Camilla Eriksson, författare till ”Retorikiska. Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet.” blev intervjuad av SVT Forums Aina Bergvall under Bok och bibliotek. Hur ser en talskrivare på retoriken i politiken, på svengelskans inträde i svenska språket och använder hon hen?
Om det finns en tydlig trend inom reklam och PR idag så är det denna: kommunikationen blir allt mer strategisk och kommunikatörerna därmed en viktigare maktfaktor för företagets framgång. Men med denna makt kommer ett stort ansvar. Som kommunikatörer måste vi stå till svars för vad vi producerar, och det innebär att vi måste börja anpassa vårt arbete efter konkreta och affärsmässiga nyckeltal. För marknadskommunikation är inget självändamål! Den ska ge effekt. Den ska sälja. Den ska bidra till företagets övergripande affärsmål. I korthet betyder det att vi som kommunikatörer måste inrätta våra ansträngningar i ett system där vi kan mäta hur bra kommunikationen fungerar.
Intervju med Tomas Conradi i Eftermiddag i P4
– Du kan lyssna på hela inslaget här
Tomas Conradi, välkänd varumärkesexpert, välkommen till oss! Hur påverkas bilden av Orrefors Kosta Boda av alla krisrubriker, nedskärningar och nedläggningar? Hur mycket kan Torsten Jansson skära ner innan han har skadat Orrefors varumärke på ett sätt som kanske inte går att reparera? Men först bara, väldigt basic; vad är ett varumärke egentligen? Det är ett ord som dominerat våra sändningar ett par dagar här nu. Vi måste ju veta vad vi pratar om.
Vem bryr sig? – undrar sannolikt de allra flesta, men med ännu större sannolikhet vill jag hävda att nära nog allt har ett värde för åtminstone någon.
Jag läser i vår lokala morgontidning att det idag på IP (Idrottsplatsen alltså) är stafett-SM i friidrott. Fart och spänning utlovas, men sen står det inte så mycket mer. Eftersom jag själv är en gammal stjärna (man minns det man vill) och eftersom jag bor så nära, tänker jag att “det vore trevligt att kolla upp”. På Internet hittar jag fakta om tider, startlistor och … biljettpriser. “Kostar det!?”, reagerar jag.
”Flitiga som bin” brukar var det vanligaste svaret från mina kursdeltagare när jag frågar vad de associerar till i bokomslaget. Det handlar om att du som mötesledare ska lära dig att använda rätt verktyg som hjälper mötesdeltagarna att ta rätt beslut på ett strukturerat sätt. ”Bikupan” är bara ett av många verktyg för att skapa engagemang och delaktighet i mötet. Nu till min första fråga: Är det en tydlig trend att delta i fler arbetsmöten? Om JA, utveckla ditt svar.
Från mina kursdeltagare får jag höra mötena på deras arbetsplatser har låg kvalité. De känns inte meningsfulla. Sällan får jag höra att ledningen tar tag i den egna möteskulturen. Ge mig ett namn på den organisation som har en uttalad mötesstrategi. I det senast numret av tidningen Position finns att läsa ”På svenska företag ägnas minst 20 % eller en dag per vecka åt möten. Chefer har dubbelt så många möten”. Då kommer jag till min andra fråga: Vad är orsaken till att så få tar till vara, en så stor potential, som effektiva och meningsfulla mötet utgör?
Läs gärna mer här: http://www.kristerforsberg.com/facilitering/index.html
Krister Forsberg
Företagets ledningar är idag så långt från kunden de kan. Det måste vara så eftersom jag dagligen nås av artiklar, vänner och kollegor som är frustrerade för att de får så dålig service. Säger jag telecombranschen undrar jag hur många av er som faktiskt är ganska så nöjda. Men det är inte fel på de som sitter på kundservice och svarar. Det är antingen fel på logistik, produkter eller funktioner. Vem ska hållas ansvarig för det om inte ledningen. Jag utmanar alla ledningsgrupper med att ta in en kunder i ledningsgruppen och fråga vad de vill ha. Vad vill du ha som konsument?
Läs gärna mer här:http://sofy.se
Vi kan kalla honom för Gunnar.
Det var nämligen vad han hette. Gunnar var många saker, men trevlig var inte en av dem. Däremot var han matematiklärare av den klassiska skolan väl bevandrad inom sitt område. Han stod vid katedern och mässade med pekpinnen i ett stadigt grepp och mungiporna pekandes neråt. Han predikade något för oss och pekade sen på mig med pekpinnen. “Förstår du Linus?”.
“ehm, ja” nickade jag till svar.
“Bra då förstår alla andra också”.
Få saker ligger så nära varandra som förväntningen och besvikelsen. Detta gäller inte minst inom arbetslivet och blir ofta väldigt tydligt inom arbetsgruppen, eller mellan arbetsgruppen och dess chef. Ju högre ställda förväntningar, desto lättare att bli besviken på varandra. Nu är det ju inte så enkelt. Snarare är det kanske så att vår förmåga att kommunicera ut förväntningen brister och att det därigenom uppstår missförstånd som i sin tur leder till besvikelser. Man kan tycka att det vore den enklaste saken i världen att kommunicera på ett sådant sätt att eventuell osäkerhet försvinner och risken för besvikelser likaså.
I arbetsrättsliga sammanhang är det ofta jag kommer i kontakt med ärenden som är moraliskt tveksamma eller till och med fel (ur en moralisk synpunkt alltså…).
Ofta är arbetsgivarens (chefens) huvudargument att en medarbetare som misskött sig ska lämna företaget/organisationen. Ofta har arbetsgivaren rätt i den moraliska aspekten. Det kan exempelvis handla om medarbetare som utöver “normalt” använder arbetsgivarens mobiltelefon för privata samtal, använder arbetsgivarens dator och internetuppkoppling till privata ändamål m m.
…innan det blir aktuellt med en uppsägning av personliga skäl! Jag har emellanåt hört 
sägas från chefer och företagare att i Sverige är det nästan omöjligt att säga upp anställda som man har problem med. Och det är naturligtvis inte sant. Det genomgående problemet är att man inte gör rätt från början eller så vet man inte hur det ska göras på ett ”arbetsrättsligt” sätt. I många företag och offentlig verksamhet är dessutom utbildning av chefer i grundläggande arbetsrätt ofta sorgligt eftersatt.
I lagstiftningen inom området samt i praxis, så ses en uppsägning av personliga skäl som den ”yttersta” åtgärden. Och det betyder att innan man kommer så långt så ska man först försöka finna åtgärder som löser problemet. Skulle det bli en tvist i en domstol om arbetsgivaren haft skäl för en uppsägning eller inte, så ska denne kunna bevisa att man försökt lösa problemet. Klarar man inte att visa det på ett bra sätt, förlorar i regel arbetsgivaren och får betala kännbara skadestånd.
