Konsumera bör vi, annars dör vi

Man måste i alla fall vara där minst en halvtimme innan för att få bra plats i kön. Loppisen i Hov, mellan Båstad och Torekov, är om inte Skånes bästa så definitivt Bjäres trevligaste. Utbudet är omfångsrikt med olika avdelningar för textil, leksaker, skinnsoffor, trädgårdsredskap.

Allt är dessutom av god kvalitet. Det låter paradoxalt då kvalitet och loppis inte är två ord som förknippas med varandra men allt som säljs till förmån för idrottsföreningens verksamhet har varit bra nog för att överleva minst en ägare. Och säga vad man vill om den stora mängden fula slipsar från sjuttiotalet men de tycks onekligen vara hållbara. Att man inte hittar särskilt många plagg från kedjorna som säljer mode till bästa pris eller prylar från lågprisvaruhusen bland borden, beror på att de brukar gå sönder snabbt.

På den årliga loppisen i månadsskiftet juli-augusti verkar alla vara vinnare. De som skänkt saker, funktionärerna som tar betalt och fyller Hov GIF:s kassa och inte minst: alla som lämnar loppisen med famnen full av saker de inte visste att de behövde. Det lägsta priset är en femma men allt kan så småningom fås för en femma om man har lite is i magen. Någon bär en kofot, någon en popcornmaskin, en tredje åtta hot shot-glas och en litografi med ett fartyg i storm, en fjärde en nästan komplett årgång Okej-tidningar från 1986, en femte ett couronnespel med tre köer av varierande längd.

På parkeringsplatsen vid Hovs kyrka förverkligas alltså drömmen om den skuldfria konsumtionen, den fullständiga köpfrossan utan dåligt samvete. Varje gång du köper något på en loppis i sommar gör du både planeten och plånboken en tjänst. När inga nya resurser krävs för att skapa det vi köper tjänar alla på det. Ett av skåningarnas stora folknöjen är med andra ord bland det klokaste vi kan ägna oss åt.

Det här är fortfarande sant: konsumera bör vi, annars dör vi (och ekonomin). Men det behöver inte längre ske på det hjärndöda sätt vi ofta förknippar det med – att ständigt köpa nya saker. Att köpa begagnat bidrar till ekonomin men utan att sabba ekosystemen. Dessutom stannar pengarna kvar lokalt. Att laga och lappa loppisfynden ger samma effekt om man inte klarar av att göra det själv. Varje gång du sysselsätter en tapetserare, skräddare, elektriker, målare eller skomakare bidrar du till tjänsteekonomin.

Skulle du ångra dig är det naturligtvis bara att skänka sakerna till närmaste loppis och låta någon annan få glädje av dem.

csr i praktiken4709827_120Nyfiken på mer? Läs då Sveriges mest hyllade bok om CSR  med över 160 konkreta exempel på hur företag tjänar pengar på att jobba med hållbarhet. Insikten om att företag genom att bidra till att lösa samhällsproblem kan öka sin innovationsförmåga, konkurrenskraft och lönsamhet märks i allt fler organisationer, i allt fler branscher, i allt fler länder. Drivkraften är inte längre moral, men mammon. I ”CSR i praktiken” visar författaren till boken Per Grankvist, samtidsanalytiker och hållbarhetsexpert, hur innovativa företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera för att öka sin lönsamhet.

Provläs boken här

Beställ boken här