgade för det. Det var inte märket som var det viktigaste, utan äktheten och kvaliteten. Ibland var det dessutom billigt beroende på valutakurser. (Detta var före eurons intåg!) Shoppingen var inte ändamålet med resan men kunde vara en ingrediens som gav mervärde och ett minne att bära med sig.
För oss svenskar är inte shoppingen ändamålet med en resa idag. Vi föredrar nätet om vi vill köpet något extra, ett unikt varumärke eller en speciell vara. Vi handlar på nätbutiker utanför landets gränser. Vi har hittat ut på shoppingsiter i världen, till varumärken vi förlitar oss på och till Alibaba som öppnat dörrarna till billiga produkter på den kinesiska marknaden. Hela 33 procent av svenskarna e-handlar varor från utlandet, vilket motsvarar 11,5 miljarder kronor per år. Liksom för övrig e-handel är det kläder som handlats mest från utlandet. Även hemelektronik, böcker, skönhet- och sportprodukter är vanliga. Storbritannien lockar flest köpare, följt av USA och Tyskland. Intresset för varor från Kina är tilltagande och nästan på samma nivåer som handeln från Tyskland. (Allt detta finns att läsa i Postnords undersökning om e- handeln i Norden som finns att läsa här.)
En av fem som handlat från utlandet de senaste tre månaderna har just handlat från Kina. Och då är det Alibabas sajt som står högt i kurs. På första sidan står vilka produkter som är populärast i Sverige: Här hittar jag snygga klockor för 1 till 2 USD och fri frakt om jag är villig att vänta i en månad. Väljer jag DHLs flygfrakt tar det en vecka och kostar 6 USD. Det finns ett utbud av kläder och prylar. Inte lika brett utbud och billigt som på Alibabas inhemska e-handelssajt men förmodligen ett genomtänkt urval där kopior av varumärken och känd design sorterats bort.
Handeln via nätet går inte bara åt ett håll. Våra egna svenska varumärken hittar också nya kundgrupper. Tyvärr begränsas fortfarande våra möjligheter att konkurrera globalt av att vi inte har plattformar som Alibaba och Amazon, som ökar förtroendet och förenklar för den globala kunden att hitta och köpa.
Det kommer. En dag så kommer även nischade aktörer i Sverige med ett enkelt klick kunna sälja sina kvalitetsvaror till en kund i Kina. Det norrländska företaget Artic Collection kommer få ett uppsving av försäljningen av handgjorda samiska tennsmycken. Och det lilla Göteborgsföretaget Nishiki.se, som designar och sätter ihop 32 cyklar om dagen i sin verkstad, kanske kommer hitta en ny kundgrupp i Shanghai.
/Helena Schmidt
Läs mer om Butiksboken och köp den här
Helena Schmidt är affärsstrateg och marknadsförare med mångårig och internationell erfarenhet av detaljhandeln som ledare, styrelseledamot och rådgivare. Hon har tidigare skrivit Ledarskap i butik och de första upplagorna av Butiksboken.
Magnus Ohlsson har tjugo års erfarenhet från handeln inom ledning, marknad och försäljning inom en mängd branscher. Han arbetar idag som interimschef och styrelseordförande.
